Salix i kampen mot PFAS – nytt forskningsprojekt tar hjälp av växter för att rena mark
Kan växter bidra till att lösa ett av vår tids stora miljöproblem? Det undersöks nu i ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan Kristianstad, där Salix (vide) används för att ta upp PFAS, svårnedbrytbara ämnen som ofta finns i marken efter brandövningar.
Foto: © Tomas Hajek, Dreamstime.com
Målet med projektet är att utveckla hållbara metoder för fytosanering av PFAS-förorenad mark, alltså sanering med hjälp av växter. En särskilt problematisk källa är gamla brandövningsplatser där PFAS-haltigt brandskum använts i decennier. Att schakta bort all förorenad jord skulle vara både kostsamt och praktiskt orimligt. Därför behövs nya lösningar.
– PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och kan finnas kvar i marken, vatten och levande organismer under mycket lång tid. Genom att använda växtbaserade reningstekniker för att ta upp PFAS ur jorden kan vi på sikt utveckla både miljövänliga och kostnadseffektiva lösningar, säger Pille Kängsepp, lektor i miljövetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Forskningen bedrivs under tre år i samverkan mellan Högskolan Kristianstad, Uppsala universitet, Räddningstjänsten Kristianstad och företaget Laqua Treatment AB. Projektet finansieras av TUFFO, ett forsknings- och utvecklingsprogram under Statens geotekniska institut. I januari påbörjade Henrik Freese sina doktorandstudier inom projektet. Resultaten kommer att redovisas i en doktorsavhandling vid Uppsala universitet. Fältstudier inom projektet kommer att genomföras i Kristianstad kommun.
Studierna kommer att omfatta laboratorie-, pilot- och fullskaleförsök. I laboratorium analyseras hur olika jordtyper påverkar upptaget av PFAS i Salix. I pilotskala testas tre testupplägg där Salix odlas i kontrollerade jordvolymer utomhus, med och utan rening av återcirkulerat vatten. I fullskala odlas Salix direkt på ett förorenad område.
Om PFAS:
PFAS är en grupp farliga kemikalier, som idag finns i miljön och i kroppen hos de flesta människor. I Sverige har tusentals människor fått sitt dricksvatten förorenat av dessa så kallade ”evighetskemikalier”. PFAS används också vid tillverkning av textilier och papper och finns i vardagsprodukter som regnkläder, sofftyger och matförpackningar. Även vissa kemikalier som används i jordbruket kan innehålla PFAS, vilket ökar risken att de hamnar i livsmedel.
Om Salix:
Videsläktet eller pilsläktet (Salix) är ett släkte i familjen videväxter och växer som träd, buskar, sly eller örtlika dvärgbuskar. Träden i släktet kallas normalt pilträd, medan de mer buskliknande arterna oftast kallas vide.