Eva Schömer

Forskningsområden

• Arbetsrätt och arbetslivsfrågor
• Intersektionalitet och diskriminering
• Jämställdhet och genusvetenskap

Pågående forskning

Forskningen rör det arbetsrättsliga området sett från ett rättssociologiskt perspektiv och innefattar bland annat genusvetenskapliga studier av effekter och verkningar på arbetslivsområdet. Hon har forskningsmedel från AFA (Arbetsmarknadsförsäkringar) för att studera arbetsmiljöproblematiker när de två likvärdiga rättsområdena arbetsmiljö- och socialrätt möts/kolliderar vid arbete i form av personlig assistans och hemtjänst i forskningsprojektet "I skärningspunkten mellan arbetsmiljörätt och socialrätt".

Utifrån ett intersektionellt perspektiv har hon genomfört en rad studier av hur lagar och regleringar på arbetslivsområdet bidrar till att makt i form av under- och överordning reproduceras i rättsordningen, som omfattar allt från samhälleliga normer, lagar, förordningar till domstolars tillämpning av rättsliga regler.
Sedan 2012 är hon svensk redaktör för den nordiska kritiska juridiska tidskriften Retfærd tillsammans med Lotta Wendel.

Jämställdhet och jämlikhet

Frågan hur samhället och rätten växelvis påverkar synen på och utvecklingen av normer om såväl kön som etnicitet på arbetsmarknaden är sedan länge central frågeställning inom det rättssocioogiska forskningsfältet. En utgångspunkt för ett demokratiskt samhälle är att alla människor är jämlika; alla människor har lika värde. Jämställhet innebär i stället att grupper av kvinnors och mäns livsvillkor jämförs. På arbetsmarknaden är utgångspunkten att diskriminering mellan t.ex. kvinnor och män är otillåten. Tanken med att skilja ut jämställdhetsbegreppet från jämlikhetsbegreppet var (under 1970-talet främst) att undvika den problematik som ligger i det (jämlikhets)begrepp såsom det används i den anglosachsiska och franskspråkiga världen, dvs. "should you be treated equal or special".

Den jämlikhetsprincip som genomsyrar den offentliga debatten har givetvis goda intentioner, men mot bakgrund av att jämlikhetstänkandet tar sin utgångspunkt i rättighetsfrågor, dvs. att alla människor har lika värde och ska behandlas likadant, osynliggörs emellertid de orättvisor som uppstår när inte resurserna och möjligheterna är likadana. Att ha en annan bakgrund i kultur, utbildning, språk etc. problematiserar möjligheten att till inflytande och makt – eller ens möjlighet att få tillträde på arbetsmarknaden. Under senare tid har emellertid dessa frågor kommit att lyftas, bl.a. genom kritik mot att (det svenska) jämställdhetsbegreppet främst kom att användas för att jämföra kvinnor och män, men utifrån ett s.k. normalitetsperspektiv, dvs. att uppnå lika rättigheter mellan svenska kvinnor och alla män. Något som har förstärkt utanförskapet för de kvinnor som inte har en etniskt svensk bakgrund och därmed även ökat klyftan mellan vi och dem, den s.k. andrafieringen.

Mot bakgrund av en analys av domar med anknytning till den svenska antidiskrimineringslagstiftningen och några djupintervjuer med företrädare för skilda verksamheter analyserar jag begreppen jämlikhet (equality) och jämställdhet (equality between the sexes) med hjälp av ett intersektionellt angreppssätt. På så sätt menar jag att det både blir möjligt att förstå vad som är att betrakta som "normalt" i förhållande till "onormalt" och få en förståelse för hur "majoritetssamhället" förstärks och växer fram genom domstolars argumentation och samhälleliga praktiker.

Nyheter

Hård kritik från forskare mot AD och DO om etnisk diskriminering

I ett slags arbetsrättsligt ingenmansland säger Eva Schömer

Forskaren: "Den största kvinnliga revolutionen på det sexuella planet någonsin"