Pågående projekt Forskningsplattformen Lärande i samverkan

Motorisk förmåga och fysisk aktivitet i förskolan

Ann-Christin Sollerhed, Högskolan Kristianstad
Jan-Eric Ekberg, Malmö Universitet

Outvecklad motorisk förmåga har visats ha ett starkt samband med låg fysisk aktivitetsnivå, som i sin tur innebär risk för ohälsa. Syftet med denna aktionsforskningsstudie med fokusgruppssamtal är att fördjupa kunskaperna om barns möjligheter till motoriskt lärande i förskolan. Utgångspunkten är att förskollärarnas uppfattningar, attityder och kompetens att leda motorisk träning samt förskolornas utformning av inne- och utemiljö har betydelse för barnens möjligheter att utveckla den motoriska förmågan. De fem deltagande förskolornas verksamhet och behov styr vilka frågeställningar som formuleras under studiens gång. Vid träffarna i fokusgrupperna utgör filmer från förskolornas vardagliga verksamhet diskussionsmaterialet. Fokusgruppssamtalen transkriberas och analyseras. Forskarna agerar moderatorer i fokusgrupperna, leder samtalen och fångar samtidigt upp, undersöker och identifierar mekanismer och praktiker som råder i förskolan och vilka eventuella förändringar som kan uppstå i olika grupper.

Att använda barnböcker i engelskundervisning i årskurs 4.

Sharon Ahlquist

Forskning visar att elevers motivation att lära sig engelska kan börja minska redan i 10 års åldern. En möjlig förklaring till detta kan vara att läraren förhåller sig för mycket till läromedlen och att lektionerna blir enformiga. Samtidigt visar forskning att barn gillar berättelser. Detta projekt handlar om engelskundervisning i årskurs 4 och kommer att pågå i två klasser på en skola i Sölvesborg i fem veckor. Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för eleverna att utveckla sina muntliga- och skriftliga språkfärdigheter samt sina kunskaper i ordförråd och grammatik när de arbetar med olika övningar som är alla kopplade till innehållet i en engelskspråkig barnbok. Eleverna kommer att arbeta individuellt samt i par och i grupper.

Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen

Marie Fridberg, Agneta Jonsson, Ann Steen, Susanne Thulin och Andreas Redfors

Projektet syftar till att studera modellbaserad undervisning och lärande av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen i förskolan. Att kontrastera undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av datorplattor. Inom projektet utvecklas, implementeras och utvärderas modellbaserad undervisning och lärande i förskolor. Surfplattors användning inom svensk förskola ökar och det finns mycket att lära om de grupprocesser som uppstår mellan barn och förskollärare när naturvetenskapliga fenomen undersöks och diskuteras. Läs mer om projektet. 

Effekten av pulshöjande aktiviteter för elevers koncentrations-förmåga och arbetsminne i matematik

Jenny Green och Andreia Balan

Studier har visat att fysisk aktivitet, särskilt pulshöjande aktiviteter, påverkar koncentrations-förmågan och arbetsminnet positivt hos elever. Emellertid är kopplingen mellan fysisk aktivitet och skolprestationer inte lika tydlig. Det finns studier som inte visar på någon effekt alls eller endast effekter hos vissa elever (som svagpresterande, men inte högpresterande, eller hos pojkar, men inte flickor). Denna studie genomförs med 260 elever i årskurs 7 från några av Helsingborgs stads skolor. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan pulshöjande aktiviteter och typen av undervisning elever får i matematik med avseende på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i taluppfattning.
Läs mer om projektet.

MultiDigComp

Petra Magnusson

Detta projekt genomförs tillsammans med en högstadieskola i Hässleholm, där forskare och lärare i nära samarbete utforskar och skapar förståelse för digitaliseringens möjligheter. Syftet är att utveckla en undervisning i linje med de reviderade styrdokumenten. Frågor om vad som ingår i digital kompetens, vilka ämnen som ska ta hand om vad och hur digitala kompetenser ska göras synliga i bedömningsarbetet aktualiseras. Digitaliseringen ger möjligheter för förändrade sätt att kommunicera och utmanar därmed skolans traditionella preferens för verbaltexten vilket i sin tur ställer frågor om den kompetens som läraren behöver för att undervisa och bedöma elevers kommunikation via digitala medier. Även dessa frågor adresseras i projektet. Läs mer om projektet. 

Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll? Bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan

Lena Hansson, Lotta Leden , Susanne Thulin

I naturvetenskaplig-didaktisk forskning lyfter man fram betydelsen av att inte enbart fokusera på enskilda fenomen, utan även diskutera "Naturvetenskapernas karaktär" (NOS) i undervisningen. Detta kan t.ex. handla om frågor som Hur tar man inom naturvetenskapen reda på saker? Kan kunskap förändras? Vem kan vara forskare? NOS-forskningen har hittills varit inriktad på äldre elever, medan sådan forskning saknas nästan helt för förskolan. I projektet undersöker vi möjligheten att inkludera samtal om NOS i förskolan. Arbetssättet för NOS som provas i projektet tar sin utgångspunkt i bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll. Projektet är pågående och genomförs i samverkan med en förskola i Kristianstad. Data utgörs av ljudupptagningar och fältanteckningar i barngrupp, samt ljudupptagningar vid fokusgruppssamtal med involverade förskollärare.
Läs mer om projektet.