Forskningscirkel stärkt självledarskap genom arbetsrelaterad känsla av sammanhang för ett hållbart yrkesliv

Forskningscirkeln riktas till förskollärare och tar utgångspunkt i ett identifierat behov av fördjupad professionskunskap inom området pedagogiskt ledarskap. Särskilt riktas fokus mot förskollärares upplevda självledarskap för ett starkt arbetsrelaterat välbefinnande. Det övergripande syftet är att utforska vägar för ett stärkt självledarskap genom ökad arbetsrelaterad känsla av sammanhang (Work-SoC) i avsikt att bidra till ett mer hållbart arbetsliv och på sikt en mer hållbar profession. 

Cirkelledare: Anette Emilson, anette.emilson@hkr.se

 Innehållet som behandlas i forskningscirkeln vilar på en salutogen ansats för att stärka förskollärares resurser för att hantera jobbrelaterade utmaningar. Utgångspunkten är därför att identifiera och utveckla sådant som fungerar i verksamheten, med särskild betoning på självledarskap som en professionell kompetens för att hantera stress, möta förändringar och göra medvetna prioriteringar. 

De centrala begreppen i Work-SoC-teorin; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, utgör analytiska verktyg för att förstå självledarskap och utveckla en arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Begriplighet avser i vilken utsträckning arbetssituationen upplevs som strukturerad, konsekvent och tydlig. Hanterbarhet handlar om upplevelsen av att de krav som ställs står i rimlig relation till de resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet rör i vilken grad arbetssituationen upplevs som värd att engagera sig i. 

Mellan de olika träffarna i forskningscirkeln genomför deltagarna en aktion i form av läsning av artikel, samt identifiera och dokumentera praktiska exempel på när arbetet upplevs begripligt, hanterbart och meningsfullt. Vi kommer bland annat arbeta med förskollärares praktikberättelser och analysera dessa med hjälp av Work-SoC-teorin, vilket kan bidra till ytterligare förståelse för professionens villkor kopplat till självledarskap genom arbetsrelaterad känsla av sammanhang. 

En förskola och 5–8 deltagare kommer att delta i forskningscirkeln. Varje tillfälle omfattar 1,5 timme. Förslagsvis läggs de tre första träffarna tätt, om möjligt i början av september, i mitten av oktober samt i början av november. Från Högskolan Kristianstad deltar Anette Emilson, professor, och Caroline Karlsson, Fil. Dr, adjunkt. Anette har rollen som vetenskaplig ledare och Caroline som samtalsledare. Båda deltar i projektets samtliga delar, såväl i genomförandet av forskningscirklarna som i analys av data. Data består av ljudinspelade samtal från cirklarna samt förskollärarnas praktikberättelser. 

Tillfälle 1 – Yrket och uppdraget  

Vid tillfälle 1 introduceras projektets tema och upplägg. Projektets salutogena utgångspunkt presenteras och begreppen arbetsrelaterad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet introduceras som analytiskt raster. Det görs även en genomgång av praktikberättelse som metod.  

Till grund för samtalen ligger deltagarnas syn på professionen, arbetssituationen och uppdraget kopplat till självledarskap och välbefinnande. 

Inför tillfälle 2 görs en enklare kartläggning av situationer under en dag som bidragit till att uppdraget och yrket upplevts begripligt, hanterbart och meningsfullt. 

Deltagarna läser även: Wiltshire, A. C. (2024). Early Childhood Education Teacher Workforce: Stress in Relation to Identity and Choices. Childhood Education Journal 52:655–668. https://doi.org/10.1007/s10643-023-01468-w 

Tillfälle 2 – Organisation och resurser  

Vid tillfälle 2 diskuteras organisation och resurser i relation till arbetsrelaterad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt möjligheten att utöva självledarskap i praktiken. Deltagarna använder kartläggningen som underlag för gemensam analys och diskussion, samt artikeln. 

Inför tillfälle 3 skrivs en praktikberättelse om en kommunikationssituation som bidragit till en stark arbetsrelaterad känsla av sammanhang och som stärkt det egna självledarskapet. 

Tillfälle 3 – Kommunikation och samarbete 

Vid detta tillfälle diskuteras vad som kan utgöra ett starkt självledarskap med fokus på   kommunikation och samarbete, både i relation till barnen, vårdnadshavarna och kollegorna, samt hur kommunikativa praktiker kan stärka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet. Särskilt uppmärksammas hur kommunikativ kompetens kan förstås som en central dimension av självledarskap i förskollärarprofessionen. 

Inför tillfälle 4 analyserar forskarna de ljudinspelade samtalen, kartläggningen samt praktikberättelserna och formulerar tentativa rekommendationer för hur självledarskap genom arbetsrelaterad känsla av sammanhang kan stärkas inom förskollärarprofessionen. 

Tillfälle 4 – Självledarskap och arbetsrelaterad känsla av sammanhang 

Vid det avslutande tillfället diskuteras framtagna tentativa rekommendationer i syfte att validera och fördjupa tolkningarna. Fokus ligger på hur rekommendationerna kan stödja ett utvecklat självledarskap och stärkt arbetsrelaterade känsla av sammanhang och därigenom bidra till ett mer hållbart yrkesliv och på sikt en mer hållbar profession. Utifrån diskussionen kan rekommendationerna komma att revideras. 

För deltagarna kommer således träffarna sammantaget att bidra till empiriskt formulerade rekommendationer för ett utvecklat självledarskap genom en stärkt arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Deltagarna får även verktyg för att analysera den egna praktiken genom praktikberättelser och teoretiska begrepp för att tolka och förstå sitt professionella handlande. Utöver ett stärkt självledarskap kan forskningscirkeln bidra till ett utvecklat yrkesspråk, och ökad professionell medvetenhet.