Kerstin Blomqvist

Jag är forskare vid Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan, ämnesföreträdare för omvårdnad, grundnivå, och ledare för forskningsmiljön Människa Hälsa Samhälle (MHS). 

Aktuella och tidigare forskningsprojekt

Studierna som låg till grund för min avhandling syftade till att öka kunskapen om ihållande smärta bland äldre personer, både i det ordinarie hemmet och i särskilda boenden. De fem delstudierna (1-5) hade samtliga en tvärsnittsdesign och både kvalitativa och kvantitativa metoder användes. Ett av delarbetena (2) inriktades på hinder och möjligheter för att kunna upptäcka smärta hos personer med kognitiv svikt, ett område som vid tiden för avhandlingsarbetet var mycket lite undersökt.

Resultatet visade att hinder för att upptäcka smärta fanns på både individuell och organisatorisk nivå. På individuell nivå handlade det bland annat om att äldre personer tenderar att dölja sin smärtproblematik men också att deras sätt att uttrycka smärta såg annorlunda ut än bland yngre personer. Ett hinder för att upptäcka smärta var att personalen främst förlitade sig på det talade språket för att kunna upptäcka smärta. Detta gällde även när den äldre personen hade en kognitiv funktionsnedsättning som påverkade den språkliga förmågan.

På organisatorisk nivå fanns hinder som exempelvis bristande kontinuitet och avsaknad av forum för att reflektera över den äldre personens situation och beteenden. Frågor om hur äldre personer upplever sin situation och hur omvårdnaden skulle kunna anpassas för att uppfylla deras behov har följt med mig sedan dess.

Efter forskarutbildningen ville jag försöka bidra till förändring av verksamheter i en mer personcentrerad riktning. En anknytning till Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan erbjöd en möjlighet att göra en djupdykning i deltagarbaserade metoder. Merparten av de forskningsprojekt som jag har varit involverad i efter forskarutbildningen har utgått från forskningsplattformen och haft en deltagarbaserad ansats. Min forskning har vidgats från att undersöka problematik med äldre personers smärta till (a) forskning om vardag och välbefinnande i utsatta grupper, (b) forskning med en deltagarbaserad forskningsansats, samt (c) forskning med ett salutogent förhållningssätt. Datainsamlingsmetoder har främst byggt på metoder för gruppinteraktion i form av fokusgruppsintervjuer, upprepade fokusgruppsintervjuer, Story dialogmetoden, Framtidsverkstäder samt en kombination av olika datainsamlingsmetoder.

Vardag och välbefinnande i utsatta grupper

Forskningsprojekt som fokuserar äldre vardag och välbefinnande i utsatta grupper bedrivs idag framför allt inom LONE-projektet Existentiell ensamhet – en utmaning i vården av äldre. Projektet är ett forskningssamarbete mellan Högskolan Kristianstad, Malmö universitet, Lunds universitet och Palliativt utvecklingscentrum i Lund och till projektet knöts tre doktorander. Två av dessa disputerade under våren 2020 och den tredje planeras till hösten 2020. Projektet undersöker existentiell ensamhet ur fyra olika perspektiv; äldre personer, närstående, personal och volontärer. I projektet ingår också att studera vilken betydelse platsen där vården/omsorgen ges har. Därför har data, i form av individuella intervjuer och fokusgrupper, samlats in i skilda vårdkontexter. Målet är att hitta ”metoder” som kan vara ett stöd för personalen att våga närma sig samtal om existentiella frågor och existentiell ensamhet samt att möta de närstående i deras unika situation.

Min del i projektet är inriktad på närståendes, personals och volontärers uppfattningar om existentiell ensamhet och jag har tillsammans med doktorander och magisterstudenter genomfört traditionella men även upprepade fokusgrupper med närstående, personal och volontärer.

Personer som lever med kronisk sjukdom är en annan utsatt grupp. Personer med diabetes typ 2 är en grupp som uppmärksammats i många kvalitativa studier och där det förelåg ett behov att genomföra  en metasyntes av resultaten från dessa studier. Metasyntensen var tolkande och syftade till att förstå innebörden av utmaningar i vardagen för personer med typ 2 diabetes. Metasyntesen bygger på totalt 37 originalartiklar med deltagare från samtliga världsdelar och visar på den komplexitet, och ofta ambivalens, som personer med typ 2 diabetes upplever. 

Forskning med deltagarbaserad forskningsansats

Forskningsprojektet Samordnad Individuell Planering, initierades av Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i tre kommuner i nordöstra Skåne. Projektet drevs i nära samarbete med personal som representerade olika yrkesgrupper (undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare). Samtliga deltog i upprepade fokusgrupper och workshoppar och projektet resulterade i en modell för samordnade vårdplaneringar (SIP). I modellen ingår att alla relevanta yrkesgrupper, tillsammans med äldre personer och närstående, genomför vårdplaneringar i den äldres hem.

Resultaten visade bland annat att initial okunskap om varandras kompetens och starka professionella värderingar hindrade ett gott samarbete men att förståelsen för varandras yrkeskompetens ökade över tid. Personalen förmådde successivt släppa sitt revirtänkande när utgångspunkten för alla vårdplaneringar var den äldre personens egen berättelse om sin situation. Arbetssättet är implementerat som en del av den reguljära verksamheten i den kommundel där projektet genomfördes.

Forskning med ett salutogent förhållningssätt

Folkhälsovetenskap är ett annat ämne som det har varit naturligt att samarbeta med i forskningsprojekt som har handlat om hur vi ska kunna engagera och behålla personal inom skola och omsorgsverksamhet. År 2016 fick jag frågan om att ingå i ett forskningsprojekt tillsammans med en forskargrupp som arbetar med arbetshälsa. Detta blev startpunkten för ett givande samarbete med ämnet folkhälsovetenskap och min första djupdykning i det salutogena perspektivet. Salutogenes var naturligtvis inte obekant för mig, men att samarbeta med folkhälsovetare som har teorin djupt förankrad i sig var mycket givande. Sedan dess har jag samarbetat med tre doktorander som nu har disputerat i avhandlingar som har handlat om att ta vara på vad som är positivt i lärares vardag, att involvera personal inom somatisk vård i att använda arbetsmiljöenkäter på ett sätt som är utvecklande och känns meningsfullt samt att undersöka vad det är som gör att personal, som arbetar inom äldreomsorg, går från jobbet och känner sig nöjda.

Avsikten med samtliga dessa projektet är att identifiera faktorer som är väsentliga för personalens välbefinnande. För alla organisationer är det väsentligt att känna till vad som behöver förbättras för att personalen ska trivas och stanna kvar. Men kanske är det lika viktigt att veta vad som redan nu fungerar bra och anstränga sig för att bibehålla detta i arbetsmiljön.

Resultaten från våra studier visar att det är väsentligt att få möjlighet att visa omsorg om de personer som man är där för – oavsett om det handlar om lärare i grundskolan eller undersköterskor i äldreomsorgen. Att kunna gå från jobbet och känna sig nöjd handlar alltså, oavsett kontext, om känslan av att ha fått ge omsorg och att göra det man anser är rätt. Min erfarenhet är att nya lösningar framträder när ett salutogent perspektiv som är djupt förankrat hos forskare inom folkhälsovetenskap integreras med ett personcentrerat förhållningssätt inom omvårdnad.

Doktorsavhandling

Blomqvist, K. Everyday living with persistent pain in old age. Pain and its alleviation as perceived by functionally dependent older persons and by staff, Thesis. Lund University, Lund, 2002.

Publikationer