"Jag vill hitta nya vägar för eleverna"

– Det är roligt att få vidareutveckla sig själv och lära sig nya saker. Så om man har möjlighet och är nyfiken, så tycker jag definitivt att man ska prova att vidareutbilda sig, säger Therese Johansson.

Skolan är viktig för alla elever, men kanske i synnerhet för dem med intellektuell funktionsnedsättning.

– Ju mer de lär sig, desto mer självständiga kommer de kunna bli som vuxna, förklarar Therese Johansson.

Därmed blir också hennes roll som speciallärare särskilt meningsfull. De kunskaper hon förmedlar och de relationer hon lyckas bygga upp i klassrummet, kan nämligen vara livsavgörande för de enskilda eleverna. 

I många år arbetade Therese Johansson som utbildad 1-7-lärare, mestadels på lågstadiet.  Klasserna bestod ofta av ett 25-tal elever.

– Jag trivdes bra, och var länge inställd på att fortsätta som klasslärare.

I kortare perioder har hon också arbetat i grundsärskolan och särvux, och hon insåg efterhand att detta var ännu mer givande.

– Grundsärskolan är mindre sammanhang med färre elever och fler vuxna. Jag märkte tydligt att jag kom närmare eleverna och kunde bygga relationer på ett annat sätt, så jag trivdes faktiskt ännu bättre där.

"I början kände jag mig förstås en smula ringrostig, men snart kom jag in i rutiner och studieteknik."

Hon ville gärna stanna, men för att få fast tjänst krävdes en utbildning till speciallärare. Det fanns därmed inget annat alternativ än att återvända till skolbänken inför terminsstarten hösten 2018. Upplägget på Högskolan Kristianstad, med studier på distans och halvfart, passade henne bra.

– Jag var ju rätt motiverad att börja plugga. I början kände jag mig förstås en smula ringrostig – det var rätt längesedan jag senast studerade - men snart kom jag in i rutiner och studieteknik.

Hon beskriver de olika kurserna som givande och intressanta.

– Vissa stunder kändes utbildningen som en bekräftelse, att det jag gör i skolan faktiskt är bra. Andra saker var nya. Så studierna blev nog en bra kombination av att lära mig nytt och att fördjupa mig i sådant som jag redan kunde.

"Det finns många andra sätt att visa sina kunskaper på, än att bara läsa och skriva." 

En viktig del av utbildningen var att få djupare förståelse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och intellektuella funktionsnedsättningar (IF).  Många av eleverna på grundsärskolan har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med andra svårigheter, som exempelvis språk och finmotorik.

– Men det finns många andra sätt att visa sina kunskaper på, än att bara läsa och skriva. På högskolan lärde jag mig mer om estetiska uttrycksformer, kombinerat med bildstöd eller tecken som stöd. Det har varit väldigt användbart.

Hon och hennes studiekamrater har också diskuterat vikten av att göra anpassningar på gruppnivå, så att de extra insatserna kan vara till nytta för hela gruppen.

En annan nyttig kurs handlade om professionella samtal. Therese Johansson menar att det är en fördel att, som lärare, kunna behärska olika samtalstekniker – inte minst i mötet med elevernas föräldrar.

Att fördela vardagen på både arbete och studier kan vara både givande och utmanande. I de mest hektiska perioderna hade hon skriftliga examinationsuppgifter, samtidigt som hon skulle göra bedömningar i skolan.

– I sådana lägen behövs god kommunikation och förståelse från kollegor och arbetsledning. Vissa veckor får man sänka kraven på sig själv litegrann, både på jobbet och hemma. Det måste inte vara hemlagat varje dag och det är inte hela världen att tvätthögen växer.

"Framför allt känner jag att jag har mer tyngd bakom mina argument idag."

För ett halvår sedan tog Therese Johansson examen och hon kan numera kalla sig speciallärare. Även om hon ännu inte riktigt hunnit vänja sig vid själva titeln, så beskriver hon hur hon sakta men säkert vuxit in i rollen.

– Framför allt känner jag att jag har mer tyngd bakom mina argument idag. Jag kommer inte bara med synpunkter, utan kan hämta stöd i forskning.

I uppdraget ingår bland annat att tillgängliggöra lärmiljön och skriva pedagogiska kartläggningar. I övrigt påminner hennes vardag på grundsärskolan i Ronneby ganska mycket om en vanlig grundskollärares tillvaro. Hon ska planera och genomföra lektioner och bedöma elevernas kunskap. Med särskoleeleverna är det extra viktigt att lektionerna är strukturerade, och att de vet vad som händer härnäst.  

– En stor del av jobbet handlar också om att anpassa undervisningen och hitta nya vägar för eleverna så att de kan ta till sig kunskap.

"Sådana där glimtar i vardagen – de gör att man verkligen vill fortsätta."

Denna termin undervisar Therese Johansson i engelska, svenska och matematik. Hon berättar om gårdagens engelsklektion, då eleverna pratade om hur man firar jul i Storbritannien. Hon frågade om de kunde gissa vad engelsmännen brukar äta till jul, varpå en elev föreslog ”fish and chips”.

– Vi har pratat om typisk engelsk mat tidigare, och detta visade att eleven faktiskt tagit till sig och kommit ihåg vad vi sagt. Sådana där glimtar i vardagen – de gör att man verkligen vill fortsätta.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Tobias Johansson