De kallas ”coronadetektiver” men är biomedicinska analytiker
En bra blandning av kemi, praktiskt arbete och forskning fick Mario att vilja bli biomedicinsk analytiker. Att yrket är samhällsviktigt var ytterligare en morot. Efter tre års studier arbetar han nu på Skånes universitetssjukhus där han undersöker patienter och tar prover, bland annat för att se om covid-19-patienter har proppar i lungorna. Med facit i hand känner han att han verkligen har valt rätt yrke.
Mario Matkovic, legitimerad biomedicinsk analytiker som arbetat på avdelningen Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Lund sedan han tog examen.
Vad lockade dig att läsa just det Biomedicinska analytikerprogrammet?
– Efter gymnasiet funderade jag länge på vad jag ville fortsätta utbilda mig i. Av en slump började jag läsa om yrket som biomedicinsk analytiker. Det jag fastnade för var att i utbildningen ingick mycket praktiskt arbete. Man får lära sig om kroppens fysiologi, kemi och om olika metoder för att analysera prover, till exempel. Arbetet är väldigt samhällsviktigt, berättar Mario Matkovic som tog sin examen på Högskolan Kristianstad för två år sedan.
Var gjorde du dina verksamhetsförlagda utbildningar, VFU, och vad fick du göra på dem?
– Under min första VFU fick jag erfarenhet från fem olika platser. Först var jag på provtagningen i Lund. Där fick jag lära mig att sticka och ta olika blodprov på patienter. Därefter var jag på mikrobiologen i Lund. Under hela min placering där var jag på sektionen där man analyserade övre luftvägsbakterier och luftvägsvirus. Jag fick lära mig hur olika bakterier analyseras, hur man odlar fram stammar av bakterier och hur man screenar bakterier mot olika antibiotika, berättar Mario och fortsätter.
– Min tredje placering var på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, KIT, i Lund. Under denna placering fick jag bland annat testa min egen blodgrupp, sortera blodpåsar och skicka de till avdelningar som behövde och rena erytrocyter.
”Jag trivs jättebra på avdelningen jag arbetar på och känner verkligen att jag valt rätt yrke.”
– Därefter var på Klinisk kemi i Malmö. Där fick jag räkna erytrocyter och analysera olika blodprov. Slutligen var jag på Högskolan Kristianstad där jag arbetade med patologi och fick färga olika celler, titta på dem i mikroskop och snitta olika biopsier, berättar Mario.
– Sedan hade jag min tio veckor långa VFU på Klinisk fysiologi i Lund, och här arbetar jag än i dag. Här fick jag lära mig att se olika metoder, såsom spirometri, PET-CT, arbetsprov, lungscint, skelettscint, renografi och tolkning av EKG, med mera. Därefter utförde jag även mitt examensarbete här. Det handlade om att jämföra och optimera två metoder där man mäter QT-tiden på ett arbets-EKG.
Var och vad har du arbetat med sedan du tog din examen?
– Jag har arbetat på avdelningen Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Lund sedan jag tog examen. Jag kör ett antal olika undersökningar såsom spirometri, lungscint och PET-CT. Alla dessa metoder är ackrediterade och det krävs att man har körkort på metoden för att få arbeta med den självständigt, förklarar Mario.
”Det bästa med utbildningen är att man har många praktiska moment, som laborationer. Teorin man läser, utför man därefter en laboration på, vilket kopplar ihop teori och praktik och ökar ens kunskap.”
– Spirometri är en undersökning där vi mäter lungfunktionen; bland annat patientens lungvolymer och motståndet i luftvägarna, och utför ett så kallat reversibilitetstest. Den främsta patientgruppen är de patienter där vi misstänker KOL eller astma. Vi har även börjat få patienter som har haft covid-19 och där vi vill undersöka om infektionen har påverkat patienternas lungvolymer.
– Lungscint är en metod där man analyserar om patienten har så kallade lungembolier, alltså proppar i lungorna. Här får vi in patienter med covid-19-infektion eftersom de kan få just proppar i lungorna, och vi undersöker dem för att utesluta detta. Vårt arbetssätt kring denna undersökning har förändrats när det gäller covid-positiva patienter. Vi måste vara fler som arbetar när undersökningen utförs.
– Exempelvis får vi inte lämna kamerarummet förrän transporten har kommit och hämtat patienten, för att minska smittspridning på avdelningen. Städningen efter undersökningen är omfattande och tar längre tid än vanligt. Dessa patienter tar ju så klart längre tid att undersöka, men samtidigt tycker jag att vi är väl förberedda och har bra rutiner på hur allt ska hanteras. Så jag trivs jättebra på avdelningen jag arbetar på och känner verkligen att jag valt rätt yrke, påpekar Mario.
Har du några tips till de som funderar på att bli biomedicinsk analytiker? Vad var det allra bästa med utbildningen?
– Är du en person som är intresserad av kemi, praktiskt arbete och forskning så är BMA-programmet en jätteintressant utbildning, menar Mario. Utbildningen är bred och det finns möjlighet att både vidareutbilda sig och inrikta sig specifikt om man vill. Det bästa med utbildningen enligt mig är att man har många praktiska moment, som laborationer. Teorin man läser, utför man därefter en laboration på, vilket kopplar ihop teori och praktik och ökar ens kunskap.
Text: Fabian Rimfors