Gruppträning för äldre personer på mötesplatser: Strategier för personcentrering utifrån aktörernas perspektiv
Författare: Daniella Dinse, Ulrika Olsson Möller, Marie Nilsson, Staffan Karlsson & Maria Haak.
Tidskrift: BMC Public Health
Artikel i sin helhet finner du på: Strategies for person-centredness at meeting places arranging group exercises for community-dwelling older persons– A focus group study from a stakeholder perspective | BMC Public Health | Full Text
Hälsofrämjande insatser som är riktade till äldre personer är viktiga för ett aktivt och hälsosamt åldrande. Det arrangeras gruppträning för äldre personer av olika aktörer via mötesplatser i kommunerna. Men det behövs ökad kunskap om hur gruppträning via sådana mötesplatser kan arrangeras för att främja hälsan hos den äldre befolkningen. Då det är aktörerna som arrangerar gruppträningen var det viktigt att undersöka deras perspektiv. Syftet var därför att utforska involverade aktörers erfarenheter av gruppträning för äldre personer som arrangeras via mötesplatser i kommuner utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Kvalitativ data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 25 aktörer.
Resultatet påvisade olika strategier som var viktiga då gruppträning arrangeras via mötesplatserna. Strategierna handlade dels om att stärka den äldre personen på ett individuellt plan och dels om att stärka verksamheten organisatoriskt så att den kan fortsätta över tid. När det gäller att stärka den äldre personen framkom vikten av att nå nya deltagare och stötta dem att fortsätta träna. En annan strategi var att stärka den sociala tillhörigheten inom gruppen och att få den äldre personen att känna sig sedd och inkluderad. Vidare var det viktigt att anpassa genom att vara lyhörd för behov och önskemål och att använda utvärderingar.
Det var också viktigt att göra de äldre personerna delaktiga i beslut som rörde gruppträningen. Vidare när det gällde att stärka verksamheten så att den kan fortsätta över tid var det viktigt att det fanns en långsiktig ekonomisk plan för verksamheten. Det var även viktigt att stärka personalresurserna vid mötesplatserna. Kompetensutveckling när det gäller hälsofrämjande insatser var också något som ansågs viktigt och efterfrågades. En annan strategi var att stärka samarbetet mellan aktörerna.
Vikten av ett personcentrerat förhållningssätt på både på individ- och organisationsnivå framträder i de hälsofrämjande strategier som aktörerna framhöll. Studien bidrar till en förståelse för hur personcentrering är betydelsefull vid hälsofrämjande arbete med målet att främja ett hälsosamt åldrande. I praktiken är det därför viktigt att använda ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med de äldre personerna men även på en organisatorisk nivå då gruppträning arrangeras.