”Det är vi som är framtidens lärare!”

– Som lärare på mellanstadiet kan man arbeta kreativt och ämnesintegrerat. Det ser jag fram emot, säger HKR-studenten Linnea Sköld, som snart ska ge sig ut i yrkeslivet.

Under uppväxten bar Linnea Sköld på en envist glittrande dröm: att en gång få träda fram på Melodifestivalens scen, i rollen som programledare. Hon hade tidigt upptäckt tjusningen med att ta kommandot och styra en grupp – och vad vore väl bättre än att få hålla i taktpinnen i Sveriges största tv-produktion!?

– Jag är en typisk storasyster och har alltid varit den som velat ha koll. Därhemma tog jag hand om mina småsyskon och i skolan tog jag tag i grupparbeten.

"Där tvingades jag revidera min tidigare syn på yrket ganska rejält. Det var så oerhört roligt, och gav sådan energi och glädje."

Ett steg på vägen mot programledarrollen var gymnasieutbildningen i Lund med inriktning mot film- och tv-produktion.

– Där fanns en svensklärare som föreslog att jag skulle satsa på ett jobb inom skolan. Men för mig fanns det inte ens på kartan. Jag var trött på att plugga och ville dessutom åka utomlands efter studenten.

Så blev det också. Linnea Sköld fick ett au pairjobb för en svensk familj i Madrid, och i uppgifterna ingick ofta läxläsning tillsammans med barnen. Hon insåg att hon hade en viss fallenhet för att lära ut, och hemkommen till Sverige började hon praktisera på sin gamla lågstadieskola.

– Där tvingades jag revidera min tidigare syn på yrket ganska rejält. Det var så oerhört roligt, och gav sådan energi och glädje. Det kändes bara så rätt för mig, att få dela med sig av kunskap och se hur barnen utvecklas.

Hon började spana efter lämpliga utbildningar. Högskolan Kristianstad kände hon till genom vänner, och lärosätet låg dessutom inom tågpendlingsavstånd från hemmet i Perstorp.

"Det kändes bara så rätt. Jag är också väldigt tacksam över att ha haft bra handledare och praktikplatser där jag fått utvecklas maximalt."

Inför vårterminen 2017 var hon redo att påbörja utbildningen till grundlärare inom årskurserna 4 till 6. De första veckorna hade hon fullt sjå att hålla reda på praktiska bitar som kurser och litteratur, men när hon väl kom ut på en kort praktik (VFU) i en sjätteklass fick hon smak för vad som komma skulle.

– Det kändes bara så rätt. Jag minns att jag ändå blev osäker på mig själv; om jag verkligen var en bra lärare. Men jag fick bekräftelse från eleverna, som visade att de gillade mig. Jag är också väldigt tacksam över att ha haft bra handledare och praktikplatser där jag fått utvecklas maximalt.

Hon har också uppskattat den stora variationen i utbildningen vad gäller ämnen och innehåll; från filosofiska teorier och fakta om hur hjärnan fungerar, till praktiska tips om hur man fångar elevernas uppmärksamhet. Själv har hon valt samhällsorienterande ämnen som speciell inriktning. Hon ser fram emot att, som lärare, få blanda historia, religion och samhällskunskap för att ge eleverna ett nytt perspektiv på det omgivande samhället.

Linnea Sköld beskriver utbildningen som en prövotid där studenterna fått diskutera, testa metoder, lyckas och misslyckas. Just nu är hon mitt uppe i färdigställandet av examensarbetet, och om några veckor ska hon klippa säkerhetslinorna och ge sig ut i verkligheten.

– Det är jätteläskigt att lämna den bubbla man levt i under fyra år. Att stå själv inför en klass är såklart både nervöst och roligt. Men jag känner mig ändå redo.

"Det är ju faktiskt vi som är framtidens lärare!"

Att träffa eleverna ser hon fram emot. Däremot kan mötet med barnens föräldrar, och med blivande lärarkollegor, innebära en del utmaningar.

– Det kan säkert finnas en del fördomar mot mig som ung och nyutexaminerad. Men då gäller det att tänka: ”Nej min själ, det här fixar jag!” Man får anstränga sig och stå på sig för att vinna tillit och respekt.

Linnea Sköld hoppas att hon och hennes kurskamrater snarare ska betraktas som en värdefull resurs i skolvärlden, då de har färska kunskaper och stor kännedom i hur man exempelvis kan hantera digitala verktyg i undervisningen.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera våra blivande kollegor. Det är ju faktiskt vi som är framtidens lärare! Själv hoppas jag bli en lärare som eleverna kan prata med allt om. Jag vill att barnen ska må bra och känna trygghet i klassrummet. Att de ska le när de kommer till skolan och le när de går därifrån.

Just nu vet hon inte i vilken skola hon kommer hamna – eller ens i vilket land. Kanske blir det en period på en svensk skola utomlands, innan hon återvänder och etablerar sig i Sverige.

Att hon själv hittills inte äntrat Melodifestivalens stora scen, tar hon med ro:

– Jag har ju hittat klassrummet. Det är min nya scen, och där trivs jag bra.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Olivia Soliz Sjögren