Eva Clausson

Jag undervisar bland annat i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska.

Jag är legitimerad sjuksköterska sedan 1978 och specialistutbildad barnsjuksköterska 1982. Jag utbildade mig till vårdlärare 1993 (Lunds universitet) samt blev magister i omvårdnad 1998 vid Centrum för vårdvetenskap, Lunds universitet. Disputerade den 8 maj 2008 vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Medlem av en tvärvetenskaplig expertgrupp som på uppdrag av Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) värderat metoder för prevention av skolbarns psykiska hälsa (2008-2010). Jag är medlem av den tvärprofessionella forskargruppen CYPHiSCO, Children’s and Young People’s Health in Social Context. Jag är redaktör för två läroböcker ”Skolsköterskans hälsofrämjande arbete” utgiven av Studentlitteratur 2019 (andra upplagan) samt ”Skolsköterskans dokumentation” utgiven av Gothia fortbildning, 2020.

Undervisning

Sjuksköterskeprogrammet och Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning distriktssköterska:

• Vetenskaplig metod
• Handledning och examination av examensarbeten
• Yrkesmässig handledning

Fristående kurser:

• Hälsofrämjande familjesamtal
• Ungdomars hälsa och livsstil

Uppdragsutbildning:

• Dokumentation i skolsköterskans journal

Forskning

Avhandling

Avhandlingens titel

SCHOOL HEALTH NURSING – perceiving, recording and improving schoolchildren's health.

Syfte

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.

Metoder

Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien.

Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.

Resultat

Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa.

Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan. Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa.

Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.

Slutsatser

Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar.

Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.

Nyckelord

Skolbarns hälsa, skolhälsovård, skolsköterska, skolhälsovårdsjournal, etik, familj, intervention, SDQ, Bronfenbrenner.

Utvärdering av Disa

Information om undersökningen "Att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar med hjälp av systematiska skolbaserade insatser – en utvärderingsstudie i skolmiljö". 

Det är viktigt att skolan arbetar för att barn och ungdomar ska må bra. Det är också viktigt att utvärdera de program och metoder som används i skolan, för att se om de har effekt. I den här studien har vi undersökt om det skolbaserade programmet Disa hjälper ungdomar att må bättre. Vi har därför bett ungdomar i årskurs 8 som deltar i Disa att besvara enkäter vid tre tillfällen: vid start och avslut av Disa, samt efter tolv månader. Lika viktigt var också att elever som inte deltar i Disa besvarar enkäterna för att kunna jämföra svaren.

Inkluderade kommuner är Stenungsund, Kalmar, Höganäs, Tomelilla, Åhus och Ystad. Forskningsprojektet är godkänt av etikprövningsnämnden (EPN 2012/342). Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). Resultatet av projektet publicerades 2016 i form av en doktorsavhandling av Pernilla Garmy.

Garmy P. Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar. Doktorsavhandling. 2016:12. Lund: Lunds universitet.

Hälsostödjande familjesamtal för att vända en negativ viktutveckling hos förskolebarn som har utvecklat en övervikt i samband med fyra-års besöket

Projektet har genomförts i samarbete med distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovård.

En utbildning i familjesamtal genomfördes med sju deltagande BHV sjuksköterskor i nordöstra Skåne.

En familjeintervention genomfördes i sin helhet. Projektet utökades till att omfatta även journalgranskning och intervjuer med sjuksköterskor inom barnhälsovården vilket resulterade i två examensarbeten på avancerad nivå inom ramen för specialistutbildningen till distriktssköterska.

Forskningsprojektet är godkänt av etikprövningsnämnden: LU2014/200 och LU2017/289. Två publikationer är i manus för publicering.

Publikationer