Läs mer om föreläsningarna och om föreläsarna

Föreläsningar med föreläsare i den ordning de presenteras i programmet:

Keynote

Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv

Hur har skolan genom historien avgjort vilka elever som behöver stöd, och hur har undervisningen organiserats? I föreläsningen får du följa specialpedagogikens utveckling under två sekler, från tidiga pedagogiska pionjärer och framväxten av särskilda skolor och klasser till frågor om inkludering och rätten till utbildning. Föreläsningen lyfter också fram civilsamhällets betydelse och hur perspektiven på skolsvårigheter har förändrats. Historien blir en utgångspunkt för att förstå och diskutera dagens specialpedagogiska vägval och skolans ansvar att möta elevers olika behov.

Daniel Östlund, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hans forskning är ofta praktiknära och genomförs i samverkan med olika professioner i anpassad grund- och gymnasieskola. Under de senaste åren har Daniel arbetat med två större projekt, 1) IFOUS-programmet ”Kunskapsuppdraget i anpassade skolformer” och 2) En forskningsöversikt om ”Undervisning med elever med intellektuell funktionsnedsättning” i samverkan med Skolforskningsinstitutet.

Session 1

SMADA

SMADA (Specific MAthematical Difficulties – Diagnosis and Didactic Actions) är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som fokuserar specifika matematiksvårigheter (dyskalkyli). Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur utredning samt pedagogiska och didaktiska insatser kan kopplas samman för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elever med specifika matematiksvårigheter. Genom samverkan mellan matematikdidaktik, specialpedagogik och kognitiv neurovetenskap vill SMADA bidra till hållbara strukturer från diagnos till undervisning. Under sessionen presenteras projektet och tentativa resultat från pilotstudien som genomfördes under ht 2025-vt 2026.

Helena Roos, docent i matematikdidaktik vid Malmö universitet (Professor i matematikdidaktik vid Högskolan Dalarna).

Screening för matematiksvårigheter

Föreläsningen utgår från ett projekt inom matematikundervisningen i Lund där ett finskt screeninginstrument, Functional Numeracy Assessment (FUNA; Hellstrand et al., 2024), prövas i en svensk kontext. Projektet är ett verksamhetsprojekt som samarbetar med forskare från Finland och Sverige. Föreläsningen tar upp preliminära erfarenheter från projektet, både vad gäller identifiering av elever i behov av stöd samt insatser kopplade till screeningen. Föreläsningen kommer resonera kring följande frågor: Hur kan man använda screening för att förbättra undervisningen för elever i behov av stöd? Vad behöver man tänka på när man implementerar och utvärderar insatser för att öka säkerheten i de slutsatser man kan dra? 

Rickard Östergren, biträdande professor vid Högskolan Kristianstad, är en av forskarna som är kopplade till detta projekt.

Session 2

Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk

Föreläsningen handlar om hur undervisning och insatser kan skapa förutsättningar för första- och andraspråkselevers språk-, läs- och skrivutveckling.

Helén Egerhag, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och arbetar främst på speciallärarutbildningen med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling. Hon disputerade 2023 med avhandlingen Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk – undervisning och tidiga insatser. Efter disputationen har Helén fortsatt att forska om läs- och skrivundervisning, andraspråkselevers läsning och Response to Intervention (RTI). 

Vem ska vi öva på? Att träna kommunikation i mötet med elever i språklig sårbarhet – med stöd av avatarer

Att kommunicera med elever i språklig sårbarhet kräver mer än teoretisk kunskap. Speciallärare och specialpedagoger behöver kunna lyssna, bekräfta, tolka känslor, ställa frågor och anpassa sin kommunikation i stunden. Men hur tränar vi dessa förmågor? Och vem får bära konsekvenserna medan vi lär oss?

Föreläsningen tar sin utgångspunkt i ett etiskt dilemma inom specialpedagogiken: professionella behöver få möjlighet att träna på svåra kommunikativa situationer samtidigt som elever – inte minst elever i språklig sårbarhet – inte bör fungera som ”övningspersoner”. Virtuella simuleringar med avatarer erbjuder en möjlighet att skapa en kontrollerad och trygg miljö där det är möjligt att pröva, misslyckas, reflektera och försöka igen utan att elever utsätts för konsekvenserna av den professionellas träning.

I föreläsningen ges exempel på hur vi inom speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling vid HKR arbetar med avatarer som gestaltar elever i språklig sårbarhet.

Sofia Lindberg, universitetslektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon har skrivit avhandlingen Att träna relationskompetens med avatarer. Virtuella simuleringar som verktyg för framtidens speciallärare och specialpedagoger. Sofia är simuleringsspecialist och har arbetat med virtuella simuleringar i lärarutbildningarna vid Högskolan Kristianstad sedan 2023. Hennes forskning fokuserar på relationskompetens, specialpedagogik och hur virtuella simuleringar kan användas för att utveckla lärares professionella förmågor.

Session 3

ADHD och autism: Broar mellan kognitiv förståelse och tillgänglig undervisning

I denna föreläsning presenteras antologin ADHD och autism: Broar mellan kognitiv förståelse och tillgänglig undervisning. Fokus ligger på hur kunskap om kognitiva funktioner kan bidra till en mer nyanserad förståelse av elevers förutsättningar, samt hur detta i sin tur kan omsättas för att utveckla undervisning och lärmiljöer.

Föreläsningen belyser bland annat uppmärksamhet och perception, prediktion och central koherens, exekutiva funktioner och social kognition. Genom bokens syskonkapitel möts psykologiska och pedagogiska perspektiv: från förståelsen av hur kognitiva processer kan fungera vid adhd och autism till frågor om hur undervisningen kan göras tydligare, mer tillgänglig och möjlig för elever att delta i. Ett centralt budskap är att svårigheter behöver undersökas i relation till undervisningens innehåll och villkor – inte enbart förstås som egenskaper hos eleven.

Linda Plantin Ewe, fil.dr i pedagogik och biträdande professor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Linda Petersson-Bloom, fil.dr i pedagogik och lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad.

Övergångar i utbildningssystemet

Föreläsningen handlar om de processer som aktualiseras när ett barn utreds för mottagande i anpassad skola – från identifiering och aktualisering, genom de fyra utredningarna och bedömningarna, till beslut, skolformsbyte och övergång till den nya skolformen.

Annette Mathisson, doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitetet och arbetar främst inom speciallärarutbildningen med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Hon disputerar i november 2026 med avhandlingen Övergångar i utbildningssystemet: en studie av gränsen mellan reguljär och anpassad skola. Annette har även medverkat i ULF-projekt med fokus på elever i skarven mellan reguljär och anpassad skola och är medförfattare till en kommande antologi med den preliminära titeln Funktionshinderspolitik i praktiken (red. Magnus Tideman och Martin Börjesson).

Session 4

Lekintervention som gynnar språk- och kommunikation hos barn med autism, pilotstudie

Barn med autism har ofta svårt att tolka sociala koder vilket delvis beror på en annorlunda språk- och kommunikationsutveckling och försenad utveckling av kognitiv självreglering. Studier indikerar att barn med autism inte erhåller rätt stöd i förskolan för att utveckla språk-och kommunikation samt socialt samspel. 

I föreläsningen presenteras preliminära resultat från en interventionsstudie i förskolan. Syfte är att bidra till delat engagemang, kognitiv självreglering samt språk- och kommunikationsutveckling hos barn med autism.  

Madeleine Sjöman, biträdande lektor i specialpedagogik vid Malmö universitet.

SPSM

Key note

Lärares kommunikativa kompetens i relation till elever med NPS

Forskning om lärare-elev relationer har vuxit sig stark under de senaste 30 åren. I Skandinavien har en betydande del av forskningen handlat om lärares relationskompetens. Relativt få studier har emellertid undersökt hur denna kompetens manifesteras i undervisningens pågående interaktion. Föreläsningen riktar fokus mot denna mikronivå, med särskild uppmärksamhet på elever med neuropsykiatriska svårigheter (NPS). Lärare-elev relationen har visat sig speciellt betydelsefull för dessa elever, samtidigt som deras relationer till lärare oftare präglas av känslomässig distans, bristande tillit och konflikt än vad som gäller för elever generellt. I föreläsningens brännpunkt står därför hur lärare genom verbal och icke-verbal kommunikation kan främja elevernas interaktion och delaktighet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lärarens lyhördhet för subtila signaler i kommunikationen och förmåga att anpassa sitt handlande i stunden så att det främjar ömsesidig förståelse och respekt i relation till eleverna.

Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Jonas har under mer än 30 år bidragit till utvecklingen av forskningsfältet relationell pedagogik genom empirisk och teoretisk forskning och är en flitigt anlitad föreläsare. Hans forskning har de senaste tio åren främst fokuserat på lärares och lärarstudenters relationskompetens.

Tillbaka till konferensens startsida.