Program läskonferensen 2022

09.00 – 09.15 Välkomna!   

09.15 – 10.15 När civilisationen faller. Ungdomars fiktionsvanor i ett (ut)bildningsperspektiv. Stefan Lundström
Det blir värre för varje minut. Världen som vi känner den håller på att gå under i brist på bildning och ingenting får elever lära sig i skolan. Man undrar hur det ska bli till slut. Åtminstone låter det stundtals så i mediedebatten när ungdomars kultur och kunskaper värderas. Samtidigt skapar medieutvecklingen förändrade sätt att kommunicera och agera i olika sammanhang, och därmed också förändrade mönster för hur vi lär oss saker. Kommunikation består idag till stor del av bilder, och texter kan, som det verkar, vara nästan vad som helst. Ungdomar rör sig i multimodala textuniversum, där romaner samsas med spel, poddar, tv-serier och mycket annat på ett sätt som är ovanligt i skolan. Att hitta en balans mellan det som är beständigt och den ständiga förändringen torde vara en av läraruppdragets största utmaningar i dagens medielandskap. Frågor som vad det egentligen är som är beständigt och vad som förändras får relevans. Varför använder ungdomar just de texter och medier de gör och vilken betydelse har det hur de använder dem? Och inte minst, kan man bli bildad av att se på Batman? Med dessa frågor som utgångspunkt diskuterar föredraget med hjälp av några konkreta exempel ungdomars fritidsanvändning av fiktioner i relation till kunskapsutveckling i och utanför skolan. De resultat som presenteras bygger på genomförda utvecklingsprojekt inom gymnasieskolans svenskundervisning, där lärare, bibliotekarier och forskare tillsammans har arbetat med svenskundervisning baserat på elevers fritidserfarenheter av berättelser i olika medier. Utifrån resultaten finns anledning att reflektera över den kunskap som ungdomar bär på, de kompetenskrav som medieutvecklingen ställer och vilken roll skolan ska spela på (ut)bildningsarenan.

10.15 – 10.45 Kaffe och ”bokbad”

10.45 – 11.45 Bilders didaktiska potential i arbetet med (äldre) litterära texter i svenskundervisningen Stina Skillermark
Stina tar avstamp i de litterära texterna ”Hektor och Andromaches avsked” (utdrag från Iliaden) och novellen ”Förvandlingen” av Kafka för att tala om hur elever skapar mening utifrån äldre litterära texter. Studier av litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet har visat att mötet med äldre litterära texter väcker motstånd hos eleverna. Genom presentationen vill Stina visa hur bilder och samtal om bilder kan ha en didaktisk potential i arbetet med (äldre) litterära texter. Hon menar att elever många gånger kan komma längre i sitt meningsskapande utifrån den litterära texten när de även får tillgång till en eller flera bilder. Samtidigt kan bilder begränsa elevernas vilja att skapa egna inre bilder och styra elevers meningsskapande och tolkning. I presentationen förs ett allmänt resonemang om bilders didaktiska potential i svenskundervisningen vilket torde intressera svensklärare på alla stadier, även om valet av text i första hand riktar sig mot årskurs 7–9 och gymnasiet.

11.45 – 12.30 Vägskäl och färdriktningar. Noveller för barn och ungdomar. Jonas Asklund
Jonas talar om hur noveller för unga läsare kan göras didaktiskt värde­fulla i litteraturundervisningen på högstadiet och gymnasiet. Novellen skildrar ofta en kris och en vändning, ofta i kombination med ett öppet slut. Med exempel från Elin Nilssons novellsamlingar Anrop från inre rymden (2017) respektive Världar under vatten (2020), vill Jonas visa på de möjligheter till samhälls­kritiska diskussioner som novellgenren erbjuder. På flera sätt bjuder Nilssons noveller in läsaren till reflektioner om huvudpersonen, som ofta står inför ett vägval gällande fram­tiden. När litteratursamtalen rör sig i orienteringsfasen eller i återkopplings­fasen (Langer 2005) kan eleverna ha mycket att säga om huvudpersonens möjliga ut­vägar ut ur olika fastlåsta situationer. Jonas vill genom sin föreläsning belysa hur högläsning, dramatisering, visualisering eller kortskrivning i samband med litteratur­samtalet kan leda till att de där fastlåsta situationerna görs fattbara för eleverna och att vägvalen framträder tydligare i klassrummet. För en otränad läsare, som dessutom har svårt för novellernas öppna slut, kan det vara helt avgörande.

12.30 – 13.15 Lunch

13.15 – 14.15 Bokslukare, bokhatare och banned books. Christina Wahldén, författare.                   
Christina pratar om motvilliga unga läsare i ett allt hårdare klimat där sociala medier stjäl mycket av uppmärksamheten. Om föräldrar som i välvilja vill stoppa barn och unga från att läsa om det som vuxna upplever som jobbigt och svårt och som pressar skolor att välja trevligare böcker. Men också om böcker som tröst och stöd i en våldsam omvärld, som en nyckel till ökad förståelse. Och hur barn i så kallade särskilt utsatta områden kan hjälpa en författare att skriva bättre.

14.15 – 15.00 Litteraturarbetets språkliga och kreativa dimensioner. Robert Walldén
Robert visar utifrån klassrumsstudier i språkligt heterogena klassrum hur ord och uttryck i skönlitteratur kan lyftas fram i klassrummet på ett sätt som bidrar till den gemensamma tolkningen och uppskattningen av det lästa. Han belyser även elevers kreativa uttryck i tal och skrift som en del av en litterär förståelse. Forskningsresultaten används för att problematisera svenskämnenas nya kursplaner i Lgr 22.

15.00 – 15.30   Kaffe och ”bokbad”

15.30 – 16.30 Att skapa mening och lära med kameran som verktyg.
Lärarna Anna Foley, Glenn Kvist och Kerstin Johannson på Dalslundskolan 4–6 i Burlövs kommun kommer tillsammans med kommundoktorand Maria Söderling dela med sig av hur de tillsammans har utforskat hur kameran kan användas som verktyg för att skapa mening och lära. Hur kan man argumentera med fotografi? Kan eleverna visa förkunskaper, få nya kunskaper samt befästa sina kunskaper genom kameran som verktyg? Och varför är det så viktigt att tillsammans med elever utveckla ett gemensamt kameraetiskt förhållningssätt?

16.30   Avslutning

Tillbaka till Läskonferensens startsida