Viktoria Olsson
Jag vill bjuda på ett fruktfat av några av de böcker som betytt mycket för mig. Mat och dryck har alltid varit en viktig del av mitt liv – och har också påverkat mitt yrkesval. Därför har jag valt att låta mat och måltider löpa som en röd tråd genom bokvalen. Precis som när man väljer från ett fat med blandade frukter handlar läsning om att utforska: smaka, jämföra, blanda, låta sig överraskas. Sött, beskt, mjukt, krispigt – här följer en samling böcker som bjuder på lite av varje. Här finns berättelser om utanförskap och gemenskap, sorg och glädje, och om hur maten hela tiden är central för överlevnad, trygghet och välmåga.
I somras hörde jag en essä av Kristoffer Leandoer om poeten John Keats och om själva läsakten. Han talade om hur läsaren blir medskapare till texten genom att bära med sig sin förförståelse och sina förväntningar. Hur signalsubstanser frigörs i hjärnan medan man läser, och hur perceptionen, alltså hur vi uppfattar och tolkar våra sinnesintryck, öppnar dörrar till nya världar.
Här går det att dra paralleller till sensorisk analys – den vetenskapliga disciplin som undersöker hur vi med våra sinnen – syn, lukt, smak, känsel och hörsel – upplever och tolkar livsmedel och andra material. På ett sätt handlar både läsning och sensorik om samma sak: att förstå världen genom våra sinnen.
Keats beskrev negative capability – förmågan att göra sig själv till ingen, att tömma sig och uppgå i någon annan. Att låta sinnesintrycken gå före ideologi och tanke. Att se med andras ögon, eftersom de egna redan är inställda på det man känner till. Det är en hållning som också präglar forskarrollen: att tillfälligt lägga sina förutfattade meningar åt sidan, att observera, pröva och försöka förstå världen på nytt. Att stå kvar i det ovissa, det ännu inte kända, tills något börjar ta form.
Det finns något forskande i både läsandet och skrivandet. ”Att läsa och skriva är det sätt vi har att befria oss från det vi vet och möta det vi inte vet” (Leandoer, 2025). Läsefrukter är samarbetet mellan den egna fantasin och orden man läser. Det bitterljuva som uppstår i det mötet är en del av ett ständigt utforskande av världen – och av sig själv.
Betty MacDonald: Ägget och jag
Någonstans har jag väl alltid närt en dröm om att bli bonde. Kanske inte för att utföra riktiga och viktiga lantbrukarsysslor som att köra traktor eller meka med maskiner, kanske inte för att räkna på spridningsarealer eller jobba med bokföringen. Jag har en något romantisk dröm om att jobba utomhus tillsammans med friska och glada djur som ger bra mat i form av ägg, mjölk och kött. Jag har alltid tyckt väldigt mycket om höns. En av mina största läse-förebilder är min pappa och när han någon gång sade att jag borde läsa Ägget och jag så gjorde jag det. Det är länge sedan nu och jag minns knappt handlingen men jag blir fortfarande glad av tanken på boken om en kvinna som helt utan förkunskaper blir äggproducent och skildrar detta på ett roligt sätt i sina memoarer. Det kanske är det jag egentligen helst av allt vill, att som min gammelmormor Viktoria, bli en småskalig äggproducent.
Karen Blixen: Babettes gästabud
Karen Blixen är en av mina favoritförfattare. Jag älskar historier från förr, historier om vanliga människor med riktiga problem. Karen Blixen, som bland annat skrev under pseudonymen Isak Dinesen, var flera gånger föreslagen till Nobelpriset i litteratur men fick det aldrig. Hon hade också tungviktare som Ernest Hemingway och Albert Camus att kämpa emot.
En av Karen Blixens finaste berättelser är Babettes gästabud – en kort novell om mötet med det främmande, om hur vi prövas när vi konfronteras med det annorlunda och hur mycket rikare vi kan bli om vi förmår ta oss igenom den första chocken. I den här novellen är det Babette som representerar det främmade – en fransk kvinna och konstnärssjäl som kommer till ett strängt pietistiskt samhälle i Nordnorge. Hon är främmande för deras språk, tro och livsstil, men genom sin matkonst och generositet öppnar hon bybornas ögon för skönhet, njutning och nåd.
Göran Björnhag: Husdjur: ursprung, biologi och avel
Den här läroboken behandlar våra vanligaste husdjur och deras förhållande till människan. Den gavs ut 1989. Jag gick i gymnasiet när jag av en slump fick syn på den på biblioteket. Vissa läsupplevelser kan man koppla till platser och just denna bok minns jag att jag läste utomhus, i solsken på en gräsmatta när rosenhagtornet blommade. Jag var helt fascinerad och det var denna bok (och mina hobbyhöns) som gjorde att jag sökte mig till Sveriges lantbruksuniversitet. Boken berättar om hur djuren en gång domesticerades, hur deras biologi och beteende har formats genom samspelet med människan, och hur avel används för att utveckla olika egenskaper. Göran Björnhag beskriver djurens anatomi, fysiologi och fortplantning på ett lättillgängligt sätt och förklarar hur dessa biologiska grunder hänger samman med praktisk djurhållning och avelsarbete.
John Steinbeck : Vredens druvor
För nästan 100 år sedan, på 1930-talet, drabbades den amerikanska mellanvästern av The Dust Bowl, en svår torka orsakad av överodling och bortplöjt präriegräs. Jorden blåste bort, gårdar övergavs och många flyttade västerut. Katastrofen visade hur sårbar naturen är – och påminner idag, med torka och klimatförändringar, om vikten av hållbar livsmedelsproduktion. Vredens druvor kom ut 1939, bara några år efter att den värsta torkan hade lagt sig och efter att 40 miljoner hektar odlingsjord hade förstörts. Steinbeck beskriver i den här omskakande romanen en familjs öden på flykt till Kalifornien. Boken gjorde stort intryck på mig när jag läste den som ganska ung. Landet och jorden är centrala, liksom människorna som ska samexistera med dem och med varandra. Vredens druvor kritiserar de ekonomiska och sociala orättvisorna i ett kapitalistiskt system, där jakten på vinst pressar löner och ökar klyftorna mellan människor. Samtidigt påminner romanen om hur miljöförstörelse och torka kan slå hårt mot de mest utsatta – en varning som känns väldigt relevant i dagens värld med växande ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar.
Kristin Hannah: De fyra vindarna
Kanske lite fantasilöst men ännu en bok på samma tema, men de båda amerikanska romanerna av Steinbeck och Hannah är som tvillingar som kompletterar varandra. Titeln De fyra vindarna syftar både på de förödande dammstormarna under The Dust Bowl och på de livets prövningar som huvudpersonen Elsa Martinelli möter, naturens och ödets vindar som formar hennes liv. Elsa tvingas att lämna sitt hem i Texas, den lilla farmen som hotas att begravas i sanden. Hon ger sig av västerut med sina två små barn i hopp om ett bättre liv i Kalifornien. Men resan blir längre och ankomsten svårare än hon kunnat föreställa sig. Boken fängslade mig med en medryckande berättelse och många skiftande insikter i hur svårt det är att producera hållbar mat. Här skildras både hur intensiv odling och ohållbara arbetsförhållande inom livsmedelsproduktionen fick förödande konsekvenser redan för 100 år sedan. Kanske har vi lärt oss något sedan dess, men ibland undrar jag.
Magnus Västerbro: Svälten - hungeråren som formade Sverige
Åren 1867–1869 drabbades Sverige av svår missväxt, först i Norrland och sedan i sydöstra Götaland. Tusentals dog, främst av sjukdomar efter svält och flyttningar. Födsel- och äktenskapstal sjönk, medan brott, självmord och konkurser ökade. Emigrationen tog fart. Missväxten på 1860-talet orsakades visserligen av naturen, men berodde också på politiska beslut och rådande maktordning. Föreställningar om syndastraff, en korrupt stat och ett envist kungahus fick skulden, men stort ansvar läggs i boken även på den marknadsliberala ideologin. I boken lyckas Magnus Västerbro lyfta fram väldigt många infallsvinklar på fenomenet missväxt.
Jag har inte förut reflekterat kring hur jag dras till fattigdom, svält och katastrofer. Jag tror väl att jag i första hand är intresserad av relationer! Den här boken gav i alla fall en mycket tankeväckande bakgrund och jag har många gånger i tankarna gått tillbaka till den när vi nu på nytt talar om resiliens och livsmedelsberedskap. Den ger också en backdrop till andra historier som jag älskat, utvandrarsviten av Vilhelm Moberg och böcker av Per Anders Fogelström.
Malin Haawind: Den som följer en stjärna vänder inte om
En av mina senaste läsupplevelser är en bok om Ellen Keys hushållerska Malin. Jag fick upp ögonen för denna bok när vi var ett gäng vänner som en underbar septemberhelg besökte Omberg och fick en guidad tur på sluttningarna. Den här sagolika miljön med Vättern i fonden och två intressanta livsöden skildras med ett vackert språk i boken. Boken berör kampen för kvinnliga rättigheter och sökandet efter lycka, men också mental ohälsa, fattigdom och skillnaderna i rang mellan olika samhällsklasser. Har den något med mat- och måltider att göra? undrar ni. Ja eftersom Malin var hushållerska kretsar handlingen en hel del kring råvaror, hantverkskunnande och köksbestyr som konservering och inte mist kring måltidens viktiga roll som en arena för det goda samtalet.
Laura Fitinghoff: Barnen från Frostmofjället
Jag tror att mamma läste Barnen från Frostmofjället för mig och min syster. Den grep tag i mig på många sätt. Hur kunde barnen vara så starka och klara sig? Vad åt de, hur höll de sig varma? Tänk att de stora barnen fick ta så stort ansvar för de små. Allt i denna klassiska barnbok skriven av Laura Fitinghoff och utgiven år 1907 var för mig intressant att tänka vidare kring! Boken anses vara Sveriges första stora realistiska barnroman. Berättelsen följer en syskonskara som ger sig ut på en mödosam vandring över fjäll och skogar för att undkomma fattigstugan och söka ett bättre liv. Efter faderns död, och när modern ligger för döden, beslutar barnen sig för att ge sig av tillsammans med sin trogna get Gullspira. Den äldste, Ante, är endast tretton år gammal. Man lär känna alla barnen, och även geten, som sina vänner.
Henning Mankell: Sagan om Isidor
Min barndoms somrar tillbringades på en ö i Östergötlands skärgård. Det låter lite fånigt, men jag och min syster var rätt mycket naturbarn, vi var utomhus nästan jämt. Jag tyckte det allra roligaste var att utforska vad man kunde äta och fantiserade om hur man kunde överleva. Vi kokade små östersjöblåmusslor, tångräkor och tång, gjorde te av alla möjliga blad och testade att torka fisk, vi luktade alltid rök. Därför fascinerades jag av Isidor, skärgårdsbonden som försöker skapa en egen tillvaro på en ö nära vår. Att försöka odla i små klippskrevor, att hålla modet och moralen uppe trots att det är oerhört ensamt och krävande, det väcker stor respekt och beundran hos mig.
Torgny Lindgren: Pölsan
Torgny Lindgren är en annan av mina favoritförfattare. Hans vilda skrönor, ofta från Västerbotten slår an alla sinnen och jag ryser, skrattar och förundras. Här kan man verkligen tala om signalsubstanser i hjärnan! Ursvensk och osvenskt på samma gång. Skrivandet handlade för Torgny Lindgren om att minska ordens flyktighet. Varje ord måste vara frukten av ett beslut. För honom var det textens språk som var det viktigaste. Språkets musik.
Hur som helst, i Pölsan finner huvudrollsinnehavarna varandra och far sedan runt i trakten på jakt efter den ultimata pölsan. Pölsan som en metafor för livet. De smakar av den ena pölsan efter den andra. Värst är viltpölsan i Morken, där huvudingrediensen är femton flådda ekorrar, kokta och malda. Bäst, men farligast, är den hos Ellen i Lillsjöliden.
Ingeborg Arvola: Kniven i elden
Många av de böcker jag lyfter fram utspelar sig i norra Skandinavien – kanske är det det kärva klimatet som formar starka berättelser? Själv låter jag mig gärna uppfyllas av bilder av blånande fjäll, klar luft och gnistrande stjärnhimlar. Smakerna av hjortron, renkött och nyfångad öring. I Kniven i elden får vi följa en vacker och läkekunnig kvinna som under vintern 1859 spänner på sig skidorna och ger sig av från Finland mot Norge tillsammans med sina två söner. I hembygden lämnar hon efter sig sitt skamfilade rykte – vid resans mål väntar en ny framtid. Brita Caisa, som hon heter, har tvingats stå kyrkoplikt för sitt förhållande med en gift man. Hon besitter förmågan att bota både människor och djur, och hennes färd går mot fiskebyarna vid ishavskusten, där man säger att havet kokar av torsk. Ännu en berättelse om överlevnad på naturens villkor där strävan efter det dagliga brödet står i centrum.
Lars Mytting: Systerklockorna
Systerklockorna ringer över Gudbrandsdalen med en kraftfull klang. De göts en gång till minne av de siamesiska tvillingflickorna Halfrid och Gunhild vars bildvävnader sägs sia om framtiden. 1879 flyttar en ny präst in i prästgården där nittonåriga Astrid tjänar. Från Tyskland kommer samtidigt en främmande man med storslagna planer. Saga och legend, stor kärlek och detaljerat berättande om livet en avlägsen trakt i Norge i slutet av 1800-talet. Maten finns med! Renjakt och söndagsmiddagar i prästgården, arbetet på gårdarna och årstidsväxlingarna på fjället. I denna bok, och i de uppföljande romanerna, skildras även Norges övergång till 1900-talet, bland annat hur man med nyvunnen ingenjörskunskap och kraft från fjällforsarna kan utvinna elektricitet och skapa nya förädlingsindustrier, som exempelvis ett framgångsrikt mejeri. Underbara läsupplevelser!
Astrid Lindgren: Madicken på Junibacken
Madicken på Junibacken är en ganska stillsam historia men det är nog den av Astrid Lindgrens böcker som givit mig mest att tänka på. Jag kan relatera till så mycket i den här boken där mat och måltider spelar en viktig roll för att skildra både vardagslivet och klasskillnaderna i början av 1900-talet. Jag känner igen väldigt mycket av vad min mamma och mormor berättat om uppväxten på en stor gård under samma tidsepok.
Hemma på Junibacken är maten riklig och hemlagad – Alva lagar köttbullar, pannkakor och nybakat bröd, och familjen samlas kring bordet i en varm och trygg stämning. Vid kalas och högtider, som Madickens födelsedag eller julen, beskrivs maten med dofter och färger som symboler för glädje och gemenskap. I kontrast till detta står Abbes familj, där måltiderna är enkla och knapphändiga, ibland bara potatis och sill. När det blir allt för illa säljer Abbes mamma sin kropp till doktor Berglund och köper fläskkotletter för förskottet. Fattigdomen är inte bara en brist på pengar, utan en hjälplöshet inför livets villkor. Genom dessa skillnader visar Astrid Lindgren både den sociala orättvisan och barnets känsla för omtanke och rättvisa.
Jakob Wegelius: Legenden om Sally Jones
Jag ville gärna få med en läsupplevelse som jag delat med mina egna barn. Sally Jones är en hon-gorilla som blir både hjälte och offer i en äventyrlig berättelse. Hon är intelligent, stark och djupt mänsklig i sitt sätt att känna lojalitet, sorg och vänskap. Som en följd av en mängd förvecklingar får Sally uppleva många fascinerande platser. En stor del av handlingen utspelar sig i Portugal. Legenden om Sally Jones är en bilderbok och Wegelius’ teckningar från hamnmiljöerna är fyllda av mat- och dryckesrelaterade detaljer som fiskmarknader, tunnor, rykande skorstenar, ölglas och korgar med frukt. Genom illustrationerna kan man känna dofterna från havet, den stekta fisken och tobaken. Genom skildringen av maten och miljön får läsaren en starkt sensorisk upplevelse, där världen i boken känns både spännande och på samma gång skräckinjagande. Vem vill inte sitta i en vindsvåning under takåsarna och serveras bröd och fisksoppa av en äkta fadosångerska? En dröm ju!
Richard Bach: Måsen – berättelsen om Jonathan Livingston Seagull
Här är ännu en bok som min pappa visat mig. Boken handlar om Jonathan Livingston Seagull, en stor mås som vill mer än att fånga fisk hela dagarna. Han vill tänja på gränserna och till varje pris fullända konsten att flyga. Så han drar sig undan sina artfränder och livet i fiskebåtarnas och fågelkoloniernas grannskap, för ett kompromisslöst utforskande av sina egna gränser. Genom sin vilja att följa sin dröm visar Jonathan att man ska våga vara sig själv och sträva efter frihet och utveckling, även om andra inte förstår en.
Inte så mycket mat- och måltider i denna korta novell men jag är mycket tacksam att ha fått skicka denna läsupplevelse vidare till mina egna barn och kanske även till någon kollega vid Högskolan Kristianstad. Tack för mig!