Lina Maria Ellegård
Fil dr i nationalekonomi
Jag undervisar i mikroekonomi vid Fakulteten för ekonomi. Min forskning handlar om hälso- och sjukvårdens ekonomi. Jag är speciellt intresserad av frågor om finansiella incitament, patienters fria vårdval och användning av digitala vårdtjänster. I de flesta av mina studier använder jag svenska registerdata för att undersöka hur olika reformer och styrmodeller påverkar vårdgivares och patienters beteende.
Doktorsavhandling
Min avhandling handlade om kommunal ekonomi i Sverige. I det första kapitlet undersökte jag hur en åldrande befolkning påverkar kostnaderna per person i den offentligt finansierade äldreomsorgen. Två kapitel, varav ett samförfattat med Jens Dietrichson, handlade om hur kommunernas användande av budgetregler påverkar förmågan att upprätthålla god ekonomisk hushållning. I ett fjärde kapitel undersökte jag och Jens hur regeringens stödprogram till ekonomiska utsatta kommuner i början av 2000-talet påverkades dessa kommuners ekonomi på sikt.
Efter doktorsavhandlingen
Sedan min doktorsexamen har jag fokuserat på området hälsoekonomi, med särskilt fokus på reformer och skeenden inom svensk hälso- och sjukvård. Eftersom ansvaret för hälso- och sjukvården är decentraliserat till 21 oberoende regioner finns det många spännande reformer och initiativ att studera med övriga regioner som ”kontrollgrupp”.
Jag har särskilt studerat aspekter av vårdval och ersättningssystem i primärvården, men också studerat ersättningsmodellens betydelse i sjukhusvården. På senare tid har jag ägnat mycket tid åt studier av individers användning av nya digitala vårdtjänster.
Konkurrens och valfrihet i primärvården
Under 2007-2010 genomförde alla svenska regioner så kallade ”valfrihetsreformer” med två huvudkomponenter:
- Patienter fick rätt att välja primärvårdsleverantör och
- fri etablering vårdgivare som uppfyller vissa ackrediteringsvillkor.
Den fria etableringsrätten ledde till att antalet vårdcentraler i Sverige ökade med 20 procent.
Tillsammans med andra forskare har jag studerat marknader som i olika grad blivit utsatta för ökad konkurrens till följd av nyetableringarna efter vårdvalets införande. I ett sjukvårdssystem som det svenska, där vårdgivare inte kan konkurrera genom att sänka priset, kan det teoretiskt förväntas att vårdgivare istället konkurrerar om patienter genom att erbjuda hög kvalitet, men också genom opportunistiskt beteende som att satsa på lönsamma patienter eller påverka sin ersättning från regionen genom att ställa fler diagnoser (vilket ger mer pengar).
Våra studier pekar på att konkurrensen lett till lite högre patientnöjdhet, men också till att vårdgivare ställer fler diagnoser.
Ett grundläggande argument för fritt vårdval är att det kan förbättra matchningen mellan patienter och vårdgivare. Denna mekanism kräver dock att patienter har god information om vårdgivarna på marknaden och att det inte är stora byteskostnader involverade.
För att undersöka förekomsten av denna typ av friktioner analyserade jag tillsammans med andra forskare två fältexperiment som genomfördes i samarbete med Region Skåne. I experimentet skickade regionen broschyrer till slumpmässigt utvalda invånare. Broschyrerna innehåll information om personernas nuvarande vårdcentral och de närmast belägna alternativen. Resultaten tydde på att det finns utrymme att förbättra informationen till invånarna om primärvårdsmarknaden.
Riskjustering av ersättningen till vårdcentraler
Svenska vårdcentraler får huvuddelen av sin ersättning som en fast summa för varje listad patient. Regionerna justerar beloppet så att det blir högre för personer med hög sjuklighet och låg socioekonomisk status (SES). Riskjustering innebär att sådana patienter blir mer värdefulla, vilket kan öka vårdgivarnas intresse av att tillgodose behoven hos dessa grupper. Samtidigt finns det ingenting som hindrar vårdcentralerna från att spendera pengarna på andra patienter, eller behålla dem som vinst. I ett pågående projekt undersöker vi om riskjusteringen ökar tillgången till vård för de patienter som de är tänkta för.
Digitala och fysiska läkarbesök – substitut eller komplement?
Företag som erbjuder läkarbesök online har på kort tid etablerat sig i många länder. I pågående forskning undersöker jag med flera kollegor om de digitala läkarbesöken främst speglar att patienter söker sig online istället för att besöka vårdcentralen, eller om det även är så att den ökade tillgängligheten ökar den totala efterfrågan på läkarbesök.
Ersättningsprinciper i sjukhusvård
Tillsammans med Anna Häger Glenngård (företagsekonomi). Vårt samarbete startade utifrån observationen att DRG-baserad rörlig ersättning, som var en populär modell för att fördela resurser till svenska sjukhus under 1990-talet och början av 2000-talet, numera bara används i ett fåtal regioner.
Vi har genomfört både intervjustudier och enkätundersökningar till chefer på mellannivå och centralt placerade ekonomichefer i flera regioner för att undersöka chefers uppfattning om hur de faktiska incitamenten skiljer sig vid DRG-ersättning respektive den klassiska anslagsmodellen, och varför vissa regioner har valt att återgå till anslag.
Psykisk ohälsa och ekonomisk knapphet
På ett helt annat tema har jag i ett projekt lett av Therese Nilsson studerat det välkända sambandet mellan ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa. Genom att kombinera enkät- och registerdata för ett representativt urval av den svenska befolkningen, har vi kunnat konstatera att sambandet mellan ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa är mycket starkare för självrapporterade psykiska hälsoåtgärder än för objektiva mått på psykisk ohälsa, och att en stor del av sambandet mellan ekonomiskt bistånd och psykisk ohälsa kan förklaras med individspecifika faktorer.