Program för läskonferensen 2024
09.00 – 09.05 Välkomna!
09.05 – 10.05
Vad betyder AI för läsande, skrivande och lärande?
Johan Falk tar upp frågan om vad det innebär när vi kan använda verktyg för allt fler saker som tidigare krävde att vi ansträngde oss själva. Vilka nya saker kommer vi att kunna göra, och vad kommer vi att bli sämre på när vi förlorar viktig träning? Vad betyder det när en dator kan sammanfatta texter, renskriva anteckningar och anpassa språkstil efter mottagare? Vilka möjligheter och risker medför det för lärande och hur ska vi tänka i undervisningen? Föreläsningen ger också en överblick av hur snabbt utvecklingen går och vad det kan innebära för utmaningar för skola och utbildning. Utifrån det diskuteras några av de viktigaste möjligheter och utmaningar som AI-utvecklingen medför.
10.05 – 10.35 Kaffe och ”bokbad”
10.35 – 11.35
Skrivande som näring för demokrati. Vilka krav ställer det på lärares skrivundervisning?
Erika Sturk visar hur lärare kan arbeta med en skrivundervisning som skapar möjligheter för elever att delta genom att skriva och anpassa sitt skrivande till olika mottagare och textens syfte. Ett sådant deltagande skrivande har genom digitalisering förändrats och därmed behöver undervisningen utvecklas. Presentationen tar utgångspunkt i skolforskningsprojektet Skrivande som näring för demokratin där lärare och forskare tillsammans arbetat fram en skrivundervisning som utgår från appraisal-systemet. Den skrivundervisning som presenteras skapar möjlighet för elevers skrivhandlingsberedskap som demokratiska samhällsdeltagare.
11.35 – 12.35
Hur lärare genom sin undervisning kan undervisa elever i digital läsförståelse på webben.
Digitala texter blir allt vanligare i dagens samhälle och de flesta skolor har god tillgång till datorer och digitala läromedel. Det innebär att eleverna dagligen möter en mängd digitala texter, både på fritiden och i skolan. Flertalet av dessa texter finns på webben och är oftast interaktiva, innehåller hyperlänkar och består av en mängd olika uttryckssätt. Forskning visar att kraven för att läsa och förstå dessa texter på djupet är högt ställda och att många ofta överskattar sin förmåga och läser för fort. Utifrån exempel från högstadiet diskuterar Cecilia Lind och Petra Andersson hur läsundervisning kan stötta elever att hantera webbaserade texter på ett djupare plan genom kunskap om tolkning av rörlig bild och ett kritiskt förhållningssätt till komplexa hypertextmiljöer på internet. Föreläsningen tar utgångspunkt i exempel från en mindre forskningsstudie där digital läsundervisning undersökts.
12.35 – 13.20 Lunch
13.20 – 14.20
"Det är aldrig fel att lära sig något om världen!”
Cilla Dalén ställer frågan varför faktaböckerna glöms bort så ofta i undervisningen och när vi försöker stimulera eleverna att läsa på fritiden? Många elever älskar att läsa faktaböcker och eleverna går ju faktiskt i skolan för att lära sig saker. I den här föreläsningen berättar bibliotekarien och författaren Cilla Dalén om sina erfarenheter av att i samverkan med lärare använda facklitteratur på olika sätt. Kan man högläsa faktaböcker? Behövs faktaböcker när eleverna ska söka information? Hur gör man när eleverna lånar för svåra böcker? Och hur boktipsar man om faktaböcker som man inte läst själv? Cilla ger tips och förslag för att inkludera facklitteraturen mer i skolans undervisning och läsfrämjande arbete.
14.20 – 15.20
Skrivutveckling under skolåren: hur blir texter till när skrivprocessen studeras i realtid?
Vi möter de flesta texter när de är färdigskrivna. Men hur blir en text till? Vilka val gör skribenten och när skrivs olika delar av texten? Victoria Johansson beskriver skriv- och språkutveckling genom empiri i form av skrivprocesser inspelade med tangentloggning. Med denna metod blir det synligt vad skribenter i olika åldrar gör under textskapandet och vad elever i olika årskurser är bra på: vad skrivs med flyt och med liten ansträngning och vad kräver mer planering och omarbetning? Utifrån olika exempel uppmärksammas att skrivutvecklingen ser olika ut beroende på om man studerar färdiga texter eller skrivprocessen när texterna blev till samt hur elevers skrivutveckling kan stöttas, oavsett var de befinner sig i utvecklingen.
15.20 – 15.45 Kaffe och ”bokbad”
15.45 – 16.45
Skolbiblioteket som skolans nav – praktiska tips från Fjälkinge och Kiaby skolornas uppskattade läsfrämjande arbete
Fjälkinge skolas integrerade folk- och skolbibliotek samt Kiabys skolbibliotek är centrala och aktiva delar i skolans pedagogiska verksamhet. Tre år i rad har de blivit nominerade till skolbibliotek i världsklass och i januari 2024 var skolministern på besök för att ta del av skolans läsfrämjande utvecklingsarbete och hur de arbetar med att utveckla elevers medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekarie Linda O´Sullivan delar med sig av framgångsfaktorerna bakom att göra skolbiblioteket till en aktiv del i det pedagogiska arbetet. Hur högläsning, bokattacker och tematisk läsning kan väcka elevers läslust samt hur skolbiblioteket kan bli en viktig samarbetspartner i elevhälsans förebyggande arbete med nätetik.
16.45 Avslutning.
Tillbaka till läskonferensens startsida!