Platser för barns tillhörighet i fritidshemmet

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande doktorandprojekt är att bidra med kunskap om platser för barns tillhörighet i fritidshemmets gemenskap. Övergripande syftar doktorandprojektet till att undersöka följande frågeställningar:

• Hur upplever barn tillhörighet i relation till olika platser i fritidshemmets verksamhet?
• Vad villkorar barns tillhörighet till olika platser i fritidshemmets verksamhet?

Bakgrund

I detta projekt riktas intresset mot barns tillhörighet i fritidshemmets utbildningsgemenskap. I förgrunden står frågor om barns tillhörighet då dessa är angelägna av flera skäl. Ett sådant har med den ökande globaliseringen och migrationen att göra. Ett annat skäl är rapporteringen om ökad psykisk ohälsa bland barn och unga (UNICEF, 2021). Då barn och unga spenderar en stor del av sin tid i förskola, skola och fritidshem blir det särskilt angeläget att studera hur tillhörighet kan stödjas i dessa kontexter. Tidigare forskning har visat att lärare tenderar att ta barns tillhörighet för given och att det ofta saknas specifika mål för deras pedagogiska arbete med tillhörighet (Johansson, Emilson, Einarsdottir, Puroila, Piskur (submitted)). Undervisning om tillhörighet har visat sig utmanande beroende på lärares brist på erforderliga kunskaper och färdigheter, resurser, samt läroplaner och styrdokument av olika slag (Adebayo & Ngewenya, 2015; Piskur et al., 2017). Vikten av att som lärare känna till sina egna rötter framhävs också av Juutinen och Kess (2019) som drar slutsatsen att forskare och lärare bör närma sig tillhörighet utifrån olika perspektiv för att få en bättre helhetssyn. I föreliggande projekt kommer vi närma oss tillhörighet utifrån ett platsbaserat perspektiv (Grünewald, 2003a), där fritidshemmet, naturen och digitala verktyg utgör fysiska och virtuella platser som kommer att undersökas.

Det finns flera skäl till att förlägga studien till just fritidshemmets kontext. Ett är att flertalet studier inom området tillhörighet har genomförts i förskola och skola varför det saknas mer specifik kunskap riktad mot just fritidshemmet. Här ser vi ett intresse i att undersöka fritidshemmets potential som arena för att skapa en känsla av välmående och tillhörighet bland barnen. I läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet beskrivs hur ”Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.” (Skolverket, 2022). Vi tror att fritidshemmet med sin friare undervisningsform och sin utgångspunkt i gruppen har goda möjligheter att erbjuda barn undervisning som skapar en positiv känsla av tillhörighet. Andra skäl att studera barns tillhörighet i just denna kontext är de utmaningar som fritidshemmet brottas med i form av stora barngrupper, brist på utbildad personal och bristande likvärdighet i den utbildning som erbjuds (SOU, 2022). Det föreslagna doktorandprojektet kommer särskilt att fokusera på barns perspektiv.

Betydelse och vetenskapligt nytänkande

Det föreslagna doktorandprojektet anknyter till två pågående doktorandprojekt på HKR, ett på temat samhörighet med naturen i fritidshemmet och ett på temat tillhörighetens politik i förskolan. Vidare anknyter projektet till ett pågående samverkansprojekt om tillhörighet i fritidshemmet, finansierat av Forskningsplattformen Lärande i Samverkan, vid HKR. I det föreslagna projektet kombineras innehåll i de pågående projekten på ett nyskapande sätt och möts i de teoretiska perspektiven tillhörighetens politik och critical pedagogy of place. Vidare flyttas fokus från lärare till barns perspektiv. Barnintervjuer under ”walk and talk” kompletteras av videoobservationer av aktiviteter på platserna barnen beskriver. Resultaten kopplar till sociala och ekologiska hållbarhetsdimensioner. Studier om platsers betydelse för barns känsla av tillhörighet, och ur barns perspektiv, saknas i en fritidshemskontext och projektet förstärker därför den vetenskapliga grunden i grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem. Det bidrar dessutom till utveckling av praktiken i fritidshemmet och stärker forskningsmiljön BALU i uppbyggnaden av den värdepedagogiska forskning som bedrivs där.

Teori, metod och forskningsetiska överväganden

Doktorandprojektet utgår från två teoretiska perspektiv: Tillhörighetens politik (Yuval Davis, 2011) och Critical pedagogy of place (Grünewald, 2003b). Tillhörighet förstås i detta projekt utifrån Yuval Davis (2011) teori om tillhörighetens politik. Det innebär en relationell utgångspunkt och idén om att det pågår ett kontinuerligt ”gränsarbete” som innefattar såväl inkluderande som exkluderande processer som alltid inbegriper någon form av maktrelation. Med denna förståelse följer en syn på tillhörighet som något som görs i relation med andra. Detta görande relaterar inte enbart till en relationell verksamhetsnära nivå utan också till en mer övergripande samhällelig nivå. Enligt Yuval-Davis teori går det nämligen inte att bortse ifrån att tillhörighetsprocesser i en pedagogisk kontext också är en politisk angelägenhet. Med andra ord, det som sker på individnivå i fritidshemmets verksamhet har också med samhälleliga politiska villkor att göra och därför ses tillhörighet som ett komplext och dynamiskt maktfenomen som formas i skärningspunkten mellan olika nivåer (t.ex. Puroila, Juutinen, Viljmaa, Sirkko, Kyrönlampi och Takala, 2021). Samtidigt beskriver Yuval-Davis (2011) tillhörighet som en känsla av att vara som hemma, vilket bör förstås metaforiskt som ett sinnestillstånd som kan infinna sig på en specifik plats eller i en specifik miljö.

Platser utgör viktiga pedagogiska center för upplevelser eftersom det är på olika platser vi lär oss hur världen fungerar och våra identiteter formas (Grünewald, 2003a). Betydelsen av begreppet plats varierar emellertid mellan olika discipliner. Grünewald beskriver problemet med att traditionell skola inte erkänner platsers betydelse i undervisningen och hur detta riskerar leda till att man inte ser platser som resultat av människors beslut. Grünewald föreslår a critical pedagogy of place, en pedagogik som relaterar till elevers upplevelser av världen och som förbättrar livskvaliteten för individer och samhällen (Grünewald, 2003b). Den kritiska pedagogiken grundar sig i både ekologiska och sociala aspekter och understryker våra relationer med varandra och med våra socio-ekologiska platser. Pedagogiken syftar till att lärare och elever ska handla gemensamt för att förbättra livet på både lokala och avlägsna platser (Grünewald, 2003b) och kan därmed ses som en pedagogik för hållbar utveckling.

Forskningsetiska beaktanden är särskilt viktiga vid studier som inkluderar barn och i föreliggande studie kommer barn, föräldrar, lärare och rektorer att informeras om sin frivilliga medverkan och syftet med studien. Forskarna kommer att uppmärksamma barns signaler och vilja att medverka eller inte och barnens medgivanden ses som en aktiv och pågående process. Barnen kommer att informeras om sin rätt att avbryta medverkan när de vill (Swedish Research Council, 2017). En ansökan om etikprövning (SFS 2003:460) kommer att göras för avhandlingsarbetet.

Referenser i urval

Beery, T., Djerf, H., Uhnger Wünsche, T. & Fridberg, M. (2023). Broadening the foundation for the study of childhood connectedness to nature. Frontiers in Environmental Science, accepted.

Beery, T. & Fridberg, M. (2022). Swedish early childhood educators’ views on teaching to promote connectedness to nature. International Journal of Early Childhood Environmental Education, accepted.

Einarsdottir, J., Juutinen, J., Emilson, A., Òlafsdottir, S., Zachrisen, B., & Meuser, S. (2022). Children’s perspectives about belonging in educational settings in five European countries. European Early Childhood Educational Research Journal. Published online 23 Mars 2022. https://doi.org/10.1080/1350293X.2022.2055099

Emilson, A. & Eek-Karlsson, L. (2021). Doing belonging in early childhood settings in Sweden. Early Child Development and Care (2021). DOI:10.1080/03004430.2021.1998021

Eek-Karlsson, L. & Emilson, A. (2021). Normalised diversity: educator’s beliefs about children’s belonging in Swedish early childhood education. Early Years, https://www.tandfonline.com/doi/epub/10.1080/09575146.2021.1951677?needAccess=true

Fridberg, M., Redfors, A., Greca DuFranc, I. M. & García Terceño, E. M. (2021). Spanish and Swedish teachers’ perspective of teaching STEM scaffolded by robotics in preschool – results from the botSTEM project. International Journal of Technology and Design Education, accepted.

Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A., & Thulin S. (2020). The role of intermediary objects of learning in early years chemistry and physics. Early Childhood Education Journal, online first.

Fridberg, M., Jonsson, A., Redfors, A., & Thulin S. (2019). Teaching Chemistry and Physics in Preschool – a Matter of Establishing Intersubjectivity. International Journal of Science Education 41(17), 2542-2556.

Fridberg, M., Redfors, A., & Thulin, S. (2018). Preschool children's Communication during Collaborative Learning of Water Phases Scaffolded by Tablets. Research in Science Education, 48(5), 1007-1026.

Grünewald, D. (2003a) Foundations of Place: A Multidisciplinary Framework for Place-Conscious Education. American Educational Research Journal 40(3), 619–654.

Grünewald, D. (2003b) The Best of Both Worlds: A Critical Pedagogy of Place. Educational Researcher, 32(4), 3–12.

Puroila. A.-M., Juutinen, J., Viljamaa, E., Sirkko, R., Kyrönlampi, T. & Takala, M. (2021). Young children’s belonging in Finnish educational settings: an intersectional analysis. International Journal of Early Childhood 53(1), 9–29. https://doi.org/10.1007/s13158-021-00282-y

Redfors, A., Fridberg, M., Jonsson, A. & Thulin, S. (2022). Early Years Physics teaching of abstract phenomena in preschool – supported by children’s production of tablet videos. Education Sciences 12(7), 1-13.

Swedish Research Council. (2017). Good research practice. Stockholm: Swedish Research Council.

Yuval-Davis, N. (2011). The politics of belonging. Intersectional contestations. Sage.