Andreas Redfors, Forskning
Exempel på projekt
Naturvetenskap och tematisk undervisning i förskola
Marie Fridberg, Agneta Jonsson och Andreas Redfors
Projektet syftar till att bidra med kunskap om hur examensarbetesprocessen kan stödja förskollärarstudenters och arbetslags kunskapsutveckling avseende naturvetenskap och tematisk undervisning kopplad till barns vardag. Skolinspektionen påpekar behov av kompetensutvecklingsinsatser inom naturvetenskap för förskollärare samtidigt som vi vid HKR:s förskollärarprogram diskuterat behovet av att utmana studenternas innehålls- och metodfokus under examensarbetet, där naturvetenskap som innehåll ofta väljs bort och intervju är överrepresenterat som metod. Studenter kommer tillsammans med arbetslag att inom ett tema planera och genomföra tematisk undervisning i förskolan. Dokumentation av planering och genomförande bildar underlag för studenternas analys i examensarbetet. Forskare analyserar studenternas och arbetslagens erfarenheter före, under och efter projektet genom enkäter, gruppintervjuer och dokumenterade planeringstillfällen. Läs mer här.
Matematikens roll i fysikundervisningen, VR-UV
Andreas Redfors, Lena Hansson,Örjan Hansson, Kristina Juter
Projektet som varit ett samarbete mellan nv-didaktiker och ma-didaktiker är under avslutning. Matematikens roll för lärande och undervisning i naturvetenskap tas i många sammanhang för given. Vi har utvecklat och publicerat en modell för analys av kommunikationen under fysiklektioner med syfte att få syn på relationer mellan modell, verklighet och matematik. Vi har genomfört och publicerat resultat från en nationell enkät till fysiklärare på gymnasiet. Vi har också använt vår analysmodell för att analysera lärares undervisning genom klassrumsobservationer av fyra från enkätsvaren utvalda lärare. Projektet har finansierats av Vetenskapsrådet (VR-UV). Läs mer här
roBOTics and STEM education for children and primary schools - botSTEM, ERASMUS+
Marie Fridberg, Björn Cronquist och Andreas Redfors
Ett Europeiskt projekt som syftar till att tillsammans med förskolor utveckla nuvarande kunskap om hur arbete med programmering och robotar kan användas för att stödja samarbete och utvecklande av färdigheter kopplade till Naturvetenskap, Teknologi, Ingenjörsvetenskap och Matematik (eng. STEM) relaterat till barns vardag och framtid. Dessutom kontrasteras svenska resultat mot resultat i andra länder, speciellt avseende modern NT-didaktik och lärares kompetensutveckling. Läs mer här
Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen, FpLiS
Marie Fridberg, Agneta Jonsson, Susanne Thulin och Andreas Redfors
Projektet syftar till att studera modellbaserad undervisning och lärande av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen i förskolan. Vidare kontrasteras undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av datorplattor. Inom projektet utvecklas, implementeras och utvärderas modellbaserad undervisning och lärande i förskolor. Surfplattors användning inom svensk förskola ökar och det finns mycket att lära om de grupprocesser som uppstår mellan barn och förskollärare när naturvetenskapliga fenomen undersöks och diskuteras. Läs mer här
HR-diagrams in Astronomy Education
Urban Eriksson, Andreas Redfors och Maria Rosberg
Studien undersöker vilken medvetenhet om astronomiska objekt, fenomen och samband som studenter och experter (lärare) upplever när de får se ett exempel på en representation i form av ett HR-diagram.
Handledaruppdrag
Kristina Lund, doktorand:
Förskollärares beskrivningar av lekresponsiv undervisning - ett naturvetenskapligt innehåll med stöd av digitala verktyg
Exempel på tidigare projekt
Kommunikation om fysik i förskolan
Lina Hellberg, Andreas Redfors och Susanne Thulin
Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll kommuniceras i förskolans kontext. Studien söker svar på hur ett fysikaliskt innehåll kommuniceras som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning och hur förskollärare och barn kommunicerar vid undervisning av det fysikaliska lärandeobjektet. Studien genomförs på en förskola i ett arbetslag som arbetar med de yngsta barnen i verksamheten.
Förskollärarstudenters syn på naturvetenskap
Andreas Redfors och Susanne Thulin
Projektet undersöker förskollärarstudenters syn på naturvetenskap och dess roll i förskolans olika verksamheter. Projektet använder en för-efter-test metodologi för att studera hur studenternas syn utvecklas under en termin i förskollärarutbildningen som omfattar studier av teknik och naturvetenskap med fokus mot samt kemiska och fysikaliska fenomen.
Watching the sky - realizations, meanings and aspects in introductory astronomy
Urban Eriksson och Andreas Redfors
Tillsammans med Cedric Linder och John Airey, UU, studeras hur förståelsen av astronomiska objekt , fenomen och samband hos studenter utvecklas genom användandet av, för ämnet, disciplinära representationer. Studien undersöker vilken medvetenhet om astronomiska objekt, fenomen och samband som studenter och experter (lärare) upplever när de får se ett exempel på en representation i form av en simuleringsvideo, som realistiskt illustrerar struktur och uppbyggnad av Vintergatan eller HR-diagram.
CoReflect - ett EU-projekt
Andreas Redfors, Lena Hansson och Maria Rosberg, Högskolan Kristianstad
Inom ramen för CoReflect (Digital support for Inquiry Collaboration, and Reflections on Socio-Scientific Debates) utvecklar, implementerar och utvärderar vi tillsammans med grupper i sex andra länder digitala lärande miljöer kring olika "socio-scientific issues". Den svenska gruppen på Högskolan Kristianstad har designat en lärande miljö inom astrobiologiområdet. Frågorna eleverna arbetar med är: Ska vi söka efter och försöka kontakta utomjordiskt liv? Och Ska vi göra om Mars till en planet där vi kan bo i framtiden? Båda frågorna rymmer naturvetenskapliga aspekter (Är det möjligt? Hur kan man gå tillväga? etc.), men också andra aspekter finns på frågan, t.ex. ekonomiska (resursprioritering), sociala (Vilka risker finns? Hur skulle det påverka samhället? Etc.) och etiska aspekter (Är det ok för människan att påverka andra planeter? Annat liv? etc.) Vi analyserar elevers argumentation kring de här frågorna i slutet av undervisningssekvensen, liksom elevernas arbete under undervisningssekvensens gång. Lärandemiljön har implementerats i tre olika niondeklasser (en under pilotfasen och två under huvudstudien).
Delresultat har presenterats på NFUN-08, ESERA-09, NFPF-10, IOSTE-10, GIREP-10, ESERA-11, NFPF-12. Se publikationer
TechnoBabies
Marie Fridberg och Andreas Redfors
En enkätundersökning om små barn och digital teknikanvändning. Det finns idag en uppsjö appar som vänder sig till våra minsta och deras värld. Hjälper vi barnen med växande digitalt stöd? Eller är det så att de digitala programmen inte tillför något, utan tvärtom riskerar att skada den sociala förmågan hos barnet? Sanningen är att ingen vet – ännu. Technobabies-projektet utförs som ett samarbete mellan Birmingham City University i England och Högskolan Kristianstad, och bygger på en enkät där föräldrar och andra vuxna svarar på frågor om barns användning av pekskärmar samt beskriver vilka för- respektive nackdelar man ser med användandet.
Lärarstuderandes syn på fysik och fysikens modellvärld
Andreas Redfors, Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad och Hans Niedderer, University of Bremen
En studie av lärarstuderandes syn på naturvetenskap i allmänhet och fysik i synnerhet, speciellt vad avser modeller för materia, inledd under augusti, 2000. De första empiriska data samlades in under september, 2000. Studien är en kombination av tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Ämnesfokusering ligger på materia och hur modeller kan användas för att beskriva dess olika faser, samt växelverkan med elektromagnetiska fält. Vilken ontologisk och epistemologisk natur har dessa modeller för de studerande? Vi baserar undersökning på den uppfattning om naturvetenskaplig modeller som b la Giere (1997) har framställt.
Sedan mitten av 70-talet har man undersökt hur studerande på olika nivåer i utbildningssystemet uppfattar de fenomen fysiken försöker förklara och de teorier den använder sig av för att göra detta. Från att i början ha kartlagt olika uppfattningar och "misconceptions" har man efter hand fått en mer nyanserad och komplex bild av de utmaningar som studier i fysik ställer de studerande inför. På senare tid har därför frågor som - Vad innebär en förklaring i fysiken? Vilken är relationen mellan verkligheten och de modeller vi använder? - kommit mer i fokus. Hans Niederrer, som under aug - okt 2000 var gästprofessor på MNA, har tidigare undersökt gymnasieelevers syn på fysik, Niedderer et al 1992.
Giere, R. N. (1997) Understanding Scientific Reasoning 4:th ed. Harcourt Brace College Publisher.
Niedderer, H., Bethge, T., Meyling, H. and Schecker, H. (1992) Epistemological Beliefs of Student in High School Physics. Paper presented at NARST, Boston.
Working papers on this project were presented at "ESERA 2003, Fourth International Conference of the European Science Education Research Association E.S.E.R.A." August 19 - 23, 2003, Utrecht, The Netherlands, at "EARLI Improving Learning, Fostering the Will to Learn, 10th Biennial Conference, Padova, Italy - August 26 - 30, 2003, and at the "Fifth International Conference of the European Science Education Research Association E.S.E.R.A. Aug 28 – Sep 1, 2005, Barcelona, Spain.
Final report of the project presented at "NARST (PDF-dokument, 175 kB)(pdf, 174 kB) - Annual Meeting 2006, April 3-6, 2006, San Francisco, USA.
Project based Astrophysics with Role Playing
Andreas Redfors Kristianstad University
A teaching sequence in astrophysics for future science teachers that incorporates both explicit discussions of the nature of scientific models and the role of these models in explanations has been developed and tested. The goal was to promote meaningful learning in Physics. The lectures were combined with lab and project work. During the lectures the students formed groups in the classroom, thus enhancing discussions. A semi-structured role-play was used to report on the project. The students impersonated different experts, with different perspective of the phenomenon. The students expanded on the descriptions of the roles in their own way in their group work, thus adding theoretical perspectives of the phenomenon at hand – stellar birth, life and death. The teaching was well received by the students and we found that it elicited meaningful learning.
Artikel presenterad vid "GIREP 2006 (PDF-dokument, 103 kB)(pdf, 102 kB) – Modeling in Physics and Physics Education, August 20 – 25, 2006, Amsterdam, NL.
Enskilda studenters lärande om elektriska kretsar
Andreas Redfors Högskolan Kristianstad och Hans Niedderer, University of Bremen
Lärande processer för tre lärarstudenter inom området ellära i en undervisningssituation där gruppen arbetar fritt under handledning. Empiriska data för studien av studenternas lärande kommer från analyser av videoupptagningar av en undervisningssekvens på sex tillfällen för blivande grundskollärare vid San Diego State University. Studenterna arbetade under handledning med "hands-on" experiment och med ett speciellt datorprogram.
Projektet undersöker huruvida det är möjligt att beskriva de enskilda studenternas lärandeprocesser genom att använda olika stadier av utvecklat modelltänkande med hjälp av flera, hos studenten samexisterande, tankemodeller (cognitive layers, multiple frameworks). Studien är en utvidgning av Niedderer and Goldberg (1996).
Niedderer, H. and Goldberg,m F. (1996) Learning processes in electric Circuits. Presented at NARST annual meeting.
En delrapport presenterades vid "The Third International Conference of the European Science Education Research Association, E.S.E.R.A." 21-25 Augusti 2001, Thessaloniki, Greece.
Slutrapport presenterad vid "ASERA 2002 (PDF-dokument, 187 kB)(pdf, 186 kB), 33:rd Annual Conference of the Australasian Science Education Research Association" July 11 - 14, 2002, Townsville, Queensland.
STEDE - Initial teacher education : A survey of preparation for teaching science (secondary)
Laurence Simonneaux, Virginie Albe, Alexandra Magro Ecole Nationale de Formation Agronomique, France, Helmut Fischler Free University of Berlin, Germany, Andreas Redfors Kristianstad University, Sweden, Martine Meheut Université Denis Diderot- Paris 7, France, Peter Buck University of Education Heidelberg, Germany, Lidia Borghi University of Pavia, Italy.
STEDE är ett EU projekt bestående av flera olika "micro-networks" av vilka detta är ett. Vi avser att gemensamt allmänt beskriva och jämföra hur Na-lärare förbereds för sin professionella roll och speciellt hur resultat från tidigare forskning inom Na-didaktik (science education) ligger till grund för denna läroprocess.
En delrapport har presenterats vid the Third International Conference of the European Science Education Research Association, E.S.E.R.A." Augusti 21 - 25, 2001, Thessaloniki, Grekland.
Paper presented at "ESERA 2003 (PDF-dokument, 320 kB)(pdf, 319 kB), Fourth International Conference of the European Science Education Research Association E.S.E.R.A." August 19 - 23, 2003, Utrecht, The Netherlands.
Hur högskolestuderande använder förklaringsmodeller inom fysik
Andreas Redfors, Högskolan Kristianstad och Jim Ryder, University of Leeds
Vi undersöker på vilket sätt fysikstudenter, som avslutat sin C-kurs (60 poäng), använder modeller när de förklarar fenomen som handlar om växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och metaller, ex "Vad händer inne i en metall pinne som upphettas då den ses glöda svagt i rött". Inom detta ämnesområde används flera olika förklaringsmodeller, vilket ställer extra stora krav på studenterna. De studerande känner igen fenomenen, men fenomenen har inte använts för att exemplifiera de aktuella modellerna i deras undervisning. Studenterna kommer från sex olika universitet i England och Sverige. Vår analys visar att dessa studenter har besvär med att ge tillfredsställande förklaringar för fenomenen. Många av dem använder Bohrs model för en isolerad atom när de förklarar ljusemission från en metall. De tycks inte inse att atomerna i en metall växelverkar och ger en elektronstruktur som är helt skild från den i en fristående, ensam atom.
En stor andel av studenterna väljer förklaringsmodell baserat på sammanhanget snarare än den fysikaliska processen. De använder därmed olika förklaringsmodeller för fysikaliskt besläktade fenomen i olika sammanhang.
Vi har presenterat ett "working paper" fokuserat på metaller vid The Second International Conference of the European Science Education Research Association, E.S.E.R.A. Augusti 31 - September 4, 1999, Kiel, Tyskland.
Redfors, A. and Ryder*, J.: University physics students' use of models in explanations of phenomena involving interaction between metals and radiation. International Journal of Science Education 23, 1283 (2001)..
Jag har presenterat en annan del av projektet, fokuserat på solljus, vid GIREP International Conference - Physics Teacher Education beyond 2000. August 27 to September 1, 2000, Barcelona, Spain. Artikel i proceedings för konferensen (PDF-dokument, 136 kB)(pdf, 136 kB). Artikeln finns också i Selected Contributions R. Pints & S. Suriqach (eds). Elsevier Editions. ISBN. 2-84299-312-8 Paris. 2001.
Vidare så har jag presenterat den sista delen av projektet (PDF-dokument, 179 kB)(pdf, 179 kB), fokuserat på färger, vid GIREP International Conference - Physics in new fields and modern applications - opportunities for physics education. August 5 - 9, 2002, Lund, Sverige.
En studie av begreppsbildning i fysik under ett basår
Andreas Redfors, Högskolan Kristianstad
En studie av begreppsutveckling i fysik för studenter inom ett naturvetenskapligt basår. Dessa studenter är garanterade en plats inom grundskollärarutbildningarna vid högskolan Kristianstad.
I undersökningen använde vi en metod beskriven av Vosniadou (1994) som bygger på "generativa frågor". Vi har genomfört en skriftlig förtest kombinerad med kliniska intervjuer samt en skriftlig eftertest.
Flera fysikaliska begrepp har studerats, t ex materia, energi, värme, ljus samt vissa aspekter inom atomfysik.
Basårsresultaten från det första årets undersökningar presenterades på "The First International Conference of the European Science Education Research Association, E.S.E.R.A." i Rom 1997.
Vosniadou, Stella (1994). Learning and Instruction 4, 45-69.
Tidigare forskarhandledaruppdrag
Ingrid Lundh - licentiat
Teaching Science through Inquiry – Professional Development of In-Service-Teachers
Lotta Leden - doktor
Teachers' Views of Nature of Science and the Teaching of Nature of Science in Grades 4-9
Urban Eriksson - doktor
Watching the sky - realizations, meanings and aspects in introductory astronomy
Pernilla Granklint Enochson - Doktor
Svenska och Sydafrikanska elevers föreställningar om människokroppen och hälsa
Lena Hansson - doktor
Gymnasieelevers uppfattningar av fysikens bidrag till vår världsbild
Ann-Charlotte Lindner - licentiat
Utveckling av grundskoleelevers uppfattningar om fysikaliska fenomen
Läs också om andra projekt inom forskningsmiljön LISMA