Albert Westergren
Min forskning fokuserar på svårigheter att äta, nutrition, neurologi (stroke och Parkinsons sjukdom), psykometri och metrologi. Jag är tredje generationens sjuksköterska. Mormor Hanna Nilsson (född Åkesdotter) blev sjuksköterska i Kristianstad 1911, och min mor Ingegärd Westergren (född Nilsson) i Jönköping 1949 och jag i Kristianstad 1989. Jag är professor i omvårdnad (sedan 2009), forskningschef för Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan och ledamot i fakultetsnämnden.
Min forskning under avhandlingsarbetet fokuserade på äldre, särskilt äldre personer med stroke och deras ät- och nutritionsproblem. Studierna bedrevs inom akutvård samt rehabilitering. Efter disputation (2001) har forskningen utvidgats till att omfatta äldres vård och omsorg inom sluten-, primär- och kommunal vård och omsorg, samt hos äldre som bor kvar hemma. Inriktningen mot neurologi och nutrition har bibehållits. Jag blev docent vid Lunds Universitet 2006. Under åren 2007-2012 hade jag en forskarassistenttjänst som finansierades av Vetenskapsrådet. Jag blev professor vid Högskolan Kristianstad 2009. Under hösten 2018 till hösten 2019 är jag gästprofessor (i Hedda Anderssons namn ) vid Lunds Universitet, 20%.
Förutom ovan nämnda, arbetar jag även med psykometri och metrologi, det vill säga metoder för utvärdering och utveckling av instrument/skattningsskalor baserat på klassisk och modern testteori.
I en studie som väl representerar min forskning, för vilken jag var projektledare, undersökte vi konceptuella aspekter av en Datorbaserad Utbildning om Näring och Ätande (DUNÄT). Som metod användes "Group Concept Mapping", en kombination av kvalitativ och kvantitativ metoder. Personal som genomgick utbildningen fick, genom "brainstorming", ta fram påståenden angående på vilket sätt utbildningen bidragit till deras kompetens avseende nutritionsbedömningar/åtgärder. Därefter sorterades dessa påståenden utifrån hur deltagarna ansåg att de hörde samman samt gradera dessa utifrån hur viktiga de ansågs vara för deras kompetens. Resultatet visade att de 38 påståendena grupperades i fyra områden: 1) personlig kompetens och utveckling; 2) praktiknära vårdutveckling; 3) patientsäkerhet; och 4) medvetenhet om vårdprocessen för nutrition. Områdena 1 och 2 handlar således om "den lärande organisationen" och områdena 3 och 4 om "kvalitetsförbättring". I diskussionen relateras resultaten till personcentrerad vård (McCormack & McCance, 2006). Studien finansierades av Vårdalstiftelsen.
Referens: Westergren A, Edfors E, Norberg E, Stubbendorf A, Hedin G, Wetterstrand M, Rosas S, Hagell P. Computer-based training in eating and nutrition facilitates person-centred hospital care: a group concept mapping study. CIN: Computers, Informatics, Nursing 2018; Vol 36, Number 4: 199-207.