Besök på Forskningsplattformen

Läs mer i sammanfattningarna nedan eller kika på filmerna här eller på plattformens kanal på HKR play.

Seminarium 2018: Dick Kasperowski

Seminarium 2017: Susanne Gustafsson Jens Rydström

Seminarium 2016: Esther Nätverk, Magnetmodellen, SWEAH Forskarskola

Dick Kasperowski  20180525

Vetenskapen har genomgått stora förändringar med ökade möjligheter till insamling av data, flera olika digitala teknologier för visualisering och automatiserade metoder att analysera stora mängder av data. Därför är det idag svårt att överblicka vad detta kan innebära när det gäller vetenskapliga möjligheter och framsteg. Det står dock klart för de flesta att det krävs stora resurser som vetenskapen på egen hand får allt svårare att tillhandahålla. En lösning är att möjliggöra för frivilliga och obetalda – icke-forskare att delta i forskningsprocessen, så kallad medborgarforskning (citizen science).

Jens Rydström 20171109

Hur påverkar det vårt arbetsliv och vilka fallgropar finns? Hur ser utvecklingen ut? Är vi jämlika, jämställda och arbetar för mångfald? Jens Rydström, professor vid Genusvetenskapliga institution i Lund lyfter olika scenario och förklarar hur det går att tänka kring genus.

Susanne Gustafsson 20170217

Susanne Gustafsson från den multiprofessionella forskargruppen FRESH presenterade fredagen 17 februari 2017 sina erfarenheter från interventionsstudier för seniorer. Utvärderingarna handlar om två hälsofrämjande interventioner Livslots I och Livslots II. I Livslots I undersöktes två metoder: Förebyggande hembesök och Seniorträffar. Här gjordes randomiserad kontrollerad studie (RTC) i ett område där invånarna har både hög utbildning och hög inkomst. Ålder för att bli inkluderad i interventionerna var 80+. Ett av huvudresultaten var en fördröjning av beroende i ADL men det framkom även att det blev fördröjning av försämring av flera andra faktorer, bland annat livskvalitet, multisjuklighet och balans. I Livslots II vidareutvecklandes erfarenheter från Livslots I och här implementerades Seniorträffar för äldre personer födda utomlands. Åldern för att bli inkluderad i studien var lägre eftersom tidigare forskning har visat på att personer som är utomlandsfödda är mer sårbara och därför kan behöva stöd tidigare.

Susanne berättade ingående om framgångar och hinder som de stött på under genomförandet av de båda projekten. Bland annat är en av erfarenheterna att det är svårt att mäta spill-over effekter, framför allt i Livslots II där många som deltog i studien gjorde det för att kunna hjälpa andra. Vilket innebar att det finns en risk att de som deltog delade med sig av sina erfarenheter till personer som var i kontrollgruppen. I efterhand stod det klart att det hade det varit en fördel om kontrollgruppen istället hade rekryterats från en annan stadsdel eller stad med liknande förutsättningar. Det var även en utmaning att nå ut till rätt målgrupp i Livslots II eftersom många inte hade fasta telefonabonnemang och att kontakt via brev inte alltid fungerade då läskunnigheten var låg. Därutöver behövde all text vara tvåspråkig och träffarna behövde läggas då seniorerna hade möjlighet att åka kommunalt utan kostnad. Data från Livslots II är ännu inte färdiganalyserat men de kvalitativa studierna visar att seniorträffarna bekräftar mänskligt värde och deltagarna finner inre styrka i programmet, men att ålder för inklusion eventuellt var för låg och att socioekonomiska faktorer spelar stor roll.

Susanne konkluderade att det framöver kommer behövas tas fram alternativa hälsoekonomiska mått då instrumentet EQ-5D visade sig vara ett allt för trubbigt verktyg. Metoder för rekrytering till interventionerna behöver också utvecklas och timingen när hälsofrämjande interventioner ska erbjudas och till vem behöver undersökas vidare.

Magnetmodellen och SWEAH forskarskola 20161202

Fredagen 2 december 2016 fick Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan besök av Ami Hommel och Torie Palm Ernsäter från Svensk Sjuksköterskeförening samt Cecilia Winberg från SWEAH.

Ami och Torie började att presenterade magnetmodellen, som har sitt ursprung ur Magnet Hospitals i USA. De berättade att de har valt att använda benämningen magnetmodellen, eftersom modellen kan användas inom alla vård- och omsorgsverksamheter. De vill gärna sprida kunskapen om modellen eftersom flera forskningsstudier visat på att certifierade Magnet Hospitals har förbättrade behandlingsresultat och ökad patientnöjdhet. Magnetmodellen med sina fjorton magnetiska dragningskrafter kan alltså vara ett sätt att förbättra omvårdnadskvaliteten och samtidigt råda bot på personalbristen i en tid av ständiga omorganisationer.

Läs mer på www.swenurse.se och lyssna på intervjun med Ami och Torie. Du hittar underlaget från föreläsningen här.((pdf, 360 kB)pdf, 360 kB)

Efter föredraget om magnetmodellen hade vi förmånen att få lyssna på Cecilia som berättade om den nationella forskarskolan SWEAH för åldrande och hälsa. SWEAH är finansierad av Vetenskapsrådet och koordineras av Lunds universitet. SWEAHs uppdrag är att utveckla samarbetet på forskarnivå mellan svenska lärosäten men även mellan relevanta nationella och internationella partners. De doktorander som söker till SWEAH får många fördelar. En av fördelarna är tillgång till många intressanta kurser, på såväl nationell som internationell nivå. De får också ett större nätverk och de doktorander som är antagna får en extra ryggsäck på 20 000 kr per år att använd till sina doktorandstudier.

I samband med föreläsningen spelade vi in en kort intervju med Cecilia där hon berättar om SWEAH. Läs mer om forskarskolan SWEAH här eller i underlaget från föreläsningen.(pptx, 14702 kB)

Esther 28102016

Fredagen den 28 oktober 2016 var Esther och berättade om sin verksamhet på Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Representanter för Esther var Malin Johansson och Johan Thuresson.

Under seminariet berättade Malin om verksamheten och om utbildningen av Esther-coacher, medan Johan på ett väldigt personligt sätt berättade om sin egen resa genom hälso- och sjukvårdssystemet. Han lyfte bland annat upp bristen på samordning mellan olika vårdinstanser och vikten av att använda sunt förnuft. Johan poängterade även det stöd som resten av familjen behöver när någon drabbas av komplexa vårdbehov, såväl känslomässigt, praktiskt som ekonomiskt.

Malin och Johan gav tillsammans en bra bild av både de utmaningar som ett fragmenterat hälso- sjukvård- och omsorgssystem innebär, och hur vi kan samverka över professions- och organisationsgränser genom att ständigt ställa oss frågan; Vad är bäst för Esther?

Bland åhörarna fanns förutom lärare och forskare vid Forskningsplattformen även personal från de omgivande kommunerna, som med stort intresse lyssnade på erfarenheterna från nätverket Esther och diskuterade de utmaningar de har i sina organisationer.

I samband med besöket gjordes även en intervju med Malin och Johan där de kort berättar om Esther. Du kan också läsa mer om nätverket här.