Saleh Al Awlaki blev enhetschef under studietiden
Kunskapen om folkhälsa gör verkligen skillnad i samhället, menar Saleh Al Awlaki. Redan under utbildningen på det Folkhälsovetenskapliga programmet fick han en tjänst som enhetschef på ett särskilt boende – ett uppdrag där ingen dag är den andra sig lik.
– Det handlar om att hitta det i utbildningen som man verkligen brinner för, och sedan söka sig dit. För min del känns det meningsfullt att arbeta med äldre, säger Saleh Al Awlaki.
Välkommen kära du, står det på en broderad tavla vid ingången till Västanvind i Knislinge. Hit kommer äldre personer som av olika anledningar inte kan bo hemma. Detta är 28-årige Saleh Al Awlakis arbetsplats. Sedan han tog examen från det Folkhälsovetenskapliga programmet i somras har han jobbat som enhetschef på det särskilda boendet norr om Kristianstad.
– Ofta söker de efter socionomer för denna typ av uppdrag. Men jag tycker att det var modigt av min arbetsgivare att satsa på en folkhälsovetare denna gång. Det visar att det är en kommun med framåtanda och framtidstänk.
"Egentligen berör folkhälsa nästan allt i samhället."
Saleh Al Awlaki menar att begreppet folkhälsa nästan blivit lite trendigt på senare år, men att det behövs människor som har djupare kunskaper om ämnet.
– Egentligen berör folkhälsa nästan allt i samhället; äldrevård, förskola, droger, alkohol, utsatthet… Jag kan rabbla upp hur många områden som helst, där vår kunskap som folkhälsovetare verkligen kan göra skillnad.
Valet av lärosäte naturligt
Saleh Al Awlaki kan själv se hur flera spår i livet ledde honom fram till folkhälsovetenskapen. Ett mångårigt fotbollsintresse lade grunden för frågor om hälsa och välbefinnande. På jobbet inom hemtjänsten fick han en inblick i vården. Under drygt fem år arbetade han dessutom på Försäkringskassan, med att utreda sjukförsäkringar och fatta beslut om ersättningar.
– Där kretsar mycket kring hälsa och kring hur tillvaron påverkas av sjukdom. Jag tyckte att ämnet folkhälsa verkade spännande och ville fördjupa mig inom detta.
"De stora fördelarna med Högskolan Kristianstad är närheten och prestigelösheten. Med detta kommer också lättillgänglig information och en vilja att lyssna på studenterna."
Hösten 2020 började han studera på det Folkhälsovetenskapliga programmet vid Högskolan Kristianstad. Valet av lärosäte föll sig ganska naturligt; två av syskonen har också valt att studera där.
– De stora fördelarna med Högskolan Kristianstad är närheten och prestigelösheten. Med detta kommer också lättillgänglig information och en vilja att lyssna på studenterna.
Att plugga på distans innebar visserligen mycket ensamarbete, men Saleh Al Awlaki lärde ändå känna sina klasskamrater genom grupparbeten, digitala caféer och samtal i den gemensamma Facebookgruppen.
– På så sätt kunde vi i klassen stötta varandra. Sedan träffades vi ju också i samband med gemensamma föreläsningar på plats.
Oväntade perspektiv på folkhälsa
Han beskriver lärarna som engagerade och lyhörda, men betonar att distansstudier också innebär att kunna ta eget ansvar för sina studier och sitt lärande.
För egen del gav utbildningen flera oväntade perspektiv på ämnet folkhälsa.
– Det kändes som att ögonen öppnades upp för nya områden, bland annat om hur man både kan arbeta förebyggande och stärkande. Utbildningen gör också att man blir mer medveten om den egna hälsan, och vad man själv blir motiverad av.
Under studieåren fick han också en inblick hur samhällets seniorer i allra högsta grad berörs av folkhälsofrågor.
– Jag insåg att många av våra äldre kan vara väldigt utsatta, samtidigt som ett gott folkhälsoarbete kan göra desto större skillnad för den här gruppen.
"Det var ju möjligt att flytta dit och arbeta parallellt med pluggandet tack vare att studierna var på distans."
Redan under studietiden sökte han sig ut på arbetsmarknaden. Första sommaren som student blev han vikarierande enhetschef på ett boende i Hässleholms kommun, och under det påföljande studieåret fick han en liknande tjänst i Oxelösund i Södermanland.
– Det var ju möjligt att flytta dit och arbeta parallellt med pluggandet tack vare att studierna var på distans. I samma veva fick vi barn, så det var såklart ganska hektiskt att få ihop familj, jobb och utbildning… Men det gick.
Marknadsföra sig själv
När examen närmare sig började han spana efter arbete på närmare håll och sökte tjänsten som enhetschef på Västanvind i Knislinge.
– Det är inte alla som känner till vår utbildning, så man behöver kunna marknadsföra sig själv och lyfta fram de kunskaper och erfarenheter man har när man sitter och ska söka sitt drömjobb.
"Jag använder dagligen många bitar som jag lärde mig på högskolan."
Nu har han pendlat till Knislinge i ett halvår och han märker hur insikterna från utbildningen kommer väl till pass i arbetet på det särskilda boendet.
– Jag använder dagligen många bitar som jag lärde mig på högskolan, som att arbeta kring samverkan och att sätta upp handlingsplaner. I rehabiliteringsarbetet jobbar vi med begrepp som KASAM och empowerment, vilket vi pratade mycket om under utbildningen.
Samtidigt innebär arbetet som enhetschef ständigt nya utmaningar. Han berättar att ingen dag är den andra lik; ibland tar han sig an vaktmästarrollen, ibland ägnar han sig åt ledarskap och kartläggning av vårdprocesser. Däremellan blir det en del administration och då och då också en kopp kaffe tillsammans med någon av seniorerna på boendet.
– Och jag lär mig nya saker hela tiden – man blir ju aldrig fullärd!
Text och bild: Kerstin Weman Thornell