”Det är roligt att se hur studenterna växer!”

Den behändiga storleken på högskolan och närheten till lärarna under utbildningen är några av fördelarna med att studera på Högskolan Kristianstad, menar Maria Eriksson, Therese Ullström och Åsa Hammarlund

Snart är de redo att ta emot en ny kull grundlärarstudenter till Högskolan Kristianstad. Förväntan och nervositet ligger i luften när de nya lärarstudenterna kliver över tröskeln till Högskolan Kristianstad. Framför dem ligger fyra års studier, men också mängder av nya kontakter, insikter, vänskaper och personligt växande.

– Det är speciellt att få följa dessa studenter, säger Åsa Hammarlund, programområdesansvarig för grundlärarutbildningarna F-3 och 4-6.

"Dessutom bär de ju med sig olika erfarenheter från sin egen skolgång. Denna blandning bidrar ofta till en bra dynamik i gruppen."

Kollegorna Therese Ullström och Maria Eriksson är båda lärare på grundlärarprogrammet, och de konstaterar att lärarstudenterna brukar ha mycket skiftande bakgrunder.

– Flera är unga och har nyligen tagit studenten från gymnasiet. Andra är äldre med annan utbildning och yrkeslivserfarenhet i bagaget. Dessutom bär de ju med sig olika erfarenheter från sin egen skolgång. Denna blandning bidrar ofta till en bra dynamik i gruppen, säger Therese Ullström.

Många av studenterna pendlar till högskolan från ett vidsträckt upptagningsområde, och därför startar de flesta morgonföreläsningar först klockan nio, så att studenterna hinner komma på plats.

"... här får man ett personligt och relationellt förhållningssätt till varandra redan från början."

Att Högskolan Kristianstad är ett mindre lärosäte, jämfört med de stora universiteten, framhåller Maria Eriksson som en fördel.

– På större institutioner blir man lätt anonym som student. Men här får man ett personligt och relationellt förhållningssätt till varandra redan från början. Som lärare vill vi se varje individ utifrån deras förutsättningar.

Som omväxling till stora föreläsningar arrangerar lärarna oftast mindre seminarier där studenterna får ta en mer aktiv roll. Klasserna brukar bestå av ett fyrtiotal studenter, som i sin tur blir uppdelade i basgrupper som jobbar tätt tillsammans.

– Många av studenterna följs åt genom hela utbildningen och det brukar bli fina gemenskaper, säger Åsa Hammarlund.

"Vi lärare rör oss ju i korridorerna och försöker finnas tillgängliga när studenterna behöver oss."

Therese Ullström menar också att närheten till lärarna är något som kännetecknar högskolans grundlärarutbildning.

– Vi lärare rör oss ju i korridorerna och försöker finnas tillgängliga när studenterna behöver oss. Vi vet att detta är något som studenterna uppskattar.

" ... då kan vi ha förberedande seminarier innan själva kursen börjar."

En del moment i utbildningen brukar vara särskilt utmanande för studenterna. Därför har grundlärarutbildningen infört så kallad förstärkt undervisningstid, där lärarna kan ge extra hjälp och stöd.

– Vi ser till exempel att matematiken ibland ställer till problem, så då kan vi ha förberedande seminarier innan själva kursen börjar, berättar Maria Eriksson.

"Det skapar en trygghet att veta att man inte står ensam i allt."

För de studenter som är ovana vid det akademiska språket och arbetssättet finns också träffar där man går igenom hur man skriver och läser akademiska texter och hur man söker bland litteratur, uppsatser och avhandlingar.

– Det är viktigt att studenterna känner att det finns hjälp att få. Det skapar en trygghet att veta att man inte står ensam i allt, säger Therese Ullström.

I Kristianstad är alla lärarutbildningar samlade i en och samma fakultet. Det gör att lärarna möts och samverkar, vare sig de undervisar i naturvetenskap, engelska, specialpedagogik eller psykologi. De tre lärarna menar att detta helhetstänk är unikt för högskolan. 

– Det är en styrka, tänker jag. Jag tror att även studenterna känner av närheten mellan lärarna och vet att vi arbetar tillsammans för att hela tiden utveckla utbildningen och se nya möjligheter, säger Åsa Hammarlund.

För även om utbildningen fungerar bra, så betonar de att inget är skrivet i sten. De lyfter fram den täta dialogen med studenterna, och möjligheterna att fånga upp förslag till förändringar och förbättringar.

Liksom på andra lärarutbildningar ingår flera praktikperioder, så kallad VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Vid Högskolan Kristianstad får studenterna komma ut i skolvärlden redan några veckor in på den första terminen.

– Det är ganska öppet och kravlöst, och en chans för studenten att känna efter om detta är ett yrke som passar. För en del är detta en viktig bekräftelse att de är på rätt väg, och en sporre som motiverar dem att lära sig mer, säger Maria Eriksson.

Hon beskriver hur erfarenheterna från VFU:n också används för reflektioner och diskussioner i klassrummet.

– Detta är inte bara något som ska checkas av, utan studenterna får verkligen fördjupa sig i det.

"Under praktiken följer vi varje student och försöker vara behjälpliga som bollplank."

Under utbildningen får studenterna göra VFU på olika platser, för att uppleva spännvidden mellan olika skolor och i olika lärarlag. Efter hand ökar också kraven i samband med VFU-perioderna, så att studenterna kan arbeta alltmer självständigt med eleverna i klassrummet. Samtidigt betonar Åsa Hammarlund att det finns ett fungerande och stödjande nätverk kring studenterna.

– Under praktiken följer vi varje student och försöker vara behjälpliga som bollplank. Vi besöker dem på skolan, oavsett om de befinner sig i Helsingborg, Simrishamn eller Kristianstad. Det är roligt att se hur studenterna växer, både som människor och i professionen.

"Vi vill ju att våra lärarstudenter ska förberedas så långt som möjligt inför arbetslivet."

Utöver VFU:n har studenterna en rad fältdagar då de ger sig ut i skolklasser och samlar material som kan användas som utgångspunkt i undervisning och diskussioner. Under utbildningen får studenterna också möta en rad gästföreläsare som arbetar som lärare ute i olika verksamheter. De får dessutom besök av representanter för myndigheter.

– Vi vill ju att våra lärarstudenter ska förberedas så långt som möjligt inför arbetslivet, och denna tydliga förankring i verksamheten är ganska speciell för Högskolan Kristianstad, säger Therese Ullström.

Åsa Hammarlund nickar:

– Det handlar inte bara om att klara av de olika kurserna, utan studenterna ska verkligen känna att kunskaperna har relevans för deras kommande yrke.

"Det är oerhört meningsfullt att ha ett arbete där man faktiskt påverkar samhället långt in i framtiden."

Men hur redo är de att axla lärarrollen efter fyra års utbildning? Åsa Hammarlund påpekar att en lärarexamen knappast räcker för att betrakta sig själv som en helt fullfjädrad lärare.

– Däremot har de en gedigen utbildning och en bra grund att stå på när de ska påbörja sin lärargärning och leda en klass i grundskolan. Men detta är ett yrke som kräver att man ständigt utvecklas och uppdateras.

Hon får medhåll från Maria Eriksson.

– Ja, och mötet med eleverna blir aldrig långtråkigt. Man lär sig så mycket genom att vara i en klass och det är oerhört meningsfullt att ha ett arbete där man faktiskt påverkar samhället långt in i framtiden.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell