Det handlar om att se barnet bakom beteendet

Uppdraget handlar mycket om att bygga relationer till elever, men också gentemot vårdnadshavare, lärare och skolledning, menar Andreas Malmström, specialpedagog på Tolvåkerskolan i Löddeköpinge.

”Jag vet inte vad du gör… men min dotter har fått en ny lust att gå till skolan!”.

Av en slump råkade Andreas Malmström stöta ihop med en kvinna på gymmet i Löddeköpinge. Hon var förälder till ett av de barn på Tolvåkerskolan som behöver särskilt stöd, och hon beskrev hur dottern fått en nytändning i sin skolgång. ”Nu ska jag träffa Andreas, och det ska bli kul”, kunde hon säga spontant.

– Det är förstås roligt när man märker att man lyckas med elever som ingen lyckats med tidigare, säger Andreas Malmström.

Sista eftermiddagslektionen har just börjat och korridorerna på Tolvåkerskolan i Löddeköpinge ligger tomma och tysta. Andreas Malmström lotsar oss fram till ett mötesrum, och det märks tydligt att han känner sig hemma i skolans lokaler. I över nio år har han arbetat som lärare på högstadiet – de fyra senaste som utbildad specialpedagog.

"Jag har lätt för att bygga relationer med elever vilket är en förutsättning för att kunna nå fram till dem som har särskilda svårigheter."

När Andreas Malmström läste till grundlärare var planen att jobba inom den vanliga skolan. Men efter examen, hösten 2007, fanns inte så många jobbalternativ. Av en slump hamnade han därför på en resursskola i byn Hög.

– Det passade mig ganska bra. Jag har lätt för att bygga relationer med elever vilket är en förutsättning för att kunna nå fram till dem som har särskilda svårigheter.

"Det är ju också ett sätt att bredda sin kompetens och ge sig själv fler valmöjligheter."

Efter sju år bytte han till det betydligt större högstadiet på Tolvåkerskolan, men fortsatte att ägna sig åt elever med särskilda behov. Så småningom insåg han att han ville fördjupa sina kunskaper i specialpedagogik.

– Att utbilda sig handlar om att utveckla sig som person. Det är ju också ett sätt att bredda sin kompetens och ge sig själv fler valmöjligheter, så man kan också se det som ett steg i karriären.

Hösten 2016 sökte han sig därför till specialpedagogutbildningen på Högskolan Kristianstad, där han tidigare gått lärarutbildningen.

– Det kändes lite som att komma hem igen. Dessutom hade jag hört mycket gott om specialpedagogutbildningen.

Vid sidan om studierna på halvfart fortsatte han att arbeta heltid på Tolvåkerskolan under merparten av de tre åren.

– Jag hade dessutom ganska små barn därhemma, så det var tidvis rätt kämpigt. Jag behövde liksom inte fundera så mycket över hur jag skulle sysselsätta mig på kvällar och helger - det var pluggande som gällde.

Samtidigt, betonar han, var studierna så pass intressanta, att det kändes värt mödan.

– Jag tyckte att alla delar av utbildningen, överlag, var väldigt relevanta. Jag hade ju jobbat på resursskola och hade med mig mycket erfarenhet därifrån, som jag kunde ta med in i diskussionerna med klasskamraterna.

"Det var verkligen meningsfullt att studera och arbeta parallellt, så att man kunde prova vad man lärt sig."

Just gruppsamtalen, som ägde rum i samband med de regelbundna träffarna på campus, upplevde han som mycket givande. Däremellan fick studenterna bland annat skriftliga uppgifter och olika övningar som de skulle genomföra på respektive arbetsplats.

– Det var verkligen meningsfullt att studera och arbeta parallellt, så att man kunde prova vad man lärt sig.

En betydande del av utbildningen handlar om ledarskap, pedagogisk handledning och skolutveckling. Att handleda kollegor är en skön konst, menar Andreas Malmström. Det gäller att inte trampa någon på tårna eller försöka komma med pekpinnar eller egna lösningar.

– Syftet är ju snarare att, som samtalsledare, få pedagogerna att hitta egna lösningar som fungerar i deras klassrum. Men jag tycker att jag fick bra verktyg för detta under utbildningen.

Däremot saknade han fördjupade diskussioner om neuropsykiatriska diagnoser.

– Detta moment ingick inte när jag studerade, men är numera inkluderat i utbildningen till specialpedagog, vilket är bra. Själv har jag eventuellt planer på att läsa just den kursen framöver.

"Jag fått en större medvetenhet kring utmaningarna, och kring hur viktigt det är att bygga relationer."

Efter examen 2019 fortsatte han arbeta på Tolvåkerskolan, men nu med den officiella titeln specialpedagog, vilket också medförde ett tillskott i lönekuvertet. Även om själva arbetsuppgifterna till stor del är desamma som tidigare, betonar han att utbildningen gett honom ökad kunskap.

– Jag fått en större medvetenhet kring utmaningarna, och kring hur viktigt det är att bygga relationer. Det handlar om att se barnet bakom beteendet, och att förstå att barnets agerande är ett svar på något som inte fungerar.

I rollen som specialpedagog finns möjligheter att arbeta med övergripande skolutveckling och Andreas Malmström tycker att han har god dialog med rektor och biträdande rektor på skolan. Men till vardags är arbetet mest inriktat mot elever. Han har en särskild undervisningsgrupp i matematik och NO och fungerar också som ett stöd åt lärarna under andra lektioner.

– Emellanåt kan uppdraget som specialpedagog säkert bli tungt – särskilt om man är ensam som ”specare” på skolan. Men vi är fyra stycken specialpedagoger och speciallärare, så vi känner oss ändå lyckligt lottade.

En viktig uppgift är att sitta med i elevhälsoteamet och genomföra utredningar och åtgärdsprogram. För bästa möjliga resultat är kontakten med vårdnadshavarna avgörande.

– Att få med sig föräldrarna är en viktig framgångsfaktor. Ofta handlar det om att se och bekräfta att de och barnen har det kämpigt, men att vi tillsammans ska försöka hitta lösningar.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell