Framtidens mat och smaker i SVT:s Vetenskapens värld
Vad ska vi äta i framtiden? Det är temat i Vetenskapens värld på måndag när de tittar in i forskarvärlden för att se vilka möjligheter det finns för framtidens livsmedelsförsörjning. Duger den för våra kräsna smaklökar? Högskolans professor Karin Wendin medverkar i programmet och pratar om insekternas möjlighet som proteinkälla. Följ med in i framtiden på måndag kväll klockan 20.00 i SVT2!
Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap, rynkar på näsan åt hákarl. I programmet pratar hon om framtidens mat och acceptans för nya livsmedel i SVT:s Vetenskapens värld på måndag.
På måndag är du med i Vetenskapens Värld i SVT. Vad pratar du om i programmet?
– Vi gjorde en lång intervju med många frågor. Det var jag och matetnologen Håkan Jönsson från Lunds universitet som blev intervjuade tillsammans. Mest pratade vi om acceptans av insekter som mat och de ”äckelfaktorer” som detta medför för många personer, berättar Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Ni besöker Disgusting food museum i Malmö i programmet, vad gör ni där?
– Det var ett superspännande besök där vi ser hur olika vi är runtom i världen. Det som kan vara något helt vanligt, eller kanske rentav en delikatess i en kultur, kan vara något avskyvärt i en annan. Där ser man också pedagogiskt hur påverkbara vi är och hur man kan ändra sina matvanor beroende på var man befinner sig i livet och i världen.
”Det som kan vara något helt vanligt, eller kanske rentav en delikatess i en kultur, kan vara något avskyvärt i en annan.”
– Dessutom testade vi att smaka på en del, för vår kultur, läskiga saker som dyngbagge, ollonborre och stinky tofu, en fermenterad variant av tofu, precis som surkål eller kimchi. Vi testade även ”surhaj”, eller hákarl som den heter på Island där den är en traditionell rätt. I Sverige kallar vi den brugd eller håkäring och det är en broskfisk som är giftig eftersom den innehåller stora mängder urinsyra, men kan ätas efter fermentering och tillagning. Lukten kan liknas vid rengöringsprodukter eller ammoniak och har en krävande smak, konstaterar Karin som inte håller den som någon favorit.
– Men vad man tycker är gott är som sagt en vanesak. För 30 år sedan kunde man i Sverige inte få för sig att äta rå fisk. I dag är sushi nästan husmanskost, påpekar Karin.
Vad behöver göras för att locka folk att testa framtidens mat och få den allmänt accepterad?
– Det kan vi nog behöva göra på olika sätt. Kanske genom trendsättare som ”forerunners” eller ”foodies” som tar täten och visar vägen, eller genom information om hållbarhet, smaker och hur man gör i andra delar av världen. Och att låta nya matvanor ta tid att sätta sig! säger Karin Wendin, som medverkar i Vetenskapens värld måndag 21 september i SVT2.
Text: Fabian Rimfors
Foto: Stefan Hellström/SVT