Utbildningen gav Marika ett karriärlyft
Att läsa specialpedagogprogrammet vid Högskolan Kristianstad kan bli början till en helt ny karriär för lärare. Så var det för Marika Olofsson Ivarsson som avslutade utbildningen för ett par år sedan. I dag arbetar hon vid Resurscentrum i Karlshamn och har ett samordnande och övergripande ansvar för hela kommunen.
Marika Olofsson har pluggat till specialpedagog på Högskolan Kristianstad och det innebar ett stort karriärlyft.
– Jag tycker att jag har allt i den här tjänsten!
Oftast jobbar jag med lärarnas lärande, men elevärenden kommer också upp när jag handleder lärarna och jag gör fortfarande utredningar. Jag arbetar mycket med elever som behöver extraordinära insatser och speciallösningar. Det är ett väldigt omväxlande och givande arbete jag har, säger Marika.
För att vara behörig sökande till specialpedagogprogrammet ska man ha arbetat som lärare i minst tre år. När Marika sökte utbildningen hade hon tio år bakom sig i läraryrket.
– Det var vid den tidpunkten då lärarlyftet kom. Jag började studera läs- och skrivutveckling, vilket var en upplevelse efter att ha arbetat så länge. Det gav mig blodad tand för vidare studier och min dåvarande rektor knuffade mig i riktning mot elevhälsan. Därför sökte jag till specialpedagogprogrammet och det har jag aldrig ångrat!
Under tiden Marika studerade arbetade hon tre dagar i veckan, för att ha tid för utbildningen, som ges på halvfart. Hon rekommenderar andra som funderar på att läsa programmet att arbeta parallellt med studierna och poängterar att även om det tidvis var kämpigt, så gav studierna mycket tillbaka.
– Det blev en jättekick att få nya perspektiv! Man fastnar lätt i sitt eget på skolan.
När jag började på högskolan fick jag nya tankar och idéer och det var ingen stor omställning. Man kan säga att jag hade värmt upp lite inför genom att studera läs- och skrivutveckling. Men självklart måste man ha tid avsatt för att läsa!
Hon berättar att förutsättningarna varierade stort bland kurskamraterna bland annat beroende på vilken kommun de arbetade i. Marika är tacksam för den uppbackning hon fick från sin rektor, som lyfte henne från hennes dåvarande lärartjänst och i stället placerade henne på elevhälsan med arbetsuppgifter som i allra högsta grad gick att förena med studierna.
– Jag hade inte velat studera på heltid. Utbildningen bygger på att man har sin praktik (verksamhetsförlagd utbildning) och sina kollegor. Alla rapporter jag skrev förankrades i min egen praktik och jag hade hela tiden olika dilemman som dök upp där jag direkt kunde använda mig av verktyg från utbildningen, få direkt feedback från mina kollegor och sedan ta med den till utbildningen, det var perfekt!
Under studietiden fanns mycket tid avsatt för diskussioner och reflektioner kring det egna lärandet, något som Marika betonar är mycket betydelsefullt. I dag har hon sin arbetsplats på rådhuset i Karlshamn, där hon samverkar med alla specialpedagoger och speciallärare i kommunen och bland annat arbetar mycket med skolutveckling, elevhälsa, utbildningsinsatser och kompetensutveckling.
– På högskolan fick man tid till självreflektion, man har tid att diskutera med varandra och det är väldigt personlighetsutvecklande.
– I dag jobbar jag tvärprofessionellt och vi reflekterar mycket tillsammans. Jag har lyxen att omges av proffsiga kollegor, men visst kan det spinna på.
Specialpedagogyrket är självständigt och många hör av sig och vill ha hjälp. Framförhållning och prioritering är A och O. Men trots minst sagt välfyllda arbetsdagar håller Marika fortfarande kontakt med sitt gamla lärosäte. Via en föreläsningsserie på Högskolan Kristianstad har hon och hennes kollegor berättat om ett av projekten som hon arbetar med i Karlshamn, gällande NPS (neuropsykiatriska svårigheter). Erfarenhets- och kunskapsutbyte är viktigt.
Inom hennes organisation är det vanligt att lärare fortbildar sig på högskolan, vilket ger ett ständigt inflöde av ny kunskap.
– På Högskolan Kristianstad ställs höga krav och undervisningen är väldigt vetenskaplig och forskningsinriktad. Diskussioner och samtal var väldigt strukturerade och det gällde att fundera och formulera sig. Man fick verkligen lära sig att lyssna och det är en viktig del av utbildningen, att lära av andra.
– Helt ärligt kan jag säga att utbildningen till specialpedagog överträffade mina förväntningar, avrundar Marika.
Text: Jeanette Thelander