"Fortsätt tänka ett steg längre"
Varför ser kaffekoppen ut som den gör? Vad säger dess form om användaren? Sådana frågor var startskottet för David de Léons intresse för formgivning. David arbetar som designchef och uppmanar gärna studenter i digital design att både tänka brett och hitta sin nisch.
Förmågan att ta olika perspektiv och greppa komplexa sammanhang är värdefull för att bli framgångsrik inom digital design. För egen del tog David de Léon en lång omväg via kognitionsvetenskap innan han började arbeta inom näringslivet.
Nyligen höll David de Léon en föreläsning på temat ”Tio saker du inte får lära dig på designskolan”. Huvudbudskapet var att det läggs alltför stor tyngd på verktyg och metoder, och för lite på att lösa rätt problem och skapa värde för användare och beställare.
– Det handlar om att tänka brett, ställa rätt frågor, kunna ta olika perspektiv… Alldeles för många slutar tänka lite för tidigt, eftersom de tror att fortsättningen bara är orealistisk. Men då gäller det att ta ett steg vidare, använda kreativiteten.
David de Léon har titeln Director of UX Design på research- och designföretaget inUse i Malmö. Intresset för grafisk design och industridesign fanns egentligen redan i tonåren. Han fantiserade om att få formge bokomslag, skivomslag och förpackningar.
– Men det fanns inte så många utbildningar som lockade, så när jag i stället halkade in på psykologi och filosofi, var jag fast.
Under tiden som student och sedermera doktorand vid Lunds universitet insåg han att det fanns många beröringspunkter mellan psykologi och design. Att sitta och studera örat på en kaffekopp eller ett annat vardagsföremål kunde ge viktiga ledtrådar om brukaren.
– Det är fascinerande att se hur vi samspelar med saker omkring oss. Grundfrågan är: hur designar vi saker som funkar?
Efter sin doktorsexamen bestämde han sig för att ta klivet ut i näringslivet. Ett arbete på Sony Ericssons användbarhetslaboratorium väntade. Efter något år av testande och research gick han vidare inom företaget till interaktionsdesign och utveckling av användargränssnitt. Så småningom fick han titeln Interaction Director, med uppgift att ge återkoppling till koncernens designers i Sverige, Kina och Japan.
Konstruktiv kritik är värdefull information
– Designfeedback är något som driver framåt, förutsatt att det utformas som konstruktiv kritik. Men det är också en konst att ta emot kritik. Att undvika att ta det personligt och hamna i försvarsställning, utan att i stället se det som värdefull information som kan göra att din grej fungerar ännu bättre.
Efter tio år på mobiljätten gick han över till företaget InUse där han fördelar arbetstiden mellan personalfrågor, strategiutveckling och jobb i projekt.
– Det är roligt att pusha och hjälpa kollegor att växa. Samtidigt vill jag inte bara stå och peka ut vad någon annan ska göra på en skärm, utan jag vill själv också driva saker.
Företaget har ett brett spann av kunder, och fokus ligger på research och design av digitala tjänster. De som söker jobb förväntas ha breda erfarenheter.
– Utöver designhantverket måste de ha förståelse för de komplexa sammanhangen och se vad som händer i samhället och i världen. Målet är såklart att skapa värde för både våra kunder och för slutanvändarna. Vi lyfter oss ständigt i håret och försöker hela tiden hitta bättre sätt att jobba.
Hitta din nisch under studietiden
I perioder har David arbetat med nyutexaminerade digitala designers.
– Jag har mött många studenter som varit extremt duktiga. Men ett tips är förstås att, var man än hamnar, se till att omge sig med mer erfarna kollegor som kan arbetet.
Även om högskolestudier är bra och nödvändiga, betonar han att det inte garanterar någon fribiljett till en framgångsrik yrkeskarriär inom digital design.
– Det är den hårda sanningen. Det är klokt att använda studietiden för att nischa sig mot något; att bli vass visuellt, att odla ett specialintresse för ett visst verktyg eller att driva en business vid sidan om. Man måste utgå från det man har.
Text och bild: Kerstin Weman Thornell