Avfall studeras på jordens högsta topp

Det är tredje gången som docenten i miljöteknik åker till Himalayas sydsluttning. Det är ett samarbetsprojekt med Linnéuniversitetet i Kalmar och Kathmandu university i Nepal, med fokus på vattenresurser, dricksvatten och hantering av avfallsvatten.

– Många av vattenstationerna med friskt vatten fungerar inte. Förbränningsstationerna är ofta tillverkade i Italien eller Frankrike och är beroende av el och solceller. Många gånger är det inte anpassade till lokala förhållanden och är trasiga, säger Lennart.

Vidare berättar han att det grävs stora hål i marken där skräpet temporärt skyfflas ner.
När snö och glaciärer smälter rinner avfallsvatten ner till byarna. Både turister och lokalbefolkningen tvättar kläder i flodströmmarna som kommer ner för berget.

– Via slangar och avskurna PET-flaskor leder man vattnet till husens vattenförsörjning.

Stort behov av teknik

2,6 miljarder människor i Kina, Indien och Pakistan får sitt vatten från bergstopparna så att hålla det rent vid källan, floderna och stränderna är av ytterst vikt.

På Kalapathar (5640 m) med Mount Everest i bakgrunden

– Det är viktigt att ge information till befolkningen. Att de måste särskilja dricksvatten och avloppsvatten. Informationen behöver komma ut till skolor, restauranger och till hotellägare i bergen. Att ha workshops med aktörer inom turistnäringen är också ett förslag.

Sverige har sedan sextiotalet byggt upp en miljömedvetenhet. "Håll Sverige rent!" var en stor informationskampanj som gick ut till landets alla skolor. Numera finns "Stiftelsen håll Sverige rent" som arbetar mot nedskräpning, för återvinning och en hållbar utveckling.

– Idag är det nästan straffbart att inte sopsortera, säger Lennart och ler.

Föreslår högre avgift för turister

Men i Nepal och på Himalaya existerar inte den sortens ideologi. Här är behovet av bra information, bra teknik och bra sopsortering stort.

– Man slänger batterier på marken, istället för att bära ner dem. Många av de internationella bergsklättrarna lämnar skräp på bergstoppen.

En lösning, enligt Lennart, är att ta rejält betalt av de resenärer som förorenar mycket.

– Det finns stationer där turisterna lämnar uppgifter hur mycket avfall de tar med sig upp i bergen. När de kommer tillbaka måste de ta med sig lika mycket skräp.

Summan som lämnas idag är mer symbolisk än kostsam för besökaren. Entrén till Mont Everest går via Sagarmatha National Park och inträdesavgiften bör även där höjas, enligt Lennart.

– Turister kan betala mer än 100 kronor för att gå in i parken. Det skulle öka vinsten inom turistnäringen.

Ska skriva vetenskapliga artiklar

Ökade avgifter och riktad information är alltså två förebyggande åtgärder. Men vad ska man göra med det avfall som redan existerar?

– På Kathmandu university i Nepal försöker man arbeta med biogasproduktion, det vill säga att man producerar gas från avfall. Gasen ersätter ved och därmed förhindras avhuggning av träd. Sedan är 65 procent av avfallet i Nepal organiskt, exempelvis potatisskal och ris. Det material som blir kvar efter rötningsprocessen innehåller viktiga näringsämnen och kan läggas på åkrarna som gödning.

Alla miljöforskare har inte möjlighet att åka till Nepal och studera avfallshanteringen. Men via informationsteknologin kan lokala frågor bli globala.

En av otaliga hängbroar som passeras.
Sopförbränning som inte fungerar.

– Det finns en italiensk forskningsstation som ligger 5 000 meter över havet och som drivs av solceller. Stationen, som kallas "Pyramiden", mäter luftföroreningar på hög höjd, säger Lennart.

Forskningsstationen är kopplad till internet så forskare i Europa kan se och mäta luftföreningar på Himalaya. Det är viktigt med en internationell vinkel på miljöaspekten.

En aspekt som Lennart nu tar med sig till Högskolan. Tillsammans med sina kollegor från Kalmar och Kathmandu university kommer han att skriva vetenskapliga artiklar om avfallshantering på hög höjd.

– Jag undervisar i miljökemi och avfallshantering. Mina praktiska utblickar får mina studenter alltid ta del av.

Text: Moa Skimutis
Foto: Privat