Ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan — Biologi - 300 hp
Programkod: LAÄGY-INBO LAÄGY
Nivå: Grundnivå
Engelsk titel: Subject teacher education with a focus on work in secondary schools — Biology
Beslut: Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö: 2011-11-24. Giltig från och med 2012-09-03.
Diarienummer: Lund
Övergripande utbildningsmål
De övergripande utbildningsmålen är att studenten efter genomgången utbildning kan uppvisa:· djupa ämneskunskaper, liksom goda ämnesdidaktiska och pedagogiska kunskaper och färdigheter för att kunna verka som lärare
· ett genomtänkt förhållningssätt till ungas och vuxnas lärande som möjliggör ett konstruktivt ledarskap
· kunskap och förmåga att verka i en internationell miljö
· en gedigen grund till en fortsatt professionell utveckling i läraryrkets alla delar.
Examensmål
Högskoleförordningens examensbeskrivning avseende ämneslärarexamen (HF 1993:100, bil 2, SFS 2010:541) anger följande mål.
Mål
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten kunna
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten kunna
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen ska studenten också kunna
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,
– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.
Färdigheter och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten kunna
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten kunna
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 hp i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.
Utöver de i högskoleförordningen angivna målen ska följande lokala mål gälla.
Lokala mål
Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen ska studenten
- kunna visa kunskap om skolans organisation och styrning i några icke-svenska utbildningssystem
- kunna visa kunskap om skolämnets historia och status i Sverige och andra länder
- kunna visa kunskap och förståelse för lärares arbete, villkoren för lärares arbete och krav på samverkan som läraryrket kräver i Sverige och andra länder
- visa förståelse för ett internationellt och mångkulturellt perspektiv på kunskap och pedagogisk verksamhet
- kunna visa kunskap om forsknings- och utvecklingsarbete som riktar sig mot utbildningssystemet och undervisningen.
Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten kunna
- visa förmåga att utvärdera och följa upp arbetet och undervisningen i dialog med avnämarna och att bidra till verksamhetens utveckling.
- visa färdighet i att förmedla kunskap på såväl svenska och i förkommande fall engelska samt ytterligare för ämnesinriktningen eventuellt relevant språk
- visa förmåga att förstå och konstruktivt samspela med internationella och mångkulturella avnämare.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten kunna
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt i arbetslivet och arbetsanknutna sociala relationer
- reflektera över problematik kring genus, etnicitet och mångfald i den kommande yrkesrollen.
I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande minst 33 hp.
Upplägg och innehåll
ProgrambeskrivningUtbildningen syftar till att utbilda lärare i allmänna ämnen för grundskolans årskurs 7-9 (270 hp) respektive gymnasieskolan och vuxenutbildningen (300 alternativt 330 hp) och skall leda fram till en ämneslärarexamen med behörighet att undervisa i två eller tre ämnen inom grundskolans årskurs 7-9 eller två ämnen inom gymnasieskolan.
Lärarutbildningsprogrammet är en akademisk yrkesutbildning som i första hand syftar till att ge studenterna en kunskaps- och kompetensgrund för att verka och utvecklas som lärare inom det svenska utbildningssystemet. I andra hand syftar programmet till att förbereda studenterna för att verka som lärare i en internationell miljö. Studenten ska efter genomgången utbildning, i sitt arbete som lärare, kunna bidra till att skolan utbildar för ett aktivt medborgarskap som utgör grunden för en fungerande demokrati.
Utbildningen är organiserad så att den studerandes egen utveckling, självständiga kunskapssökande och ansvar för det egna lärandet främjas. Utbildningen ger de studerande möjlighet att utveckla sin undervisningsskicklighet, den kommande yrkesrollen samt tillfälle att reflektera över sin egen lärprocess.
Ämne och yrke med progression
Utbildningen inleds med ämneskurser, dels för att studenten tidigt ska kunna känna den trygghet som goda ämneskunskaper ger för den framtida lärarrollen, dels för att skapa goda förutsättningar för studenten att få bästa utbyte av den verksamhetsförlagda utbildningen. De ämnesdidaktiska inslagen i samtliga kursplaner fungerar som bro mellan ämneskunskaper och yrkesroll. Det gör även den ämnesanknutna verksamhetsförlagda utbildningen och de kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan som är inriktningsspecifika. Studentens progression i yrkesrollen beskrivs i kursplanerna för verksamhetsförlagd utbildning som en utveckling från grundläggande kunskaper och färdigheter till studentens förmåga att ta ansvar för samtliga uppgifter som ingår i läraruppdraget och sin egen fortsatta utveckling i yrket.
Innehåll, kursuppgifter och upplägg
Ämneslärarutbildningen med en av två inriktningar:
1) Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar totalt 270 hp eller fyra och ett halvt år vid heltidsstudier.
2) Inriktning mot arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen omfattar totalt 300 hp eller fem år vid heltidsstudier alternativt 330 hp eller fem och ett halvt år vid heltidsstudier om kombinationen svenska och samhällskunskap väljs.
Båda inriktningarna består av tre delar:
1. Ämnesstudier med utbildningsvetenskaplig inriktning
2. Utbildningsvetenskapliga kärnkurser
3. Verksamhetsförlagd utbildning
Ämnesstudier (180 hp respektive 210 hp alternativt 240 hp)
Ämnesstudierna är avsedda att ge de kunskaper och färdigheter inom ämnesteori och ämnesdidaktik som behövs i läraryrket. I inriktningen mot grundskolans årskurs 7-9 ingår i huvudalternativet studier i tre ämnen som studeras med utbildningsvetenskaplig inriktning. Om studenten väljer att kombinera två av ämnena musik, samhällskunskap och svenska ingår studier i enbart två ämnen. I inriktningen mot gymnasieskolan ingår studier i två ämnen. Studenten söker till ett ingångsämne och väljer sedan ämne/ämnen att kombinera med efter hand.
Inför examensarbetet väljer studenten vilket av ämnena i ämneskombinationen som skall utgöra ämne för fördjupning. Studenten kan för inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 då inte välja sitt tredjeämne.
Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp)
Kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen som ämneslärare med inriktning årskurs 7-9-nivån eller gymnasienivån oavsett skolform och omfattar följande:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- bedömning och betygsättning
- utvärderings- och utvecklingsarbete.
Studierna av de utbildningsvetenskapliga ämnena bedrivs inom ramen för åtta kurser. Dessa kurser har särskilt utformats och placerats in med tanke på inriktningar och ämneskombinationer, mål, innehåll, arbetsformer och progression samt som ett stödjande, utvidgande och kvalificerande komplement till de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska och verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. Tanken är att studenten genom studierna inom denna del av utbildningen ska tillägna sig och utveckla sådana kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att han/hon efter genomförd utbildning ska kunna bedriva en yrkesutövningspraktik som ständigt utvecklas med och som aktivt bidrar till den aktuella ämneslärarprofessionens fortsatta utveckling.
Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp)
Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp och består av forskningsanknuten och handledd verksamhetsförlagd utbildning på arbetsplatser i Sverige eller utomlands. För att studenten ska komma i kontakt med olika delar av skolåret och för att kunna bereda studenten en relevant placering är momenten i verksamhetsförlagd utbildning spridda över höst- och vårterminerna. En kortare utbildningsvetenskapligt integrerad verksamhetsförlagd utbildning genomförs under studentens första läsår, så att studenten tidigt i utbildningen kommer i kontakt med skolmiljön och yrkesperspektivet, kan utvärdera sitt val av studier och i den fortsatta utbildningen ha med sig en grundläggande föreställning om vad det innebär att vara lärare. För att studenten ska ha en konkret koppling mellan ämnesstudier och övriga moment i lärarutbildningen och en säkerhet i sina ämneskunskaper när denne genomför den verksamhetsförlagda utbildningen, är övrig verksamhetsförlagd utbildning kopplad till de ämnen studenten ska undervisa i och placerad i slutet av ämnesstudierna. Introduktion, platsbesök och uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen har ämnesdidaktisk koppling. Progressionen i den verksamhetsförlagda utbildningen beskrivs som en utveckling från grundläggande kunskaper och färdigheter till studentens förmåga att ta ansvar för samtliga uppgifter som ingår i läraruppdraget och sin egen fortsatta utveckling i yrket.
Internationell profil
Ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad har en särskild internationell profil och förbereder de blivande lärarna för ett yrke som präglas av internationella och mångkulturella inslag i skola och vardagsliv. Utbildningen förbereder för att verka som lärare i internationell miljö. Med detta avses i första hand lärararbete i skolor och program med internationell inriktning som följer svensk läroplan i eller utanför Sverige och i andra hand lärararbete inom andra länders utbildningssystem. Den internationella profilen framgår av 1) lärandemålen avseende kunskaper, färdigheter och värderingar och 2) utbildningens organisation som bland annat möjliggör internationellt studentutbyte under minst en termin, utlandsförlagda fältstudier och möjligheter till samverkan med lärare och studenter från andra länder under utbildningens gång.
De verktyg som särskilt ska nyttjas är:
- Kunskap om icke-svenska utbildningssystem ur ett kontrastivt perspektiv. I utbildningsvetenskaplig kärna ingår kunskap och förståelse om skolväsendets historia, organisation och villkor. Här innefattas också några större icke-svenska utbildningssystem.
- Kunskapens icke-nationella karaktär. Kunskap ses i de flesta kunskapsteorier som kulturellt och språkligt oberoende. Kunskapens icke-nationella karaktär betonas därför särskilt i utbildningen.
- Utbildning i och på engelska. För att fungera som lärare i en internationell miljö krävs god förmåga att undervisa på engelska. Även andra språk än engelska kan bli aktuella, beroende på ämnesinriktning och modersmålskunskaper hos den studerande.
- Studentutbyte - som utgör det mest etablerade och starkaste verktyget för att stärka internationaliseringen av lärarutbildningen.
Lärarutbyte och nätverksbyggande med utvalda universitet. Härvidlag ska etablerade nätverk utvidgas till att omfatta också lärarutbildning. Forskningssamverkan ska eftersträvas.
Avrådan
Se separat dokument.
Förkunskaps- och behörighetskrav
Examen
Utbildningen om 270 hp leder till ämneslärarexamen (Degree of Master in Subject Education) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Utbildning om 300-330 hp leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Av examensbeviset framgår inriktningens ämne och ämneskombination. Båda examina är på avancerad nivå.Påbyggbarhet
Högskolan Kristianstad och Lunds universitet eftersträvar påbyggbarhet mellan lärarutbildningen och andra ämnesstudier. Vid fortsatta studier vid annan högskola eller universitet görs bedömning av tillgodoräknande vid respektive universitet eller högskola.Revideringar
2012-02-08
Beslut om revidering av utbildningsplaner innehållande VFU
2012-02-08
Beslut om revidering av utbildningsplaner innehållande VFU
Programutvärdering
Programutvärdering sker i enlighet med av Nämnden för ämneslärarutbildningen utfärdade riktlinjer.Övergångsbestämmelser
Om programmet avvecklas eller avsevärt förändras har den studerande rätt att följa den programstruktur som denne blivit antagen till. Hur länge denna möjlighet finns anges vid beslut om avveckling eller avsevärd förändring. Tiden beräknas med utgångspunkt från normal studietakt vilket utgör en tidsmässig nedre gräns.Övrigt
VemÄr du intresserad av att arbeta med elever i gymnasieskolan? Vill du fördjupa dina ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper i två ämnen? Då ska du välja ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Vad
Högskolan Kristianstad genomför ämneslärarutbildning i samarbete med Lunds universitet. Det är en utbildning som drar full nytta av de båda lärosätenas samlade kraft och styrka inom såväl ämnesteori på hög internationell nivå som decennier av erfarenhet av och forskning kring ungdomars lärande och lärarutbildning mot gymnasieskolan. Campus Helsingborg utnyttjas för en stor del av utbildningen, men vissa delar återfinns i Kristianstad och andra i Lund.
Hur
De ämnen man kan välja som ingångsämnen med inriktning mot gymnasieskolan är biologi, engelska, fysik, historia, matematik, musik, samhällskunskap och svenska. Inför ditt andra år väljer du ditt andraämne. I mån av plats är det möjligt att skifta inriktning mot årskurs 7-9 före det tredje året och fortfarande utnyttja allt det du dittills läst i din framtida examen.
För en beskrivning av de olika ämnena, se vår hemsida på www.hkr.se/nylararutbildning
Examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.