Att vara fångad, tom och vilsen - Existentiell ensamhet under ungdomstiden

Artikeln i sin helhet finner du på: https://doi.org/10.1080/02673843.2024.2353205

Upplevelser av ensamhet är vanliga under ungdomstiden och tidigare forskning har visat att upplevelserna är relaterade till fysisk och psykisk ohälsa. Det finns dock begränsad kunskap om en sorts ensamhet under ungdomstiden – existentiell ensamhet – vilket kan försvåra möjligheterna att erbjuda adekvat stöd. Syftet med studien var att beskriva fenomenet existentiell ensamhet under ungdomstiden genom svenska högskolestudenters retrospektiva skriftliga berättelser. Berättelser om upplevelser i efterhand kan leda till en fördjupad förståelse av ett fenomen. Till grund för denna kvalitativa studie låg därför 67 retrospektiva skriftliga berättelser som analyserades med hjälp av en fenomenologisk metod.

Resultatet visade att existentiell ensamhet under ungdomstiden innebär att känna sig tom och vilsen samtidigt som en är smärtsamt fångad i ett alienerande gränsland (mellan barndom och vuxenliv) i sökandet efter tillhörighet, mening och sig själv. Det har att göra med upplevelser av att vara vilse i ett gränsland och inte ha kontroll; att vara osynlig och känna sig övergiven; att vara utestängd och känna sig missförstådd; att vara i ett vakuum och sakna mening och hopp; att vara tyngd och dölja smärtsamma känslor; samt att vara fångad och vilja fly. I berättelserna beskrevs existentiell ensamhet komma till uttryck genom exempelvis ledsenhet, oro, smärta och kroppsligt obehag. Upplevelserna av existentiell ensamhet under ungdomstiden var plågsamma, men deltagarna i studien beskrev också att de skulle komma att ha nytta av dem i sitt kommande yrke som sjuksköterskor eftersom de genom dem utvecklat förmågan att förstå människor med liknande erfarenheter.

Existentiell ensamhet är en smärtande del av att vara människa och ungdomar kan behöva stöd för att hantera lidandet. Kunskapen som skapats genom denna studie kan användas för att upptäcka, tolka och förstå ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet. Den kan även användas som underlag för utveckling av insatser som syftar till att stödja ungdomars välbefinnande.