Eva-Lena Einberg
Jag disputerade 2016 i Hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping med avhandlingen: 'To promote health in children with experience of cancer treatment'. Forskningen innefattar barn och ungas hälsa, tonårsflickors vardag och vad som främjar hälsa. Jag är universitetslektor i vård-/hälsovetenskap med inriktning mot distriktssköterska. Leg. sjuksköterska sedan 1985. Utbildade mig till barnsjuksköterska 1999 och till distriktssköterska 2001 och har arbetat i över 10 år som skolsköterska.
Undervisning
Jag undervisar i Sjuksköterskeprogrammet och Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning distriktssköterska:
• Vetenskaplig teori och metod
• Handledning och examination av examensarbeten
• Salutogenes, att mäta hälsa
• Hälsans bestämningsfaktorer
• Familjefokuserad omvårdnad, familjesamtal
• Verksamhetsförlagd utbildning
• Hållbar utveckling
Forskning
Avhandling
Avhandlingens titel:
To promote health in children with experience of cancer treatment
Syfte
Avhandlingens övergripande syfte var att utveckla kunskap om hur hälsa kan främjas hos barn med erfarenhet av cancerbehandling och hur hälsofrämjande interventioner baserad på denna kunskap kan utvärderas.
Metoder
Avhandlingen består av fyra delarbeten. En beskrivande och utforskande design har använts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I delstudie I deltog 144 personer (24-42 år) från en svensk kohort med personer som behandlats för akut lymfatisk leukemi under barndomen. De besvarade ett frågeformulär om stöd från hälso- och sjukvården. I delstudie II och III deltog femton barn (8-12 år) med erfarenhet av cancerbehandling i fem fokusgrupper med två träffar per grupp. Fokusgrupps-metodiken kombinerades med metoder som att rita och berätta och att fotografera och berätta. Barnen diskuterade vad som främjar deras hälsa och vad vänskap är. I delstudie IV användes en metodologisk design för att utvärdera mätegenskaperna och användarbarheten hos den svenska versionen av frågeformuläret Minneapolis-Manchester Quality of life (MMQL), barn och ungdomsvarianterna. I delstudien deltog 950 skolbarn i årskurs 6 och 9 från 7 skolor i en kommun i västra Sverige. I tillägg till utvärderingen av frågeformuläret gjordes en jämförelse mellan frågeformuläret och de hälsofrämjande faktorer som framkom i fokusgrupperna med barnen.
Resultat
I resultatet framkom att hos de som behandlats för cancer i barndomen finns behov av hälsofrämjande faktorer i form av kunskap och psykosocialt stöd från hälso- och sjukvården. Familj och vänner kan vara ett stöd och därmed vara en hälsofrämjande faktor. I fokusgrupperna med barn framkom att barnen hade en holistisk syn på vad som främjar deras hälsa. Hälsofrämjande faktorer var meningsfulla relationer, rekreativa aktiviteter och en tillitsfull omgivning. I dessa faktorer ingår gemenskap med familjen, tillgivenhet till husdjur, vänskap med kompisar, engagemang i lek och fritid, att dra sig tillbaka för avkoppling, njuta av det goda, tillit till viktiga personer och att känna sig trygg. Utifrån barnens perspektiv är vänskapsrelationer en process med jämlikt och ömsesidigt engagemang som utvecklas över tid och med interaktioner både ansikte-mot-ansikte och digitalt. För att vänskap ska utvecklas behöver vissa förutsättningar finnas, som att göra saker tillsammans, att hjälpa och respektera varandra, att ha tillit till varandra och att ha en delad historia. Resultatet avseende MMQL-frågeformuläret indikerar att det är tillförlitligt och användbart bland friska barn. Jämförelsen mellan frågeformuläret och de hälsofrämjande faktorerna visade dock att färre än en tredjedel av frågorna kunde kopplas till någon av de av barnen beskrivna hälsofrämjande faktorerna.
Slutsatser
Resultatet från denna avhandling bidrar med kunskap utifrån ett deltagarperspektiv, om behov och erfarenheter av hälsofrämjande faktorer för de med erfarenhet av behandling för cancer som barn. Kunskapen kan ligga till grund för utvecklandet av hälsofrämjande interventioner för barn med erfarenhet av cancerbehandling. Förslagsvis behöver samarbetet, inkluderande barn, föräldrar, skola och hälso- och sjukvård, utvecklas för att främja barnens kontakt med skola och vänner när barnet är på sjukhuset. Sjuksköterskor kan främja barnens hälsa genom att förespråka fortsatt kontakt med skola, vänner och husdjur även under behandlingsperioder. Sjuksköterskor bör även stödja barnen till att utöva rekreativa aktiviteter. Behovet av kunskap och psykosocialt stöd när barnet blir äldre behöver mötas från hälso- och sjukvården för att främja en process mot hälsa. Resultatet i avhandlingen bidrar även med kunskap avseende utvärdering av hälsofrämjande insatser. MMQL-frågeformuläret behöver utvärderas ytterligare och bland barn med olika sjukdomsbakgrund, ex. barn med erfarenhet av cancerbehandling. Om MMQL-frågeformuläret ska användas för utvärdering av hälsofrämjande insatser föreslås att det kompletteras med frågor som tar upp aspekter som är betydelsefulla för barn, som meningsfulla relationer d.v.s. familj, husdjur och vänner.
Nyckelord
Barn, cancer, fokusgrupp, fotografi, hälsofrämjande, instrument, omvårdnad, reliabilitet, validitet