"Det finns så många olika vägar att välja, du kan hamna nästan var du vill utifrån ditt intresse!"

– Det finns en stereotyp bild av programmeraren som en introvert person som bara sitter hemma framför datorn. Men det stämmer ju inte! Det handlar snarare om otroligt sociala människor som brinner för problemlösning, säger Kiasar Mian, före detta student och numera lärare på Datasystemutvecklingsprogrammet.

– Programmering kan göra en vansinnig. Men när man väl sitter där med slutprodukten är det som en sten som faller av axlarna. Det är ren glädje!

Kiasar Mian är 25 år och har sysslat med datorer så länge han kan minnas. Hans studentskylt pryddes av en bild på en tvåårig liten kille sittande framför en skärm. I tonåren gick han från spelande och filmtittande på datorn till mer regelrätt programmering.

– Jag gillar verkligen problemlösning, att få kämpa när man går från ingenting till en färdig produkt, säger han.

"Jag kände att jag ville ha en mer ordentlig utbildning i programmering."

Efter studentexamen från teknikprogrammet fick han jobb på webbkonsulten Nerds of Sweden under ett par år. Därefter reste han till USA och blev utvecklare på ett företag utanför San Fransisco.

– Det var roliga år. Men jag kände att jag ville ha en mer ordentlig utbildning i programmering. En kompis tipsade om Högskolan Kristianstad och jag insåg att där fanns det jag sökte.

Förstå tankesättet

Hösten 2020, mitt i pandemin, flyttade han till sin nya studieort för att börja studera på Datasystemutvecklingsprogrammet.

– Just då hölls all undervisning online, men vi studenter började genast söka oss till varandra och knyta kontakter, såväl digitalt som irl.

"Det är en sak att kunna skriva kod, en annan att förstå det bakomliggande tankesättet. På utbildningen lärde vi oss vikten av att ta ett steg tillbaka och tänka igenom tekniker och metoder."

Han upplevde de första kurserna som ganska grundläggande, tack vare hans tidigare kunskaper. Men till hans förvåning fanns också en del saker som var helt nya.

– Ofta kom insikten under en föreläsning eller en labb: Detta har jag inte tänkt på! Det är en sak att kunna skriva kod, en annan att förstå det bakomliggande tankesättet. På utbildningen lärde vi oss vikten av att ta ett steg tillbaka och tänka igenom tekniker och metoder.

Redan under andra terminen blev kurserna betydligt mer avancerade, och han kände att tempot var lagom utmanande.

– En av flera intressanta kurser har berört algoritmer och datastrukturer. Att fördjupa sig tidskomplexiteten och undersöka hur snabbt en algoritm kan köras – det är något jag absolut inte hade lärt mig om jag inte gått på högskolan!

Varierade förkunskaper

Klasskamraterna hade mycket skiftande åldrar och erfarenheter. En del hade just tagit studenten, andra hade familj och annan yrkesbakgrund. Själv bestämde sig Kiasar Mian och två andra klasskompisar för att dra igång extra föreläsningar för de klasskamrater som hade svårt med matematiken eller programmeringen. Det blev mycket uppskattat, och efterhand blev det en stadig grupp på 25 till 30 studenter som deltog och ställde frågor.

– Studenterna har ganska varierande förkunskaper, och det är svårt för lärarna art anpassa sig till alla. Därför är det bra om studenterna också kan hjälpa varandra inom en del områden.

"Jag var inte helt säker på vad jag ville göra… Men jag ville helst syssla med något meningsfull..."

Efter hand blev de extra föreläsningarna mer officiella och hölls såväl i klassrummet som online. Detta, menar han, möjliggjordes tack vare närheten och de korta beslutsvägarna på Högskolan Kristianstad. Själv kände han sig snabbt hemmastadd på fakulteten och med tiden blev han dessutom engagerad som ledamot i studentkåren och som studentombud.

När examen närmade sig började Kiasar Mian fundera över sina egna framtidsplaner.

– Jag var inte helt säker på vad jag ville göra… Men jag ville helst syssla med något meningsfullt som handlade om mer än att bara sitta och programmera fram en ny bakgrundsfärg på en Googlesida.

Arbetsmarknaden är vidöppen

I den vevan hörde han talas om att Högskolan Kristianstad skulle utlysa en tjänst som lärare på just Datasystemutvecklingsprogrammet.

– Ju mer jag funderade, desto säkrare blev jag. Detta ville jag göra!

Sedan i höstas har han kurser i programmering i alla tre årskurserna och en dataanalyskurs för tredjeårsstudenterna.

– Jag älskar det! Det är verkligen roligt att följa studenternas utveckling. Särskilt om någon till en början verkar nervös och tvivlar på sin förmåga, och sedan blir mer och mer bekväm. Jag brukar säga till studenterna: det är inte hela världen om man blir underkänd; det är ju därför man har omtentor!

"Jag blir faktiskt lite ödmjuk när jag inser hur otroligt duktiga och engagerade mina lärarkollegor är."

Sedan han själv blev lärare har han fått många insikter i pedagogik och gruppdynamik.

– Jag blir faktiskt lite ödmjuk när jag inser hur otroligt duktiga och engagerade mina lärarkollegor är. Numera ser jag också på högskolan med nya ögon – hur enormt mycket arbete som läggs på förbättringar, så att det ska bli så bra som möjligt för studenterna.

"Det finns så många olika vägar att välja, och du kan hamna nästan var du vill utifrån ditt intresse."

Även om han själv valde att stanna på högskolan, så betonar han att världen och arbetsmarknaden är vidöppen för den som vill pröva sina vingar efter att ha läst Datasystemutvecklingsprogrammet.

– Det finns så många olika vägar att välja, och du kan hamna nästan var du vill utifrån ditt intresse. Dessutom kommer det nya saker varje dag, så det gäller att hålla sig uppdaterad. Lärandet tar egentligen aldrig slut.