Skönlitteratur som väg in i naturvetenskapen

Jenny Edvardsson är universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete. Foto: Johan Lindvall

Med en bakgrund som framförallt gymnasielärare i svenska och historia, författare och läsfrämjare har hon under många år sett vilken betydelse skönlitteratur kan ha för elevers lärande. Nu undersöker hon hur litteratur kan användas som didaktiskt redskap i naturvetenskapsundervisningen på högstadiet. 

– Att använda skönlitteratur kan vara en ingång för att exempelvis få uppleva en historisk epok. Så jag har ju sett att det har funnits en kraft i litteraturen. Och den kraften är ju spännande att undersöka, kan finnas även i andra undervisningsämnen? 

Vill undersöka en outnyttjad möjlighet 

Doktorandprojektet, Skönlitteratur som didaktiskt redskap i naturvetenskapsundervisningen, växte fram ur erfarenheter från klassrummet. Tidigare hade Jenny deltagit i ett forskningsprojekt om hur skönlitteratur kan användas i hem- och konsumentkunskap för att diskutera frågor om jämställdhet. 

– Det har varit väldigt lite forskat kring just skönlitteratur i NO-undervisningen eller den naturvetenskapliga undervisningen, och framför allt med äldre elever. 

Samtidigt finns det utmaningar i naturvetenskapsundervisningen som gör området särskilt intressant att undersöka. 

– Många elever tappar intresset för de här ämnena på högstadiet. Man tycker att ämnena är lite abstrakta. Det är stort fokus på naturvetenskapliga begrepp och modeller. De mänskliga perspektiven hamnar liksom utanför. 

Det är väldigt få som jobbar med skönlitterära texter på högstadiet. Men det är väldigt många som är nyfikna och som skulle vilja veta mer. 

Hon menar att berättelser kan fungera som en brygga mellan elevernas egna erfarenheter och ämnesinnehållet. 

– Kan man med hjälp av berättelser få en bro eller brygga från det mer personliga, ett språk som man mer känner igen, in i ett abstrakt NO-ämnesinnehåll? 

Nyfikenhet bland NO-lärare 

Som en del av forskningen har Jenny genomfört en enkätstudie med NO-lärare, följt av intervjuer, workshops och samarbete med skolor där lärare fått planera och testa undervisning med skönlitterära texter. Resultaten visar att arbetssättet fortfarande är ovanligt. 

– Det är väldigt få som jobbar med skönlitterära texter på högstadiet. Men det är väldigt många som är nyfikna och som skulle vilja veta mer. 

En utmaning som många lärare lyfter är tidsbrist och upplevelsen av att mycket innehåll ska hinnas med inom ämnet. Jenny menar att skönlitteraturen inte behöver vara ett tillägg. 

– Det kanske inte handlar om att också läsa skönlitteratur, utan att det handlar om att skönlitteratur används för att bearbeta vissa delar av det centrala innehållet. Istället för att det bara blir ett tillägg så blir det en del av planeringen. 

Läsengagemang genom hela yrkeslivet 

Jenny Edvardsson är också välkänd för sitt läsfrämjande arbete. Hon har skrivit flera böcker, sitter i nationella Expertgruppen för läsning och har under många år arbetat för att stärka barns och ungas läsning. Drivkraften går tillbaka till hennes första år som lärare. 

– Jag mötte elever som inte hade samma inställning till litteratur som jag. Men jag tänkte också att de kommer ju gå miste om hur mycket som helst om inte de får möjlighet att möta litteratur. 

Liberalernas uttryck “Från skärm till pärm” var ett återkommande tema. Det var många som undrade: Varför gör ni detta i Sverige? 

Läsning handlar för henne om betydligt mer än skolresultat. För att kunna förstå, värdera och ifrågasätta behöver människor också kunna fördjupa sig i texter. 

– För mig är demokrati jätteviktigt. Men för att ett demokratiskt samhälle ska kunna fungera så måste vi som lever här både kunna förstå och kunna ifrågasätta. 

Samtidigt ser hon att mycket av dagens läsning sker i korta och fragmentariska format. 

– Vi scrollar flöden och läser, men själva läsningen är väldigt snuttifierad. 

Jenny Edvarddson intervjuas i Colmbiansk TV i samband med ett besök i Bogota.

Svensk läsning väckte intresse i Bogotá

Under våren bjöds Jenny in av Sveriges ambassad i Colombia för att delta på Bogotás internationella bokmässa, en av Sydamerikas största bokmässor. På programmet stod seminarier, intervjuer i radio, tv och tidningar samt möten med företrädare för utbildnings- och kultursektorn. 

Ett av de ämnen som väckte störst intresse var den svenska diskussionen om läsning i skolan och balansen mellan digitala verktyg och tryckta böcker. 

– Liberalernas uttryck “Från skärm till pärm” var ett återkommande tema. Det var många som undrade: Varför gör ni detta i Sverige? 

Under bokmässan presenterade hon också sin forskning och sina erfarenheter av att använda skönlitteratur i olika undervisningssammanhang. 

– Det var fullsatt. Folk stod en timme innan och köade för att komma in. Men vi brottas ju med många av samma frågor. Hur får vi barn och unga att stanna kvar i en text? Hur får vi barn och unga att komma till biblioteken?