Forskningscirkel om plats, närvaro och social gemenskap i fritidshem

Fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolan utgör skolans tidigare år och är ofta rumsligt integrerade trots olika historiska och pedagogiska traditioner. Fritidshemmet har som uppdrag att erbjuda en meningsfull fritid samt stödja elevernas utveckling. Fritidshemmets verksamhet har ett kompletterande och kompensatoriskt uppdrag och är en plats där barn vistas innan och/eller efter den obligatoriska skoltiden. Forskning visar att platser i utbildningssammanhang har stor betydelse för barns närvaro, socialisering och känsla av tillhörighet. En studie visar att barns platstillhörighet skapas i ett samspel mellan relationer, aktiviteter, fysisk miljö samt institutionella ramar (Kyrönlampi, Uitto & Puroila, 2021). Barn gör platser meningsfulla genom gemensam lek, fantasi och genom att skapa egna platser, exempelvis kojor och gömställen, samtidigt som platsens struktur både möjliggör och begränsar deras handlingsutrymme.

Relationen mellan barn och miljö är därmed ömsesidig. Detta ligger i linje med forskning som betonar att platser inte bara är något vi befinner oss i, utan något som också formar oss (Gruenewald, 2003b), samt att barn i alla åldrar behöver miljöer där de kan skapa egna världar och relationer (Chawla, refererad i Ellis, 2004). Även skolans praktiker och förväntningar påverkar ungas känsla av tillhörighet (Riley, 2019). I ett pågående doktorandprojekt om platser för barns tillhörighet i fritidshemmets kontext visar resultat att de platser vuxna skapar för barn villkorar vilka som har tillträde dit. Andra resultat från projektet visar hur barn använder dessa platser i lek till annat än de är avsedda för och att även detta villkorar vilka barn som får delta. Mot denna bakgrund finns ett tydligt behov av en belysning av begreppet ”plats” i utbildningssammanhang. Vi föreslår därför en forskningscirkel där lärare i fritidshem tillsammans utforskar hur platser kan utformas, användas och förstås som pedagogiska resurser för att främja närvaro, delaktighet och social gemenskap. 

Upplägg

Forskningscirkeln omfattar fyra träffar: tre träffar under höstterminen (1,5 timmar per tillfälle) samt en uppföljande uppsamlingsträff nästkommande termin. I forskningscirkeln deltar 5–8 lärare i fritidshem.

Varje lärare i fritidshem arbetar utifrån sin barngrupp och verksamhet. Innehållet i nedanstående träffar kan komma att justeras något efter önskemål från gruppen.

Inför träff 1: Gemensam läsning av Kyrönlampi, Uitto & Puroila (2021).

Träff 1: Plats och fritidshemmets uppdrag - Teoretisk förankring och gemensam begreppsförståelse

Introduktion av centrala begrepp såsom plats, platstillhörighet, närvaro och social gemenskap i relation till fritidshemmets kompletterande och kompensatoriska uppdrag.

Kollegiala samtal där deltagarna relaterar forskningen till sina egna fritidshemsmiljöer:

– Vilka platser används mest/minst?

– Var uppstår gemenskap och var uppstår utanförskap?

Mellan träff 1 och 2:

Deltagarna observerar och dokumenterar hur barn använder olika platser i fritidshemmet, med fokus på närvaro, relationer och aktiviteter.

Träff 2: Barns handlingar, lek och platsens betydelse - diskussion utifrån gemensam läsning 

Deltagarna delar observationer från sina verksamheter.

Analys i grupp:

– Hur gör barn platser till sina egna?

– Hur påverkar den fysiska och organisatoriska strukturen barns möjligheter till gemenskap?

Identifiering av en plats eller situation som deltagarna vill förändra eller vidareutveckla.

Mellan träff 2 och 3:

Deltagarna genomför en mindre förändring eller prövning av något nytt i sin verksamhet. 

Gemensam läsning av texter inför träff 3 som belyser hur skolans praktiker, förväntningar och strukturer påverkar barns tillhörighet (exempelvis Riley, 2019).

Träff 3: Struktur, makt och pedagogiska val - Institutionella ramar och vuxnas betydelse

Reflektion kring genomförda förändringar:

– Vad möjliggjordes?

– Vad begränsades?

Samtal om fritidshemmets särskilda förutsättningar i rumsligt integrerade skolmiljöer.

Fördjupning i hur vuxnas beslut, regler och strukturer påverkar barns användning av plats.

Mellan träff 3 och 4:

Deltagarna sammanfattar sina erfarenheter och reflekterar över vilka insikter som är relevanta för fortsatt utveckling i verksamheten.

Träff 4: Gemensam kunskapsbildning och framåtblick - professionslärande och spridning

Gemensam syntes av forskningscirkeln:

– Vad har vi lärt oss om platsens betydelse i fritidshemmet?

– Hur kan platser bidra till ökad närvaro och social gemenskap?

Koppling till fritidshemmets uppdrag och styrdokument. Diskussion om hur kunskapen kan spridas och leva vidare i kollegiet.

Kyrönlampi, T., Uitto, M., & Puroila, A.-M. (2021). Place, Peers, and Play: Children’s Belonging in a Preprimary School Setting. International Journal of Early Childhood: Journal of OMEP: L’Organisation Mondiale Pour l’Education Prescolaire, 53(1), 65–82. https://doi.org/10.1007/s13158-021-00285-9

Riley, K. (2019). Agency and Belonging: What Transformative Actions Can Schools Take to Help Create a Sense of Place and Belonging? Educational & Child Psychology, 36(4), 91–103. 

Litteratur alternativt en kortare föreläsning kan tillko