Forskningscirkel: Text-Bild-Röst. Högläsning som didaktisk resurs för gemensamma litteratur- och bildsamtal

Gemensamma litteratursamtal mellan lärare och elever ger deltagarna möjlighet att närma sig texternas innehåll och träna förmågan att tillsammans diskutera och analysera samt reflektera över frågor och ämnen från många olika synvinklar. Det planerade litteratursamtalet kan ge deltagarna möjlighet att närma sig illustrerade skönlitterära berättelser från både innehållsmässiga och formmässiga perspektiv. Under sådana samtal tränas också deltagarnas förmåga att tillsammans uppleva, diskutera och analysera skönlitteratur, men också att reflektera över frågor och ämnen från många olika synvinklar. Denna forskningscirkel har syftet att utforska hur högläsning kan användas som en resurs för litteratursamtal för att utveckla elevers och lärares förmågor att tolka och analysera samspelet mellan ord, ljud och bild i bilderböcker, illustrerade kapitelböcker och grafiska romaner. Dessa kunskaper skrivs tydligt fram i svenskämnets centrala innehåll (Lgr 22). Under samtalen erbjuder den höglästa och bildsatta skönlitterära berättelsen en utmaning för deltagarna som på samma gång är estetisk och kognitiv. 

Forskningscirkeln utgår från en gemensam läsning av aktuella texter som beskriver hur högläsning har använts som didaktisk resurs. Dahl, Ingemansson och Smedberg Bondessons studie ”Gemensam bilderboksläsning av Ollianna” (2026) undersöker litteraturarbetet i en mellanstadieklass med fokus på elevernas och lärarens samtal om en bilderbok om transidentitet, motstånd och att finna glädje. Studien visar hur läraren aktivt bidrar till en successiv fördjupning av elevernas förståelse av berättelsen genom att uppmärksamma och pröva elevernas olika tolkningar men också genom att utmana dem med kritiska frågor. Den didaktiska utgångspunkten för lärarens litteratursamtal baseras på en modell som heter gemensam bilderboksläsning (se t.ex. Ommundsen m.fl. 2022), och i forskningscirkeln används den på följande sätt:

1. Introduktion och diskussion av bilderbokens omslag. Med hjälp av öppna frågor undersöker läraren elevernas förförståelse och bjuder på olika sätt in till en dialog om deras första intryck. Tillsammans funderar man på vad omslaget (titeln, baksidestext, bilder) kan ha för betydelse, och på det sättet börjar man att hitta ingångar in i berättelsen.

2. Läraren läser därefter högt ur bilderboken samtidigt som bilduppslagen visas. Här skapas en gemensam förståelse för berättelsen under diskussioner om vad text och bild ger uttryck för på varje bilduppslag. Här kan man ställa frågor som rör samspelet mellan text, bild och högläsning och hur detta förhåller sig till berättelsens handling.

En lyckad gemensam bilderboksläsning förutsätter att läraren är väl inläst så att olika aspekter av bilderboken kan belysas. Det är också viktigt att eleverna får utforska den fysiska boken, bläddra igenom uppslagen och uppehålla sig vid detaljer. Det är en förutsättning att elever har tillgång till både bild och text samtidigt, till exempel på en stor skärm i klassrummet, under högläsningen så att de kan följa med i berättelsen. 

Forskningscirklarna arbetar med tre olika artiklar om gemensam bilderboksläsning (Dahl m.fl. 2026), emotionell och kritisk läskunnighet (Ommundsen m.fl. 2023) och högläsning på högstadiet (Nordenstam & Widhe 2017).

Vi riktar främst in oss på mellanstadiet men med en parallell till vad man inom historievetenskapen brukar kalla “det långa” (seklet, decenniet, året) vill också vi tala om det långa mellanstadiet. Vi menar nämligen att det inte minst är i övergångarna mellan de olika stadierna som många intressanta fynd kan göras. Det innebär att vi även välkomnar lärare som undervisar på låg- eller högstadiet.

Förslag till genomförande: Antalet gruppdeltagare är 8–12 och sammanlagt fem träffar genomförs: två träffar under hösten och tre träffar under våren, 1,5 h per tillfälle. Träffarna kan ske i Högskolan Kristianstads lokaler eller på plats på någon skola som deltagarna väljer. 

Träff 1 

Under första tillfället diskuterar deltagarna olika aspekter av artikeln av Dahl m.fl. (2025). Fokus läggs på den undersökta lärarens arbete och elevernas tankar om hur de fördjupar sin läsning av bilderboken på olika sätt. Under denna första träff introduceras också sådana genrer som illustrerade kapitelböcker och grafiska romaner.

Träff 2 

Under det andra tillfället presenterar varje deltagare en egen berättelse som de tror kan fungera för högläsning i samband med ett gemensamt litteraturarbete. De får i det sammanhanget redogöra för sina tankar om hur högläsning i kombination med samtal om text och bild kan bidra till elevernas emotionella och kritiska läskunnighet (Ommundsen m.fl. 2023).

Träff 3 

Under det tredje tillfället får varje deltagare kort presentera ett konkret undervisningsupplägg för en lektion med den valda berättelsen som grund. Aspekter på relationen mellan text, bild och högläsning kombineras med didaktiska reflektioner. I samband med detta diskuteras också högläsningen som en didaktisk strategi även med äldre elever (Nordenstam & Widhe 2017).

Träff 4 och 5

Under det fjärde och femte tillfället redogör deltagarna för hur de olika lektionsplaneringarna fungerade och reflekterar över utfallet: vilka diskussioner möjliggjordes, vilka uteblev och i så fall varför? Vi diskuterar tillsammans hur lektionsuppläggen kan vidareutvecklas ur ett analytiskt, estetisk och didaktiskt perspektiv (Dahl m.fl. 2026, Ommundsen m.fl. 2023).

Litteratur

Dahl, C., Ingemansson, M. & Smedberg Bondesson, A. (2026). Gemensam bilderboksläsning av Ollianna. I Hermansson, K. och Nordenstam, A. (red.), Läsning och gestaltning. Att arbeta med skönlitteratur på mellanstadiet, s. 21–42. Studentlitteratur.

Nordenstam, A. & Widhe, O. (2017). Högläsning för äldre elever. En mötesplats för teori och praktik. LIR. Journal 8, s. 96–113.

Ommundsen, Å., Stavem, G. & Øgreid, A. K. (2023). Når kaniner blir redde. Å utvikle emosjonell og kritisk literacy gjennom felles lesing av en utfordrende bildebok. Nordic Journal of ChildLit Aesthetics 14(1), s. 1–13.