”Nu vill jag bara jobba!”

Tre års pluggande är över. Om några dagar påbörjar Elin Persson sitt första arbete som färdig biomedicinsk analytiker.

Vi har stämt träff vid ingången till Elin Perssons blivande arbetsplats, Centralsjukhuset i Kristianstad. Om bara några dagar ska hon kliva in genom dörrarna och ta hissen upp till tredje våningen för att träffa sina nya kollegor på avdelningen för klinisk fysiologi.

– Det känns lite konstigt, men framför allt roligt.

Att förklara vad en biomedicinsk analytiker (BMA) sysslar med är inte det enklaste. Men de flesta har någon gång fått lämna blodprov, vävnadsprov eller annat test på sjukhuset eller vårdcentralen.

– Utan oss är det svårt att få svar på proven. Så det mesta går genom oss, förklarar hon.

Kemi och fysik var favoritämnena när Elin Persson gick i grundskolan hemma i Bromölla. På gymnasiet blev det naturvetenskapligt program, och hon funderade länge på att bli lärare i NO-ämnena.

– Efter studenten jobbade jag som lärarvikarie i ett halvår men kände väl att det inte riktigt passade mig.

Samtidigt hörde hon talas om en bekant som läste till biomedicinsk analytiker, och nyfikenheten väcktes. Utbildningen fanns vid flera lärosäten i landet, men Kristianstad låg närmast till hands.

"Vi blev en liten grupp som höll tät kontakt och hjälpte varandra under hela studietiden. Den sammanhållningen blev väldigt viktig för oss alla."

Vårterminen 2020 påbörjade hon det treåriga biomedicinska analytikerprogrammet på Högskolan Kristianstad. Bara några veckor in på terminen slog pandemin till, och undervisningen förflyttades till zoom.

– Men jag hann i alla fall lära känna några klasskamrater, och vi blev en liten grupp som höll tät kontakt och hjälpte varandra under hela studietiden. Den sammanhållningen blev väldigt viktig för oss alla.

Elin Persson upplevde de första kurserna som ganska krävande. Själv hade hon fortfarande studierutinerna från gymnasiet i färskt minne, men fick ändå lägga mycket tid och möda för att hänga med och klara tentorna.

– Det var överraskande tufft. Samtidigt är jag glad för det – om jag inte hade ansträngt mig ordentligt i början så hade det varit svårt att förstå vikten och innebörden av det vi lärt oss längre fram.

"Det finns väldigt många vägar att välja. När vi var ute på VFU fick vi insyn i olika avdelningar och arbetsplatser."

Den första tiden brottades hon också lite med bilden av biomedicinsk analytiker. Hon befarade att hennes kommande arbetsuppgifter skulle innebära mycket ensamtid i ett sterilt och folktomt laboratorium. Men efterhand insåg hon att yrket täcker in ett brett spann av uppgifter, och att vissa inbegriper tät patientkontakt.

– Det finns väldigt många vägar att välja. När vi var ute på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) fick vi insyn i olika avdelningar och arbetsplatser. Själv gillar jag bäst att få vara social och ta hand om patienter.

"Vi upplevde att det vi studerade faktiskt spelade stor roll i samhället."

Elin Persson upplevde att pandemin bidrog till att allmänheten fick en tydligare bild av yrket biomedicinsk analytiker.

– Och jag tror att vi som läste utbildningen kände oss lite mer betydelsefulla än tidigare. Vi upplevde att det vi studerade faktiskt spelade stor roll i samhället.

Under praktiken märkte hon också att suget efter nyutbildade biomedicinska analytiker är stort.

– Jag kände mig verkligen välkomnad och behövd. Många vara glada för att jag läste just denna utbildning.

"Det var trevliga kollegor och intressanta arbetsuppgifter, så därför valde jag detta."

När examen närmade sig sökte hon arbete på flera ställen, och erbjudandena lät inte vänta på sig. Avdelningen för klinisk fysiologi på Centralsjukhuset Kristianstad lät mest intressant. Hon fick chansen att praktisera ett par dagar på avdelningen innan hon bestämde sig.

– Det var trevliga kollegor och intressanta arbetsuppgifter, så därför valde jag detta. Det kändes som min grej.

I sitt nya arbete kommer hon troligen ta sig an patientanalyser i form av EKG-tester. Därefter finns stora möjligheter att bli upplärd inom andra områden, så att hon med tiden får en allt bredare kompetens.

De flesta av hennes klasskamrater har, liksom Elin Persson, kunnat välja bland olika jobberbjudanden.

– Det är viktigt att poängtera att man inte fastnar i något fack efter en sådan här utbildning. Det finns många olika grejer man kan göra, och man kan förstås också fortsätta att vidareutbilda sig. Men just nu vill jag bara jobba!

Text och foto: Kerstin Weman Thornell