Blivande folkhälsovetare med ett bredare perspektiv på hälsa

Anna Pojkas och Maria Lindros läser folkhälsovetenskapligt program med inriktning beteendevetenskap. Även om programmet är på distans kan man träffa klasskompisar att umgås eller plugga tillsammans med.

Anna Pojkas hade några år i arbetslivet bakom sig när hon bestämde sig för att göra något annat. Valet föll på det folkhälsovetenskapliga programmet och det är hon nöjd med idag. Hon har utvecklat sitt intresse kring hälsa och utbildningen har gett henne ett bredare perspektiv på vad som påverkar folkhälsan.

– När jag berättar att jag läser till folkhälsovetare så undrar många vad det innebär. Det är lite svårt att ringa in eftersom det är väldigt brett, men det handlar i grund och botten om hälsan i befolkningen, att man jobbar för att förbättra den eller förebygga ohälsa på olika nivåer. Det kan vara individuellt, det kan vara på gruppnivå, samhällsnivå eller nationell nivå, säger Anna. 

Maria Lindros hade jobbat med funktionshindrade under många år men ville hitta en ny väg i livet. Distansstudier passar henne bra eftersom hon har barn och kan själv välja hur hon lägger upp sin tid. Att börja studera kändes spännande och läskigt men hon fann sig snabbt i studierna.

– Det var ljuvligt att börja plugga, varje kurs har varit spännande och kul. Visst kan det vara svårt men man känner sig så nyfiken på allt och det är jättekul! Jag skulle kunna plugga hela livet, säger Maria.

Beteendevetenskapliga inslag

Utbildningen har gett dem båda en djupare förståelse för folkhälsa och vad som påverkar människors hälsa. Den beteendevetenskapliga biten med psykologi och sociologi, har gett dem en annan förståelse för vad som påverkar människors val och förutsättningar. Det är inte så enkelt som att bara ta eget ansvar, det finns så olika perspektiv och förutsättningar.

–  Vi har fått mycket teori kring olika beteenden och motivation. Det har gett kunskap kring vad det finns för olika typ av verktyg du kan använda och hur svårt det kan vara att gå från start till mål. Man kan falla tillbaka och det är inte alltid så lätt att förändra ett beteende, säger Anna.

– Men även varför människor gör som de gör, man gör alltid saker av en anledning. Sen om du eller jag tycker det är av rätt anledning är en annan fråga, fyller Maria i.

Anna och Maria har själv utvecklats mycket under utbildningen, både kunskapsmässigt och på ett personligt plan. I takt med att deras kunskap om folkhälsa har utvecklas, så har de även haft möjlighet att reflektera över sin egna hälsokompetens och vad de lärt sig. Det har gett dem en annan förståelse för sig själva, men även för andra i relation till dem själva.

Nätverk skapade möjligheter

Anna och Maria har jobbat som ett team under utbildningen och redan under A-uppsatsen fick de kontakt med en Folkhälsosamordnare/ANDT-samordnare på Sölvesborgs kommun. Samarbetet fungerade bra och när uppsatsen var färdig blev de erbjudna att vara med i ett av kommunens projekt. Sölvesborgs kommun skulle anordna fyra digitala träffar med en lokal panel för att beröra ämnen som alkohol, ungas attityd online, psykisk hälsa och machokultur. Anna och Maria var involverade i projektet och det gav dem mersmak för vad som ska hända efter examen.

– Jag skulle vilja jobba på strategisk nivå, till exempel på en kommun som folkhälsosamordnare. Det finns samordnade tjänster i varje kommun eller region där det ingår folkhälsa. Sen är jag ju också ödmjuk inför att det kanske inte blir mitt första jobb, men man måste sträva efter det man vill, säger Maria.

Anna å andra sidan, har inte helt bestämt sig för vilken riktning hon vill gå. Hon kan tänka sig att samla på sig erfarenhet genom att jobba på både individ- och gruppnivå.

– Om man är intresserad av hälsa på olika sätt, så är det en fördelaktig utbildning eftersom man får en bredd. Det man behöver vara medveten om är att man får en generell kompetens, om man vill ha ett öppet fält så är det en väldigt bra utbildning.

Text och bild: Lovisa Wallin