Projekt Forskningsplattformen Lärande i samverkan
Pågående projekt
Naturvetenskapernas karaktär för demokrati och rättvisa: möjligheter och utmaningar i relation till elevers undersökande förmåga
Forskning har visat att NO-undervisningen ofta är fokuserad på fenomen, begrepp och modeller, men lägger mindre vikt vid frågor som handlar om ”naturvetenskapernas karaktär”, dvs frågor om vad som kännetecknar naturvetenskaplig kunskap, hur kunskap kommer till och vilken roll naturvetenskap har i samhället. Samtidigt har det föreslagits att NO-undervisning bör öka sitt fokus på den här typen av frågor bland annat som ett bidrag i en undervisning för demokrati och rättvisa (t.ex. genom att göra elever redo att delta i samhällsdebatter med ett naturvetenskapligt innehåll).
I projektet fokuserar vi på att utforska undervisning som syftar till att utveckla elevers kunskaper om naturvetenskapernas karaktär tillsammans med deras undersökande förmåga – genom att involvera eleverna i öppna, autentiska undersökningar. Valet att fokusera på öppna undersökningar beror bland annat på att det saknas traditioner för en sådan undervisning (både vad gäller öppna, autentiska undersökningar och vad gäller att koppla NOS till laborativt arbete). Forskningsbehovet är därför stort. I den öppna undersökningens natur finns en betoning på elevers agens eftersom elever har stor frihet att ta beslut kring t.ex. frågeställningar och genomförande. Att bidra till utveckling av elevers agens har tidigare pekats ut som en central del i en undervisning för demokrati och rättvisa. Undersökningarna kopplas i det här projektet dessutom till frågor i vardag och samhälle som är av intresse för eleverna.
Projektet bedrivs i samverkan mellan forskare på högskolan (Lena Hansson och Lotta Leden) och lärare på en grundskola. Under hösten 2021 och våren 2022 har forskare och lärare gemensamma workshops och lärarna provar i omgångar undervisning i sina klasser. Målsättningen är att projektet ska möjliggöra formulering av didaktiska modeller/redskap som kan användas av lärare vid undervisningsplanering.
Likvärdig bedömning och betygsättning i naturkunskapsämnet
Projektledare: Patrik Jönsson, Söderportsgymnasiet, Kristianstad.
Denna studie bygger på en intervention i kursen naturkunskap 1b i gymnasieskolan, där innehåll, examination och bedömningskriterier samverkas mellan de lärare som deltar i projektet. Undervisningen genomförs av respektive lärare i sina klasser, men bedömningen av elevprestationerna samordnas så att lärarna inte bedömer sina egna elevers prestationer. Därefter samlas data till studien in i form av (a) elevenkäter, (b) lärarintervjuer och (c) betygsunderlag. Genom projektet hoppas vi att kunna utveckla konkreta arbetssätt för en mer likvärdig bedömning, och få ökad kunskap om de effekter bedömning har på lärmiljön, till exempel relationen mellan lärare och eleven. Läs mer om projektet.
Motorisk förmåga och fysisk aktivitet i förskolan
Ann-Christin Sollerhed, Högskolan Kristianstad
Jan-Eric Ekberg, Malmö Universitet
Outvecklad motorisk förmåga har visats ha ett starkt samband med låg fysisk aktivitetsnivå, som i sin tur innebär risk för ohälsa. Syftet med denna aktionsforskningsstudie med fokusgruppssamtal är att fördjupa kunskaperna om barns möjligheter till motoriskt lärande i förskolan. Utgångspunkten är att förskollärarnas uppfattningar, attityder och kompetens att leda motorisk träning samt förskolornas utformning av inne- och utemiljö har betydelse för barnens möjligheter att utveckla den motoriska förmågan. De fem deltagande förskolornas verksamhet och behov styr vilka frågeställningar som formuleras under studiens gång. Vid träffarna i fokusgrupperna utgör filmer från förskolornas vardagliga verksamhet diskussionsmaterialet. Fokusgruppssamtalen transkriberas och analyseras. Forskarna agerar moderatorer i fokusgrupperna, leder samtalen och fångar samtidigt upp, undersöker och identifierar mekanismer och praktiker som råder i förskolan och vilka eventuella förändringar som kan uppstå i olika grupper.
Att använda barnböcker i engelskundervisning i årskurs 4
Forskning visar att elevers motivation att lära sig engelska kan börja minska redan i 10 års åldern. En möjlig förklaring till detta kan vara att läraren förhåller sig för mycket till läromedlen och att lektionerna blir enformiga. Samtidigt visar forskning att barn gillar berättelser. Detta projekt handlar om engelskundervisning i årskurs 4 och kommer att pågå i två klasser på en skola i Sölvesborg i fem veckor. Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för eleverna att utveckla sina muntliga- och skriftliga språkfärdigheter samt sina kunskaper i ordförråd och grammatik när de arbetar med olika övningar som är alla kopplade till innehållet i en engelskspråkig barnbok. Eleverna kommer att arbeta individuellt samt i par och i grupper.
Naturvetenskap och tematisk undervisning i förskola
Marie Fridberg, Agneta Jonsson och Andreas Redfors
Projektet syftar till att bidra med kunskap om hur examensarbetesprocessen kan stödja förskollärarstudenters och arbetslags kunskapsutveckling avseende naturvetenskap och tematisk undervisning kopplad till barns vardag. Skolinspektionen påpekar behov av kompetensutvecklingsinsatser inom naturvetenskap för förskollärare samtidigt som vi vid HKR:s förskollärarprogram diskuterat behovet av att utmana studenternas innehålls- och metodfokus under examensarbetet, där naturvetenskap som innehåll ofta väljs bort och intervju är överrepresenterat som metod. Studenter kommer tillsammans med arbetslag att inom ett tema planera och genomföra tematisk undervisning i förskolan. Dokumentation av planering och genomförande bildar underlag för studenternas analys i examensarbetet. Forskare analyserar studenternas och arbetslagens erfarenheter före, under och efter projektet genom enkäter, gruppintervjuer och dokumenterade planeringstillfällen. Läs mer här om projektet.