Så kan personcentrerat ledarskap omsättas i praktiken

– Vi har nationella riktlinjer som säger att vården ska vara personcentrerad, men vi når inte riktigt hela vägen fram, säger Marie Jönsson. 

Paradoxer i hur personcentrerad vård förstås 

Avhandlingen, Personcentrerat ledarskap inom särskilt boende för äldre personer: Ledares perspektiv, visar att ledare inom särskilt boende i hög grad är överens om att autonomi och den äldre personens behov är centrala delar i personcentrerad vård. Samtidigt framkommer att begreppen tolkas på olika sätt. 

– Alla var överens om att autonomi är ett viktigt begrepp i den personcentrerade vården, men man tolkade det på olika sätt. 

Hon beskriver att vissa såg autonomi som något som alltid ska bevaras hos den äldre personen, medan andra menade att vårdpersonalen ibland behöver ta över ansvaret. 

– Antingen skulle autonomin bevaras hos den äldre personen till varje pris, eller så innebar personcentrerad vård att vårdpersonalen behövde ta över ansvaret för den äldre personen, säger hon. 

En annan paradox handlar om att särskilt boende både är de äldre personernas hem och personalens arbetsplats. Det innebär att ledare ofta behöver balansera den äldre personens önskemål mot arbetsmiljö, bemanning och organisatoriska krav. 

– Äldreomsorgen har stora utmaningar med personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Samtidigt är det de äldre personernas hem, säger hon. Där såg vi också en paradox. Vilken del ska ha företräde i den personcentrerade vården? 

Åtta områden beskriver personcentrerat ledarskap 

Avhandlingen bygger på fyra delstudier och identifierar åtta områden som tillsammans beskriver personcentrerat ledarskap inom särskilt boende. Det handlar bland annat om att skapa personcentrerade arbetssätt, bygga team och ta tillvara personalens kompetens. 

Resultaten visar också att personcentrerat ledarskap handlar både om konkreta handlingar och om relationer. 

– Personcentrerat ledarskap handlar både om att göra saker och om ett förhållningssätt, att vara personcentrerad som ledare och att leda personcentrerad vård, säger Marie Jönsson. 

Bland konkreta exempel nämner hon att göra medarbetare delaktiga i schemaläggning och att hjälpa personalen att förstå vad personcentrerad vård betyder i praktiken. 

– Det handlar om att ge konkreta exempel på vad personcentrerad vård är, så att det inte bara blir abstrakta teorier, säger Marie Jönsson. 

Närvaro avgörande för att ledarskapet ska fungera 

En central slutsats i avhandlingen är att ledare behöver vara närvarande i verksamheten för att kunna arbeta personcentrerat. Ett annat viktigt resultat var att även ledare behöver få förtroende och möjlighet att utvecklas i det personcentrerade ledarskapet Samtidigt beskriver både sjuksköterskor och enhetschefer hur administration och organisatoriska krav gör det svårt. 

– För att kunna ha den typen av ledarskap behöver man vara närvarande i verksamheten. Mycket tid idag går till administration, kvalitetsmätningar och arbete vid datorn. Organisationen behöver skapa förutsättningar för det här om vi ska kunna vända utvecklingen, säger hon. 

Marie Jönsson hoppas att resultaten ska bidra till att personcentrerad vård blir lättare att omsätta i praktiken, både i äldreomsorgen och i utbildningar för framtidens ledare inom vård och omsorg. 

– Det personcentrerade ledarskapet skulle kunna vara en del av lösningen om ansvaret för personcentrering delas av alla, inte bara av ledarna. Men vi behöver fortsätta undersöka hur det kan användas i praktiken, vilken typ av stöd som enhetschefer och sjuksköterskor behöver samt vårdpersonalens perspektiv säger Marie Jönsson. 

Läs avhandlingen: Personcentrerat ledarskap inom särskilt boende för äldre personer: Ledares perspektiv