SHIS – mätning av indikationer på hälsa
SHIS relaterar till en salutogen och holistisk beskrivning av hälsa som har utvecklats med stöd från teorier kopplade till begreppen hälsa och välbefinnande:
"Hälsa är en positiv subjektiv helhetsupplevelse av sig själv som kan främjas genom individers positiva känslor och upplevelser. Hälsa fungerar som en resurs för individen vid hantering av olika påfrestande situationer i vardagslivet eller strävan mot att uppfylla sina individuella mål i livet. Upplevelse av sjukdom är betydelsefull eftersom den kan begränsa individens förmåga att agera i olika situationer. Hälsa är mätbart genom indikatorer, som känslor och upplevelser, av fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande" (Bringsén, Andersson & Ejlertsson 2009).
Rent tekniskt är frågeformuläret SHIS en semantisk differential, det vill säga bestående av motsatsord där svarsalternativen på varje fråga går från mest positiv till mest negativ. Varje fråga kan besvaras med endera av sex svarsalternativ.
Frågeformulär om salutogena indikatorer på hälsa; The Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS)
Att använda SHIS i en enkätundersökning
Frågeformuläret består av tolv frågor som initialt kopplade till två underliggande dimensioner av hälsoindikatorer, vilka benämndes IntraPersonliga Karaktärsdrag (IPK) och InterAktiv Funktion (IAF) (Bringsén, Andersson & Ejlertsson 2009). Den första studien visade också att resultatet från alla frågorna kan betraktas som en helhet och då representerar hälsa totalt. Ju högre värde desto bättre är indikatorerna på hälsa. Att betrakta frågorna som en helhet för hälsa totalt är vanligt förekommande och har även stöd från senare metodforskning (Garmy, P., Berg, A., Clausson, E., Hagell, P. & Jakobsson, U. (2016). Psychometric analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in adolescents. Scandinavian Journal of Public Health. 1-7).
Så här gör du
För varje individ beräknas indexvärdet/poäng. Varje fråga kan som mest ge värdet/poäng 6 (vid positivt svar) och som minst värdet/poäng 1 (vid negativt svar). Ett totalindex beräknas genom att summera värdet för alla tolv frågorna. Det betyder ett maximalt positivt indexvärde/poängsumma på 72 (6x12=72) och motsvarande lägsta indexvärde på 12 (1x12=12).
Olika grupperingar kan jämföras genom att lämpligt genomsnitts- och spridningsmått beräknas, till exempel medelvärde och standardavvikelse, för respektive grupp. Därutöver kan naturligtvis indexvärdet användas för olika mer eller mindre sofistikerade statistiska analyser.
Indexvärdet kan också standardiseras för att visa ett jämförbart värde mellan 0–100%. Standardiseringen görs genom att beräkna 100* (indexvärde-lägsta möjliga indexvärde) / (högsta möjliga indexvärde-minsta möjliga indexvärde).
Tröskelvärde för SHIS som dialogunderlag på gruppnivå
Indexvärde (max 100)
- (<55)
Hälsovärdet är på en nivå som tyder på mindre bra upplevelse av hälsa och hälsofrämjande insatser behövs. Förbättringsområden, som kan bidra till en positiv utveckling av indikatorer på hälsa, behöver identifieras och prioriteras. Fokusera först på områden som har stor positiv påverkan på upplevelsen av hälsa och fortsätt därefter med övriga. - (55,1–70,0)
Hälsovärdet är på en nivå som tyder på att det finns goda förutsättningar att förbättra upplevelsen av hälsa och hälsofrämjande insatser behövs. Förbättringsområden behöver identifieras och prioriteras. Fokusera först på områden som har stor positiv påverkan på upplevelsen av hälsa och fortsätt därefter med övriga. - (70,1–80,0)
Hälsovärdet är på en nivå som tyder på en förhållandevis positiv upplevelse av hälsa i gruppen men utrymme för hälsoutveckling finns. Befintliga resurser för hälsa och förbättringsområden behöver identifieras och prioriteras för att bevara det som är bra och utveckla det som har förbättringspotential. - (>80,0)
Hälsovärdet är på en nivå som tyder på positiv upplevelse av hälsa i gruppen, som är viktigt att bevara med ett kontinuerligt och systematiskt hälsoarbete.
Att använda SHIS vid hälsosamtal eller medarbetarsamtal
SHIS kan också användas som ett samtalsunderlag vid hälsosamtal eller medarbetarsamtal. Personen fyller då i sin skattning av hälsoupplevelsen genom att besvara frågorna i formuläret. Även här kan summan av svaren på frågorna betraktas som en helhet för upplevelse av hälsa totalt, vilken kan kommuniceras och följas upp med stöd av till exempel motiverande samtal (Miller, William R. & Rollnick, Stephen (2013). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. 3., rev. och utök. utg. [dvs 4 svenska utg.] Stockholm: Natur & kultur).
Personens svar kan också användas som stöd för hälsosamtal genom att en fråga i taget besvaras och personen ombeds beskriva sina tankar kring sitt svar med fokus på både nuläge och önskeläge. Detta tillvägagångssätt är en form av ”talk out loud” intervjuer som också används i forskningssammanhang (Tourangeau, R., Rips, L., & Rasinski, K. (2000). The psychology of survey response. New York, NY: Cambridge University Press) och har använts i en studie där SHIS har kvalitetstestats med fokus på svarsupplevelsen (Nilsson Lindström, P., Ejlertsson, G., Andersson, I. & Bringsén, Å. (2018). Evaluating the Usability of two Salutogenic Instruments on Health and Work Experience, Using Cognitive Interviewing, Journal of Workplace Behavior Health, 33(3-4), 241-259, DOI: 10.1080/15555240.2018.1521725).
I ett medarbetarsamtal kan resultat användas på individ- eller gruppnivå för att föra en dialog om hur medarbetaren mår. Samtal om medarbetarens hälsa i medarbetarsamtal är ofta en bortglömd aspekt men som är viktig i relation till många arbetsrelaterade aspekter. Ibland kan samtal om individens specifika hälsa vara svår utifrån ett etiskt perspektiv och då kan en arbetsgrupps totala SHIS-resultat i stället fungera som ett samtalsunderlag att utgå ifrån även i det individuella medarbetarsamtalet, huruvida den individuella medarbetaren skattar sig högre eller lägre än gruppens totala och föra en dialog utifrån det.