Lärarutbildning - yngre barn - 210 hp

Olika utbildningars omfattning och mål preciseras i examensordningen som ingår i Högskoleförordningen. Angående lärarutbildning och lärarexamen anges det som beskrivs under rubriken Examensmål, i den reviderade examensbeskrivningen för lärarexamen 2007-03-29.

För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer.

Kunskap och förståelse
För lärarexamen skall studenten
- visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom
verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor,
- visa kunskap om lärande och undervisning,
- visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling,
och
– visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten
– visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning.
För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom
– visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning.

Färdighet och förmåga
För lärarexamen skall studenten
– visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs for den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas,
- visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning
och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna,
– visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers
roll för denna, och
– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.
För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och
andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lärarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Lärarutbildningen består i Kristianstad i enlighet med proposition 1999/2000:135 av tre sammanhängande delar, som kallas utbildningsområden: det allmänna utbildningsområdet (AU), ett utbildningsområde med inriktningar och ett utbildningsområde med specialiseringar. För studenter som skall bli lärare i naturvetenskapliga ämnen och/eller matematik och som saknar naturvetenskaplig och matematisk behörighet ingår dessutom en inledande kompletteringstermin där kurser i matematik och naturvetenskap ingår.

AU, inriktningar och specialiseringar består av kurser om 7,5, 15 eller 30 högskolepoäng. Delar av utbildningen kan ges som fristående kurser. Samläsning mellan lärarutbildning och andra program samt fristående kurser sker i viss omfattning. Undervisningsmoment eller delar av moment kan kräva obligatorisk närvaro, vilket i så fall skall framgå av kursplanen.

För schematisk översikt av upplägg av utbildningen se bilaga 1.

Allmänna utbildningsområdet
Det allmänna utbildningsområdet (AU) omfattar 90 högskolepoäng vilka är fördelade på tre terminer och innehåller för läraryrket centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. AU fokuserar kunskap, kompetens och färdigheter som är gemensamma för alla lärare. AU uppmärksammar olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap och bidrar samtidigt till studentens ämnesfördjupning. AU- terminerna ger möjlighet att utveckla förmågan till aktivt, kritiskt och självständigt kunskapssökande. Studenten förväntas att utveckla sitt pedagogiska ledarskap och fördjupa sig i arbetssätt och uttryckssätt som är viktiga för en blivande lärare att behärska.

Den verksamhetsförlagda delen inom AU omfattar 15 högskolepoäng VFU där studenten ges möjlighet att utveckla sin yrkeskunskap, knyta teori till praktik samt öva sin förmåga till reflektion.

Under den första delen av det allmänna utbildningsområdet ger utvecklingen av studentens egna färdigheter en grund för en bättre förståelse för betydelsen av elevens läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling. Lärarens samhällsuppdrag och läroplanernas värdegrund sätts i centrum. Gruppens betydelse för studentens eget lärande studeras tillsammans med gruppdynamik och konflikthantering. Teorier om lärande och hur kunskap bildas inom olika vetenskapliga traditioner studeras med särskild uppmärksamhet på naturvetenskaplig bildning.

Huvudtemat för den andra delen är lärarens uppdrag att kunna möta alla elever dvs att organisera lärandemiljöer i en skola för alla. Studenten ska utveckla sin samarbetsförmåga genom att tillsammans med studenter från andra inriktningar arbeta med ett tvärvetenskapligt innehåll. Bedömningsfrågor och föräldrakontakter uppmärksammas. Socialisation inom och utanför skolan belyses med särskild betoning på det mångkulturella samhället. Åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling studeras.

Den tredje delen utgår ifrån läraryrket i hela sin komplexitet och tar avstamp i utbildningshistoria för att ge ett perspektiv på läraryrket i framtiden. Yrkesetik samt specialpedagogik uppmärksammas.

Inriktningar
En inriktning är ett utbildningsområde mot ämne eller ämnesområden, som omfattar minst 60 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng är verksamhetsförlagda. Inriktningen svarar mot de ämnen eller de ämnesområden som blivande lärare avser att arbeta med och som knyter an exempelvis till åldern på de barn/ungdomar som utbildningen är inriktad mot.

De inriktningar som för närvarande ges vid Högskolan Kristianstad framgår av bilaga 2.
Läs-, skriv- och matematikinlärning ingår i samtliga inriktningar för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare årskurser. I anslutning till respektive inriktnings ämnesinnehåll studeras betingelserna för hur lärande hos barn och ungdomar sker. De aktuella ämnenas innehåll väljs med utgångspunkt i den kommande yrkesrollen.

Specialiseringar
Specialisering är ett utbildningsområde, omfattande minst 30 högskolepoäng relevanta för lärarutbildningen, vilket avser fördjupning, breddning, komplettering av eller nya perspektiv på de kunskaper som tidigare har hämtats in. Studenten kan genom val av inriktningar och specialiseringar själv profilera sin utbildning.

Examensarbete
Ett självständigt examensarbete omfattande 15 eller 30 (15 + 15) högskolepoäng skall skrivas inom området utbildningsvetenskap. Arbetet bör med fördel knytas till något av högskolans forskningsteman.

Verksamhetsförlagd del av utbildningen
Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen skall utveckla såväl den individuella lärarrollen som samarbetsförmågan i arbetslag. Den skall också utveckla studentens förmåga att förstå och utveckla barns och elevers tänkande och lärande. Lärarutbildningen skall förankras i praktiska erfarenheter av undervisning och lärande. Den på vetenskap grundade kunskapen skall ges utrymme att möta den beprövade erfarenheten. Mötet mellan dessa två perspektiv möjliggör en hög kvalitet i lärarutbildningen där studenten ges möjlighet att möta olika kunskapstraditioner och erfarenheter.

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) består av fältstudier då studenterna utforskar verksamheten på fältet, perioder med handledning i yrkesrollen. Perioderna med handledning i yrkesrollen omfattar sammantaget i regel 20 veckor.

Övergångsbestämmelser i den reviderade examensbeskrivning för lärarexamen 2007-03-29

1. Denna förordning träder i kraft den I maj 2007. Förordningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas
efter utgången av juni 2007.

2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas före den l juli 2007.

3. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007 om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.

4. Den som före den l juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.

5. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt vad som anges i punkt 6 i ikraftträdande - och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

Bedömning och betygsgrader
Betyg sätts på del av kurs (delprov) och hel kurs. Betygsgraderna är väl godkänd, godkänd och underkänd om inte annat anges i kursplanen.
Examination sker enligt gällande riktlinjer fastställda av högskolestyrelsen.

Avrådan
Uppstår tveksamhet om en students möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat, eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, kallas studenten av utbildningschefen så snart som möjligt till ett samtal. I samtalet deltar ansvariga lärarutbildare från högskolan och från fältet (LUH och LUF). Om studenten så önskar skall representant för studentkåren närvara. Samtalet, som eventuellt kan utmynna i en avrådan, sammanfattas skriftligt. Denna sammanställning tillställs studenten och en kopia arkiveras. Avrådan undertecknas av utbildningschefen. Information om hur beslut om avrådan kan överklagas skall ges studenten.

Förkunskapskrav (förtydligande)

För att bli antagen till lärarutbildningen krävs grundläggande och särskild behörighet. Särskild behörighet varierar beroende på vilken inriktning som söks. Behörighetskraven till de olika inriktningarna framgår av bilaga 2.

Antagning till programmet sker med utgångspunkt från betyg eller resultat av högskoleprov.
För antagning till andra inriktning och specialiseringar gäller Nämnden för utbildningsvetenskaps beslut om urvalskriterier och dimensionering. Urval sker med utgångspunkt från flest antal avklarade akademiska högskolepoäng. I de fall antalet avklarade akademiska högskolepoäng är lika sker urval utifrån flest antal högskolepoäng med betyg väl godkänd. Skulle även antalet högskolepoäng med betyget väl godkänd vara lika sker urval genom lottning.

För övrigt hänvisas till Spärrar i utbildningen – se bilaga 3.