Kursbeskrivning FFL10U

Kursens namn

Läs- och skrivinlärning för förskollärare som undervisar i förskoleklass 15 högskolepoäng (Uppdrag av Skolverket).

Antal högskolepoäng

15 högskolepoäng

Målgrupp

Målgrupp för uppdragsutbildningen är personer med förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), eller äldre motsvarighet, som är anställda för undervisning i förskoleklassen.

Studietakt

Kvartsfart (25%)

Start- och slutdatum

2024-09-02—2025-06-08

Antal deltagare (min och max)

Minst 12 deltagare, max 30 deltagare

Kursens innehåll och upplägg

Delmoment 1 Elevers tal-, läs- och skrivutveckling ur ett innehålls- och lärandeperspektiv

Momentet innefattar fördjupning inom olika teorier och ämnesdidaktisk forskning om elevers tal-, läs- och skrivutveckling och undervisningsmetoder för att utveckla, följa upp (kartlägga) och bedöma elevers språkutveckling, med utgångspunkt i aktuella styrdokument och bedömningsstöd. Momentet ger de studerande möjlighet att utveckla förmågan att stötta och utveckla elevers fonologiska medvetenhet för inkodning och avkodning i det tidiga läsandet och skrivandet. I momentet behandlas elevers läsande, skrivande och skapande av multimodala texter (i och utanför klassrummet), både analoga och digitala texter. Digital teknik som stöd för undervisning diskuteras och problematiseras i relation till skolans digitalisering. Därutöver omfattar momentet kunskaper om olika literacy-praktiker och hur dessa kan organiseras i undervisningen för att skapa ett inkluderande klassrum där alla elevers röster respekteras. I momentet behandlas även hur lärare kan identifiera elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter. I undervisningen diskuteras och bearbetas exempel på konkreta undervisningsmetoder, modeller och stödstrukturer som kan användas för att möta alla elever där de befinner sig i sin språkutveckling. I momentet ingår att planera, genomföra och utvärdera undervisningsavsnitt i den egna praktiken med utgångspunkt i kursens innehåll och ur olika perspektiv.

Delmoment 2 Texter och litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv

Momentet innefattar barns och ungas litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. Med utgångspunkt i intersektionella perspektiv fördjupas kunskaperna om litteraturens betydelse för elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling. Kunskaper om receptionsteoretiska och narratologiska perspektiv fördjupas och används som didaktiska verktyg i samband med läsning av barnlitteratur. Mötet mellan text och läsare och hur lärare genom val av texter, bearbetningsformer och andra didaktiska överväganden på olika sätt kan stödja de yngsta elevernas läsförståelse behandlas i kursen. Dessutom behandlas samtalet och det muntliga berättandets betydelse för att skapa en god grund för en gynnsam språkutveckling och hur samtal kan bidra till ökat språkligt stöd och motivera alla elever att delta i samspelet i klassrummet. De studerande ges också möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan arbeta interkulturellt och vad ett inkluderande förhållningssätt innebär för undervisningspraktiken. Förmågan att skapa ett öppet och tillåtande klassrumsklimat för alla elever utgör en röd tråd genom utbildningen liksom förmågan att ge flerspråkiga elever och elever i behov av särskilt stöd möjlighet att utvecklas språkligt för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. I momentet ingår att planera, genomföra och utvärdera undervisningsavsnitt i den egna praktiken med utgångspunkt i kursens innehåll och ur olika perspektiv.

Former för examination

Kursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter, såväl enskilt som i grupp.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska deltagaren

Delmoment 1

• Kunna redogöra för hur lärare med utgångspunkt i ämnesdidaktiska frågor kan organisera undervisningen för att stötta elevers språkliga medvetenhet
• Kunna redogöra för, diskutera och problematisera olika teorier och ämnesdidaktisk forskning knuten till elevers tidiga tal-, läs- och skrivinlärning
• Ha kunskap om hur man som lärare kan identifiera elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter och konkreta undervisningsmetoder, modeller och stödstrukturer som kan användas för att möta dessa elever där de befinner sig i sin språkutveckling
• Kunna resonera kring olika literacypraktiker, multimodalt textskapande och digitala tekniker ur ett didaktiskt perspektiv
• Med didaktisk säkerhet kunna resonera kring undervisningsinnehåll och arbetssätt (metoder) och hur dessa kan påverka elevers tal-, läs- och skrivutveckling
• Visa förmåga att följa upp och bedöma, elevers läs- och skrivutveckling utifrån aktuella styrdokument, kartläggningsmaterial och bedömningsstöd

Delmoment 2

• Visa kunskaper om samtalets och det muntligt berättandets betydelse för elevers tillägnande av skriftspråket

• Kunna redogöra för mötet mellan text och läsare (receptionsteorier) och hur lärare genom olika typer av textsamtal kan stödja och utveckla elevers läsförståelse
• Kunna redogöra för och problematisera undervisning ur ett flerspråkighetsperspektiv med fokus interkulturalitet och ett inkluderande förhållningssätt
• Med teoretisk medvetenhet kunna tillämpa olika litteratur- och textanalytiska begrepp, metoder och modeller i ett didaktiskt perspektiv
• Visa förmåga att med utgångspunkt i intersektionella perspektiv resonera kring litteraturens betydelse för elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling

Undervisningsform

Distans (D).

Validering

Om rättsliga förutsättningar finns för validering ska möjlighet ges till validering för tillgodoräknande, dvs kartläggning och bedömning av deltagarens kunskaper och färdigheter/kompetens i förhållande till lärandemål i den kurs som deltagaren är antagen till. Validering kommer att ske i enlighet med riktlinjer och handläggningsordning fastställda vid Högskolan Kristianstad. Den validering som erbjuds är helt individuell vilket innebär att varje enskild deltagare, genom examination mot kursplanens förväntade lärandemål, valideras utifrån sin utbildning, kunskap och yrkeserfarenhet.

Vid kursens start är det möjligt för deltagaren att genomföra en självskattning utifrån kursplanen i enlighet med policydokument för tillgodoräknande av reell kompetens. Deltagaren kan sedan ansöka om tillgodoräknande av tidigare akademiska studier och om validering av reell kompetens för att möjliggöra tillgodoräknande av motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet. Om ansökan godkänns studeras återstående lärandemål/delprov under perioden kursen ges.

Kursens lärare

Camilla Forsberg, fil. dr i pedagogik och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning.
Camilla är i grunden ämneslärare i svenska och har lång erfarenhet av arbete inom lärarutbildningen, såväl från förskollärarutbildning som grundskollärar- och ämneslärarutbildning, främst inom området språkvetenskap. För närvarande undervisar Camilla på förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet, ämneslärarprogrammet och inom uppdragsutbildning. Camilla har i stor omfattning arbetat med uppdragsutbildning inom lärar- och förskollärarlyftet med huvudsaklig inriktning mot områdena språkutveckling och svenska som andraspråk. Camilla har även författat text för Skolverkets läslyftsmodul och deltagit i projektet Gy2011.  

Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap.
Mary är folkskollärare med lång yrkeserfarenhet från grundskolans mellanstadium samt fil. dr och lektor i svenska inriktning litteraturvetenskap. Hon har även lång erfarenhet av arbete inom lärarutbildningen, främst med barn- och ungdomslitteratur. För närvarande undervisar Mary på grundlärarprogrammet och inom uppdragsutbildning. Mary har även i stor omfattning jobbat med uppdragsutbildning inom områdena litteraturdidaktik och skolbiblioteksfrågor, bland annat flera år inom Läslyftet. Inom Läslyftet har Mary både varit med och tagit fram moduler samt ansvarat för handledarutbildning. 

Camilla Ohlsson, universitetsadjunkt i svenska, fil. mag. i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur.
Camilla har lång erfarenhet av arbete i förskola, skola, särskola samt fritidshem och är utbildad 1-7 lärare samt fritidspedagog. För närvarande undervisar Camilla inom förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem och är kursansvarig och undervisande lärare i grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3. Camilla arbetar också med uppdragsutbildningar inom områdena litteraturdidaktik och tidig språkutveckling och har under flera år varit kursansvarig för kurserna i svenska för lärare åk 1-3 i Lärarlyftet II och i Lärarlyftet.

Linn Alsenfelt, universitetsadjunkt i svenska.
Linn är en erfaren lärare inom grundskolans tidigare år, med inriktning mot specialpedagogik samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Hon har under flera år arbetat med att leda insatser för elevers läs- och skrivutveckling, samt att handleda lärare i sin professionsutveckling. Linn har även stor erfarenhet av att undervisa nyanlända elever samt i svenska som andraspråk.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker fortlöpande under kursens gång och utifrån olika perspektiv i relation till kursens mål och med tanke på kursens kvalitet. Deltagarnas helhets-upplevelse av kursens måluppfyllelse diskuteras samt utvärderas genom en skriftlig enkät vid utbildningens avslutning. Utvärderingen ska ge deltagarna möjlighet att reflektera över sin egen utveckling i förhållande till de förväntade målen som presenteras i kursplanen samt hur dessa kan relateras till den egna yrkesverksamhetens utveckling. Utvärdering och dess innehållsliga återkoppling betraktas som en del av kursens genomförande. Utvärderingsresultatet delges deltagarna, uppdragsgivaren och programområdesansvarig samt ingår som underlag för vidareutveckling av kursen.

Litteraturlista

För fastställd litteraturlista, se kursplan för kursen FFL10U.

Ackesjö, Helena & Herrlin, Katarina (red.) (2023). Att undervisa barn i skolstartsålder. Malmö: Gleerups (176 s.).

Alatalo, Tarja (red.) (2019). Läsundervisningens grunder. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups (271 s.).

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (150 s.).

Blikstad-Balas, Marte (2018). Literacy i skolan. Lund: Studentlitteratur (154 s.). Läses enligt anvisningar.

Börtzell-Szuch, Diana, von & Vuorenpää, Sari (red.) (2022). Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. Malmö: Gleerups (316 s.).

Eriksson, Jessica, Grönvall Fransson, Camilla & Johansson, Annelie (2017). Kreativ grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. (Andra upplagan). Ingarö: Columbus förlag (247 s.).

Fridolfsson, Inger (2020). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur (353 s.).

Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur (275 s.).

Herrlin, Katarina, Frank, Elisabeth & Ackesjö, Helena (2019). Förskoleklassens didaktik: möjligheter och utmaningar. (Andra upplagan). Stockholm: Natur & kultur (192 s.).

Ingemansson, Mary (2020). Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur (288 s.).

Skantz Åberg, Ewa & Lantz-Andersson, Annika (2020). Kollaborativt berättande med interaktiv skrivtavla i förskoleklassen - en multimodal historia. Forskning om undervisande och lärande 8(1), s. 55-80.

Skolverket, Aktuella styrdokument  http://www.skolverket.se

Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. (34 s.). http://www.skolverket.se

Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk. (39 s.). http://www.skolverket.se

Skolverket (2019) Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3. (9 s.). http://www.skolverket.se

Tjernberg, Catharina, Forsling, Karin & Roos Carin (2020). Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår – Lärare reflekterar i fokusgruppsamtal. Nordic Journal of Literacy Research 6(1), s. 217-237.