Pågående projekt Forskningsplattformen Lärande i samverkan

Likvärdig bedömning och betygsättning i naturkunskapsämnet

Projektledare: Patrik Jönsson, Söderportsgymnasiet, Kristianstad.

Denna studie bygger på en intervention i kursen naturkunskap 1b i gymnasieskolan, där innehåll, examination och bedömningskriterier samverkas mellan de lärare som deltar i projektet. Undervisningen genomförs av respektive lärare i sina klasser, men bedömningen av elevprestationerna samordnas så att lärarna inte bedömer sina egna elevers prestationer. Därefter samlas data till studien in i form av (a) elevenkäter, (b) lärarintervjuer och (c) betygsunderlag. Genom projektet hoppas vi att kunna utveckla konkreta arbetssätt för en mer likvärdig bedömning, och få ökad kunskap om de effekter bedömning har på lärmiljön, till exempel relationen mellan lärare och eleven. Läs mer om projektet. 

Begreppsutveckling på fritidshemmet - En learning study i samverkan med Lingenässkolan

Barbro Bruce, Madeleine Beckman Arenhill, Charlotte Tullgren och Maria Rubin

Lärande och undervisning på fritidshemmet präglas av flexibilitet och variation med fokus på var, vad, när, hur och med vem man gör olika aktiviteter.  Det innebär multimodala möjligheter till ett aktivt och upplevelsebaserat lärande, vilket är en stor potential i språk-och begreppsutvecklingen. I detta projekt lyser lampan på språkliga begrepp, som har en avgörande roll i både kunskapsutveckling och social utveckling. Lärande sker i sammanhang, samspel och samtal och därför är språket verktyget – ja förutsättningen - för att kunna samarbeta och fungera tillsammans med andra. Det kan exempelvis vara att visa respekt och ta ansvar i sociala sammanhang, men också att bygga sin egen självbild och samtidigt utvecklas till en självständig individ. Att arbeta med värdegrunden blir extra viktigt i fritidshemmets lite ”friare” situationer med många barn (ofta eftermiddagströtta) och färre vuxna, och värdegrundsarbetet blir därför både synligt och nödvändigt. Läs mer om projektet. 

Motorisk förmåga och fysisk aktivitet i förskolan

Ann-Christin Sollerhed, Högskolan Kristianstad
Jan-Eric Ekberg, Malmö Universitet

Outvecklad motorisk förmåga har visats ha ett starkt samband med låg fysisk aktivitetsnivå, som i sin tur innebär risk för ohälsa. Syftet med denna aktionsforskningsstudie med fokusgruppssamtal är att fördjupa kunskaperna om barns möjligheter till motoriskt lärande i förskolan. Utgångspunkten är att förskollärarnas uppfattningar, attityder och kompetens att leda motorisk träning samt förskolornas utformning av inne- och utemiljö har betydelse för barnens möjligheter att utveckla den motoriska förmågan. De fem deltagande förskolornas verksamhet och behov styr vilka frågeställningar som formuleras under studiens gång. Vid träffarna i fokusgrupperna utgör filmer från förskolornas vardagliga verksamhet diskussionsmaterialet. Fokusgruppssamtalen transkriberas och analyseras. Forskarna agerar moderatorer i fokusgrupperna, leder samtalen och fångar samtidigt upp, undersöker och identifierar mekanismer och praktiker som råder i förskolan och vilka eventuella förändringar som kan uppstå i olika grupper.

Att använda barnböcker i engelskundervisning i årskurs 4.

Sharon Ahlquist

Forskning visar att elevers motivation att lära sig engelska kan börja minska redan i 10 års åldern. En möjlig förklaring till detta kan vara att läraren förhåller sig för mycket till läromedlen och att lektionerna blir enformiga. Samtidigt visar forskning att barn gillar berättelser. Detta projekt handlar om engelskundervisning i årskurs 4 och kommer att pågå i två klasser på en skola i Sölvesborg i fem veckor. Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för eleverna att utveckla sina muntliga- och skriftliga språkfärdigheter samt sina kunskaper i ordförråd och grammatik när de arbetar med olika övningar som är alla kopplade till innehållet i en engelskspråkig barnbok. Eleverna kommer att arbeta individuellt samt i par och i grupper.

Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll? Bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan

Lena Hansson, Lotta Leden , Susanne Thulin

I naturvetenskaplig-didaktisk forskning lyfter man fram betydelsen av att inte enbart fokusera på enskilda fenomen, utan även diskutera "Naturvetenskapernas karaktär" (NOS) i undervisningen. Detta kan t.ex. handla om frågor som Hur tar man inom naturvetenskapen reda på saker? Kan kunskap förändras? Vem kan vara forskare? NOS-forskningen har hittills varit inriktad på äldre elever, medan sådan forskning saknas nästan helt för förskolan. I projektet undersöker vi möjligheten att inkludera samtal om NOS i förskolan. Arbetssättet för NOS som provas i projektet tar sin utgångspunkt i bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll. Projektet är pågående och genomförs i samverkan med en förskola i Kristianstad. Data utgörs av ljudupptagningar och fältanteckningar i barngrupp, samt ljudupptagningar vid fokusgruppssamtal med involverade förskollärare.
Läs mer om projektet.

Naturvetenskap och tematisk undervisning i förskola

Marie Fridberg, Agneta Jonsson och Andreas Redfors

Projektet syftar till att bidra med kunskap om hur examensarbetesprocessen kan stödja förskollärarstudenters och arbetslags kunskapsutveckling avseende naturvetenskap och tematisk undervisning kopplad till barns vardag. Skolinspektionen påpekar behov av kompetensutvecklingsinsatser inom naturvetenskap för förskollärare samtidigt som vi vid HKR:s förskollärarprogram diskuterat behovet av att utmana studenternas innehålls- och metodfokus under examensarbetet, där naturvetenskap som innehåll ofta väljs bort och intervju är överrepresenterat som metod. Studenter kommer tillsammans med arbetslag att inom ett tema planera och genomföra tematisk undervisning i förskolan. Dokumentation av planering och genomförande bildar underlag för studenternas analys i examensarbetet. Forskare analyserar studenternas och arbetslagens erfarenheter före, under och efter projektet genom enkäter, gruppintervjuer och dokumenterade planeringstillfällen. Läs mer här om projektet.