Kompletteringsutbildningen ger henne större möjligheter på arbetsmarknaden
Gulshen Guluzade är utbildad inom biologi, histologi och embryologi. I hemlandet Azerbaijan jobbade hon med provrörsbefruktning, men när hon flyttade till Sverige började hon jobba inom klinisk patologi. Sedan 2021 är hon student igen, denna gången för kompletteringsutbildningen som ska resultera i en legitimation som biomedicinsk analytiker.
Efter kompletteringsutbildningen kan Gulshen ansöka om legitimation som biomedicinsk analytiker. Det ger henne större möjligheter på arbetsmarknaden, men även på hennes nuvarande jobb.
Gulshen Guluzade kommer från Azerbaijan och flyttade till Sverige för tio år sedan. I hemlandet Azerbaijan jobbade Gulshen med IVF, ett jobb hon älskade. Hon har sin utbildningsbakgrund från både Azerbaijan och Turkiet; en kandidatexamen i biologi och en masterutbildning inom histologi och embryologi. Gulshen tyckte om jobbet på IVF-kliniken, där hon trivdes både i labbet och med patienterna.
– Jag tyckte speciellt om att få träffa patienter, att prata med dem, förbereda dem på processen och se hoppet tändas i deras ögon. Det är nästan omöjligt att beskriva med ord, den där känslan när man lyckades och patienten blev gravid.
"Jag tyckte själv också att det var viktigt att vara legitimerad, så att jag får utföra de arbetsuppgifter som kräver legitimation."
När Gulshen flyttade till Sverige, närmre bestämt Karlstad, fanns det ingen IVF-klinik i närheten att söka jobb på. Men det fanns jobb på sjukhuset, så hon började jobba inom histologi och patologi. Hon jobbade på sjukhuset i Karlstad i ett och ett halvt år, innan hon och hennes familj flyttade till Helsingborg. På plats i Helsingborg sökte hon jobb på Lunds universitetssjukhus inom klinisk patologi, där jobbade hon i ett år. Därefter fick hon en tjänst inom klinisk patologi på Helsingborgs lasarett, där hon fortfarande är anställd som biomedicinare. Sedan ett år tillbaka är hon tjänstledig för att studera kompletteringsutbildningen till biomedicinsk analytiker.
– Det är inget krav att ha svensk legitimation, men de arbetsgivare jag har varit i kontakt med tyckte att det skulle vara bra att ha en. Jag tyckte själv också att det var viktigt att vara legitimerad, så att jag får utföra de arbetsuppgifter som kräver legitimation.
"En legitimation ger mig större möjligheter att få arbeta inom olika områden."
Efter kompletteringsutbildningen kan Gulshen ansöka om legitimation som biomedicinsk analytiker, vilket gör att hon får använda vissa instrument eller apparater som hon inte får använda idag. Det ger henne större möjligheter på arbetsmarknaden, men även på hennes nuvarande jobb.
– En legitimation ger mig större möjligheter att få arbeta inom olika områden. Jag jobbar inom patologi idag tack vare min masterutbildning, som gett mig gedigna kunskaper inom histologi. När jag får svensk legitimation så får jag möjlighet att även jobba inom andra laboratorier som klinisk kemi, hematologi, immunologi och genetik.
"Jag fick också mer praktisk erfarenhet än jag fick i mitt hemland, där vi främst hade teoretisk utbildning."
Att komma tillbaka till skolbänken var en utmaning för Gulshen. Det var tolv år sedan hon studerade sist och även om mycket av kunskaperna finns kvar, så var det en utmaning att anta en utbildning på svenska. Under kompletteringsutbildningen fick hon dessutom lära sig alla begrepp på svenska. Hon har även fått mer klinisk erfarenhet, något hon inte fick så mycket av under sin utbildning i Azerbaijan.
– Det var inte något som var nytt för mig, jag kände igen de flesta kurserna från mina tidigare utbildningar. Men det var bra att fräscha upp kunskaperna eftersom man glömmer på tolv år. Jag fick också mer praktisk erfarenhet än jag fick i mitt hemland, där vi främst hade teoretisk utbildning.
Idag har Gulshen en termin kvar och hon har klarat av två tredjedelar av utbildningen. Nästa termin innehåller fler praktiska moment och examensarbete. Gulshen har haft bra stöd av lärarna under utbildningen, som varit tillgängliga för frågor när hon har behövt. Hon tipsar den som ska börja studera att planera studierna i god tid och våga fråga lärarna.
– Utbildningen kan vara tuff, framför allt om man ska kombinera den med familjelivet. Det är en intensiv utbildning så försök att planera bra och gör allt i tid. Det är även viktigt att fråga lärarna så att du säkert har förstått rätt och inte missar något, för om man inte gör rätt från början finns det risk att man lägger tid på fel saker.
Text och foto: Lovisa Wallin