"Specialistkompetens inom vård av äldre behövs nästan överallt"

– För mig personligen har jobbet som sjuksköterska gjort mig mer lyhörd och tålmodig. Men det allra viktigaste redskapet i det här jobbet är nog nyfikenheten, säger specialistsjuksköterska Moana Zillén.

”Din kompetens behövs idag och i framtiden”. Rubriken står överst på en broschyr som Moana Zillén plockar upp ur väskan. Avsändaren är Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård, där hon är ordförande.

Moana Zillén är själv specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre, och talar gärna och varmt om sitt yrkesval.

– Det känns verkligen i hjärtat när jag pratar om detta, säger hon.

Hon minns hur hon, som 19-åring, för första gången klev in som vårdbiträde på en medicinsk avdelning. Kunskapen begränsade sig till en snabbkurs på tio timmar i elementär sjukvård.

– Jag kände att detta var så himla kul, men att jag måste få lära mig mer. Jag önskar att alla sjuksköterskor tänker på det sättet: att jobbet är roligt, men att det finns oerhört mycket mer att lära sig.

Det tilltalade mig också att få mer varaktig kontakt med patienterna. Inte bara den där snabba och tillfälliga relationen som uppstod på sjukhuset.

Efter grundutbildningen till sjuksköterska tillbringade hon ett tiotal år inom den kirurgiska vården innan hon började jobba med hälso- och sjukvård i hemmet.

– I hemsjukvården väcktes mitt intresse för att arbeta med äldre personer. Det tilltalade mig också att få mer varaktig kontakt med patienterna. Inte bara den där snabba och tillfälliga relationen som uppstod på sjukhuset.

Så småningom bestämde hon sig för att bli specialistsjuksköterska med inriktning mot vård av äldre. Distansstudier varvades med arbete inom hemsjukvården. Under utbildningen kände hon hur kunskaperna växte för varje dag.

– Det gav mig så otroligt mycket, att verkligen få fördjupa mig i vården av äldre personer. Det är inget man bara kan hitta på egen hand i böcker, utan det krävs analyser, tentaplugg och hårt arbete. Det handlar inte bara om kunskapsinhämtning, utan det är en mognadsresa där saker faller på plats.

Den vanligaste patienten inom vården är just en äldre människa och därför behövs specialistkompetens inom vård av äldre nästan överallt.

Hennes dåvarande arbetsgivare bekostade kurslitteratur och beviljade ledigt för studier en dag i veckan. Däremot upplevde hon inte att chefen var så intresserad av att använda sig av hennes nyvunna specialkompetens. Det fanns ingen vilja att ta fram en plan för hur hon skulle arbeta som specialistsjuksköterska.

Under utbildningens gång bytte hon därför jobb och blev kvalitetsutvecklare i Malmö stad, inom LSS- området. I uppdraget ingick bland annat patientsäkerhetsfrågor, utredningar och bedömning av stöd till olika verksamheter.

– Äldre människor finns ju på så många fler platser än enbart vårdcentral och kommunens äldrevård. Den vanligaste patienten inom vården är just en äldre människa och därför behövs specialistkompetens inom vård av äldre nästan överallt.

Moana Zillén är sedan många år engagerad i Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård, som är en sektion under Svensk sjuksköterskeförening. För två år sedan blev hon ordförande.

– Vi riktar oss till alla sjuksköterskor som möter äldre i sitt jobb. Vi ger stöd åt medlemmarna, svarar på frågor eller hänvisar till rätt instans. Föreningen har också ett nätverk för specialistsjuksköterskor och ett för demenssjuksköterskor.

"Vi försöker hålla oss framme och vara med där vi syns. Det innebär mycket ideellt arbete, men vi ser att vi gör nytta."

Genom att arrangera och medverka vid konferenser, bidra med kompetens till statliga utredningar, skriva debattartiklar och vara remissinstans, hoppas de kunna dela med sig av kunskapen.

– Vi försöker hålla oss framme och vara med där vi syns. Det innebär mycket ideellt arbete, men vi ser att vi gör nytta.

Specialistsjuksköterskan kan sprida kunskap 

Hon betonar hur viktigt det är att specialistsjuksköterskans kompetens verkligen används på rätt sätt, så att den inte bara stannar hos den enskilda sjuksköterskan.

– Man kan göra så mycket mer. Som specialistsjuksköterska måste man se till att få ett särskilt uppdrag att sprida kunskap. Då gäller det att arbetsgivaren ser de insatser man kan göra på arbetsplatsen, för både kollegor och chefer.

"Man har också möjlighet att vara mer flexibel och därmed arbeta mer personcentrerat utifrån de behov och önskemål som den enskilda patienten och de anhöriga har."

Moana Zillén menar att specialistsjuksköterskan har en viktig helhetssyn och en överblick, vilket underlättar för att förstå var insatserna gör störst nytta.

– Man har också möjlighet att vara mer flexibel och därmed arbeta mer personcentrerat utifrån de behov och önskemål som den enskilda patienten och de anhöriga har.

Hon tycker sig se en långsam förbättring, då det idag inrättas fler särskilda tjänster för specialistsjuksköterskor. I förlängningen leder det till ekonomisk vinst för arbetsgivaren som tillvaratar kompetensen, men också till större trygghet för patienterna.

– Framför allt handlar det ju om att höja livskvaliteten för dem vi finns till för.

Är Sverige, generellt, ett bra land att åldras i? Moana Zillén funderar några sekunder innan hon svarar.

– Det är bättre än i många andra länder, och har också blivit bättre med åren. Samtidigt har vi fortfarande problem med ålderism i samhället.

Idag har vi tagit stora steg framåt mot en mer personcentrerad vård.

Hon ger de första covidrestriktionerna, där 70-plussare tvingades isolera sig, som ett av många talande exempel.

– Det skedde i all välmening, men idag kan vi fråga oss hur man kunde klumpa ihop alla. Och när beslutsfattare använder ord som ”gamlingar” och ”skröpliga” om äldre personer – det är väldigt provocerande. Min mamma är 91 år och fullt kapabel att klara sig själv. Hon blir förbannad när hon bara beskrivs som skör.

Att utgå från varje enskild persons behov är nödvändigt och då krävs också kunskaper och insikter hos hälso- och sjukvårdspersonalen, menar hon. Kunskaper som just specialistsjuksköterskan skaffat sig.

– Idag har vi tagit stora steg framåt mot en mer personcentrerad vård. Vi är inte framme än, men det har blivit bättre.

"Samtidigt vet jag att jag är där jag ska vara, och jag känner att jag gör nytta."

För egen del arbetar Moana Zillén alltjämt som kvalitetsutvecklare inom kommunen. Hon medger att hon ibland kan sakna den täta kontakten med patienterna.

– Samtidigt vet jag att jag är där jag ska vara, och jag känner att jag gör nytta.

Text och bild: Kerstin Weman Thornell