”Det är en konst att kunna förklara bra”

– En ”papper-och-pennautbildning” hade aldrig kunnat ersätta de erfarenheter vi får i skolan, säger lärarstudenten Linus Muhl som tillbringar tre dagar i veckan på Mjällby skola.

"Det fanns visst en liten pedagog där innanför som jag inte visste om"

”Klassens IT-support”. Den hedervärda utnämningen fick Linus Muhl av sina klasskamrater när han tog studenten från teknikprogrammet. Under åren på gymnasiet hade han nämligen, vid många tillfällen, ryckt in och hjälpt kompisarna på teknikprogrammet när de skulle lösa uppgifter.

– Jag insåg att det faktiskt var jätteroligt att få förklara och leda in dem på rätt spår. Så det fanns visst en liten pedagog där innanför som jag inte visste om, säger han.

"Jag tyckte att det lät perfekt. Framför allt för att lönen skulle göra den ekonomiska bördan lättare under studietiden."

Efter studenten gjorde Linus Muhl värnplikten och därpå följde ett år som soldat inom försvarsmakten. Under denna tid tränades den pedagogiska förmågan ytterligare, då han tjänstgjorde som instruktör för värnpliktiga. Sedan sökte han sig till Högskolan Kristianstad. Siktet var inställt på den arbetsplatsinriktade lärarutbildningen årskurs 7 till 9, där studier varvas med arbete i skola från och med andra året.

– Jag tyckte att det lät perfekt. Framför allt för att lönen skulle göra den ekonomiska bördan lättare under studietiden. Men jag såg också fördelar med upplägget; att få göra något annat än att sitta i skolbänken hela dagarna.

Inför terminsstarten hösten 2023 fick han besked om att den blivande arbetsplatsen skulle bli Mjällby skola strax utanför Sölvesborg.

– Det kändes fint att få jobba på landsbygden, och skolan låg i ett trevligt område.

Under den första höstterminen åkte högskolestudenterna ut och besökte sina respektive skolor. Så småningom fick de också testa att hålla någon enstaka lektion. Men i övrigt kretsade första året mestadels kring högskolestudier, med tyngdpunkt på de skolämnen de blivande lärarna skulle undervisa i. För Linus Muhls del kändes det bra att få koncentrera sig ordentligt på ett ämne i taget.

– Det var väldigt kul att få lägga all energi på exempelvis matematik. Tidigare har de andra naturvetenskapliga ämnena fått ta större plats för min del, men nu fick jag verkligen fördjupa mig i matten.

Att uppgifterna ofta var anpassade så att kunskaperna i förlängningen kunna läras ut i klassrummet, blev något av en ögonöppnare för Linus Muhl.

– Det var verkligen nyttigt att se hur man kan använda tänket för att lära ut till andra.

När andra året drog igång var studenterna redo för sin nya tillvaro; högskolestudier två dagar i veckan och lärarjobb tre dagar i veckan. Linus Muhl minns hur han, vid skolstarten, fick skickat till sig en mängd olika mappar fyllda med information.

– Jag tänkte: Var ska jag börja!? Det gäller verkligen att ha fingertoppskänsla, sortera bland all information och försöka förstå vilka saker man måste känna till.

Att möta eleverna var en smula nervöst och i början kände Linus Muhl att det gick lite knaggligt.

– Man måste verkligen försöka hitta strategier för att bygga upp en relation till eleverna. Men så småningom gick det allt bättre att sätta ramarna.

"Det är en konst att kunna förklara bra för alla samtidigt."

Den största utmaningen var, enligt Linus Muhl, att anpassa undervisningen så att hela klassen kunde hänga med.

– Det är en konst att kunna förklara bra för alla samtidigt. Ofta följer man sedan upp de enskilda eleverna och kollar så att alla är med på banan.

"NO-lärarna på skolan har varit hjälpsamma att dela med sig av tankar, tips och lektionsplaneringar."

Han trivs bra på Mjällby skola och beskriver den som en fantastisk arbetsplats.

– Fokus ligger på att alla ska trivas, och det är verkligen bra stämning. NO-lärarna på skolan har varit hjälpsamma att dela med sig av tankar, tips och lektionsplaneringar. Samtidigt är de måna om att jag måste hitta mitt eget sätt och en stil som funkar för mig.

När Linus Muhl är på skolan har han en och samma klass i matematik och NO-ämnen.

– Det finns olika varianter, och vissa lärarstudenter har flera klasser. Men för mig har det känts bra att kunna fokusera på dessa eleverna.

"I högskolestudierna kan vi hela tiden relatera till det vi upplever i klassrummet. Och det vi lär oss på högskolan tar vi sedan med oss ut i skolan."

Måndagar och fredagar tillbringar han på högskolan. Där får han möjlighet att diskutera och jämföra erfarenheter med studiekamrater som är på andra skolor.

– I högskolestudierna kan vi hela tiden relatera till det vi upplever i klassrummet. Och det vi lär oss på högskolan tar vi sedan med oss ut i skolan. Så de båda ställena gynnar varandra.

Idag är han än mer övertygad om att upplägget, med både lärarjobb och högskolestudier, är det bästa sättet att utbilda sig till lärare.

Kommande vecka påbörjar han och studiekamraterna en intensiv matematikperiod på högskolan. Samtidigt har han dragit igång vårterminen på Mjällby skola. Denna gång var terminsstarten mindre nervös, då han vid det här laget har lärt känna eleverna.

"Jag blir också peppad av att se dem lära sig nya saker."

Att dagligen umgås med högstadieungdomar är mestadels ett plus, menar han.

– Det är spännande att få prata och byta idéer med dem och se hur de utvecklas. Jag blir också peppad av att se dem lära sig nya saker. Så det är verkligen givande, både för dem och för mig.

Just denna dag har han, på fysiklektionen, gått igenom en solsystemsmodell. Eleverna har själv fått räkna ut de proportionella avstånden mellan solen och de olika planeterna.

– Några blev förvånade och sa att de tyckte att det var coolt. Jag försöker locka fram så mycket samtal och engagemang som möjligt.

Dessa är de bästa stunderna i klassrummet, menar Linus Muhl - när det uppstår ett levande och utvecklande samtal tillsammans med eleverna.

– Jag gillar att flika in och ställa frågor. Det är roligt att försöka möta eleverna och lista ut var frågetecknen eller missförstånden uppstår. Det är den punkten man måste utgå från när man fortsätter förklara.

Text: Kerstin Weman Thornell