Att finnas där - Ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet med fokus på stöd

Bland ungdomar är upplevelser av ensamhet vanligt förekommande. En sorts ensamhet, existentiell ensamhet, beskrivs som en smärtande del av att vara människa. Existentiell ensamhet har i våra tidigare studier visat sig vara utmanande för ungdomar att navigera självständigt. Att stödja existentiella behov är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa. För att kunna erbjuda adekvat stöd är det viktigt att ta hänsyn till ungdomars egna erfarenheter. Därför syftade denna studie till att utforska ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet när det gäller att ta emot och ge stöd.

Studien hade kvalitativ design och var baserad på fokusgruppdiskussioner. Sammanlagt 30 ungdomar mellan 16 och 21 år (medianålder 18 år) deltog i studien. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys.

Resultatet visade att ungdomarnas behov av stöd varierade och det kunde också skifta över tid. Ungdomarnas erfarenheter av existentiell ensamhet när det gäller att ta emot och ge stöd representerades i fyra teman: Att vilja möta existentiell ensamhet på egen hand, men söka lindring och stöd vid behov; Att vilja dela med sig av erfarenheterna, men inte veta hur eller vara rädd för att blotta sårbarheten; Att vilja dela erfarenheterna, men ingen är finns där; Att stötta vänner genom att försöka finnas där, men känna sig osäker.

Sammanfattningsvis är kunskap om existentiell ensamhet och en lyhördhet för ungdomars individuella behov avgörande för deras välbefinnande. Det är viktigt att visa ett uppriktigt intresse för ungdomar som personer, och att skapa möjligheter för dem att dela med sig av sina erfarenheter. Att stödja och finnas där för ungdomar kan öka deras förmåga att möta ̶ egna eller andras ̶ erfarenheter av existentiell ensamhet, vilket kan vara främjande för deras välbefinnande och personliga utveckling.