Forskning, K. Ingemar Jönsson
Forskning kring hållbar samhällsutveckling
Min forskning inom hållbar samhällsutveckling är inriktad på det lokala samhällets möjligheter att ställa om mot ett mer hållbart utnyttjande av naturresurserna. Framför allt är kommunerna i centrum genom sitt ansvar för planering av mark- och vatten. Jag är också intresserad av vad som styr våra individuella beteenden i miljöfrågor, och vårt behov av naturupplevelser, framför allt från ett evolutionspsykologiskt perspektiv.
Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv
I ett projekt beviljat av Naturvårdsverket studeras under 2018-2020 olika aspekter på ekologisk kompensation med fokus på tillämpning inom kommunerna, med syfte att ge riktlinjer för tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige. Ekologisk kompensation innebär att negativ påverkan på miljön från exploatering inom ett område kompenseras genom restaurering eller skapande av nya miljöer inom ett annat område. Projektet innefattar fem delprojekt som bland annat kommer att belysa hur modeller för kompensation kan utformas, hur kompensation kan bli mer accepterat bland olika aktörer, och hur den sk. skadelindringshierarkin kan säkerställas inom ett kommunalt planeringsperspektiv. Inom medverkande kommuner analyseras erfarenheterna av att tillämpa ekologisk kompensation.
Högskolan Kristianstad har projektansvar och forskningen genomförs i samarbete med miljökonsultföretagen Anthesis Enveco AB, Enetjärn Natur AB, EnviroEconomics Sweden och IVL Svenska Miljöinstitutet AB, samt Helsingborgs kommun, Lomma kommun och Kommunförbundet Skåne.
Information om projektet finns här och på projektets webbsida.
Ekosystemtjänster som verktyg i kommunerna
I det transdisciplinära projektet ECOSIMP (Implementering av ekosystemtjänst-begreppet i kommunal verksamhet) studerade vi möjligheterna för kommuner att använda begreppet ekosystemtjänster som ett verktyg för hållbar utveckling, och hur några kommuner i Skåne förhåller sig till detta begrepp. I projektet deltog fyra lärosäten, 7 kommuner, Kommunförbundet Skåne samt Region Skåne. Projektet finansierades av Naturvårdsverket och Region Skåne och avslutades 2017. Mer information hittar du på projektsidanoch i slutrapporten.
Miljöbeteende
Miljömärkning har blivit ett viktigt instrument för att underlätta miljövänliga konsumentval, men trots att medvetenheten om behovet av hållbar konsumtion har ökat är marknadsandelen för miljömärkta produkter relativt liten. Varför gör vi inte de konsumentval som vi uttrycker är viktiga? I samarbete med amerikanska miljöjurister (Katrina Kuh, Jason Czarnezki) har vi gjort en sammanställning av problematiken kring val av miljöprodukter utifrån psykologiska/sociologiska och evolutionspsykologisk teorier. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Law.
Behovet av grön infrastruktur för möten med natur
Samtidigt som behovet av kontakt med naturliga miljöer betonas som viktigt för hälsa och välbefinnande är grönområdena i många av våra städer utsatta för hot från förtätning av bostäder och annan stadsbebyggelse, vägar och annan exploatering. Hur vi i den alltmer urbaniserade livsmiljön ska kunna skapa regelbundna möten med natur är en stor utmaning. I en artikel i tidskriften Ambio diskuterar vi behovet av multifunktionell planering av stadsmiljön för regelbundna upplevelser av natur. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Högskolan Kristianstad och universiteten i Stockholm, Göteborg, SLU Alnarp, Köpenhamn och Aalto. Till artikeln.
Forskning om björndjur
En stor del av min forskning under de senaste 15 åren har handlat om den extrema tåligheten hos så kallade anhydrobiotiska djur. Dessa lever i miljöer exponerade för uttorkning och kan förlora allt vatten i cellerna utan att dö. I min forskning använder jag både teoretiska, experimentella, and deskriptiva metoder. Min huvudsakliga studieorganism är tardigrader, eller björndjur som de ofta kallas på svenska, ett av de mest uttorkningståliga djuren på jorden. Tardigraderna lever ofta i vegetation eller jord på extremt torra eller kalla platser, men finns också talrikt i exempelvis den svenska granskogen.
Tardigraden Richtersius coronifer som lever i mossa på Ölands Alvar
Tardigrader har inte bara en remarkabel förmåga att klara uttorkning, de är också mycket tåliga mot strålning (joniserande och UV), en faktor som är känd för att ge upphov till skador på DNA. Tåligheten mot joniserande strålning har observerats både hos uttorkade och hydrerade aktiva individer och är bland den högsta som dokumenterats hos djur. I min forskning samarbetar jag med bland annat strålningsbiologer vid Stockholms Universitet och björndjursforskare vid universiteten i Modena (Italien) och Köpenhamn. Jag ledde 2007 rymdprojektet Tardigrades In Space (TARDIS), som för första gången visade att ett djur kan överleva kombinerad exponering för rymdvakuum, kosmisk strålning och UV-strålning.
Nya publikationer om björndjur 2019:
Radiation tolerance in tardigrades: current knowledge and potential applications in medicine.
Cell biology of the tardigrades: current knowledge and perspectives.