Nya rön och fynd: det nya kabelätande däggdjuret är etablerat

Stenmård, Martes fiona. Foto: M. Zlinko – Vlastní dílo, CC BY-SA 3.0

I våras spreds oron över att en ny däggdjursart kanske hade fått fäste i Sverige. Med hjälp av studenter från Högskolan Kristianstad konstaterade Jägareförbundet att nio fynd av den främmande arten stenmård hade konstaterats i Bromöllatrakten. Stenmården, besläktad med den svenska skogsmården, har orsakat stora skador nere i Europa där den tuggat sönder elkablar, isolering, med mera i allt från bilar till hus. I slutet av förra året började tre studenter från Högskolan Kristianstad studera stenmården i två olika examensarbeten, och nu är de klara med sina analyser.

”Därmed har föryngring skett i området och arten är etablerad.”

– Resultaten visade ingen genetisk skillnad mellan de fyra kadavrens mitokondrie-DNA. Detta innebär att de alla fyra härstammar från en gemensam anmoder och således är släkt. Exakt hur de är släkt ser vi inte men de härstammar från minst två olika kullar. Därmed har föryngring skett i området och arten är etablerad, säger Karin Wetterberg, student på Biologprogrammet vid Högskolan Kristianstad.

Att alla stenmårdar härstammar från en gemensam anmoder tyder på att det är en ensam hona som invandrat och förökat sig i området. Antingen att hon varit dräktig vid ankomst, eller att hon invandrat och parat sig med ett okänt antal hanar.

– Mitokondriellt DNA nedärvs strikt från modern och om det invandrat flera honor som fått ungar skulle chansen varit ytterst liten att vi fått in just dem som delar gemensamt mitokondrie-DNA, säger Elin Svensson, även hon student på Biologprogrammet.

Stenmård till vänster med vit strupe och skogsmård till höger med ljusgul/beige strupe. Foto: Svenska Jägareförbundet

Madelene Nilssons karta över samtliga elva fynd som gjorts av stenmård i nordöstra Skåne. Den första stenmården bekräftades 2018, men sen dess har fotofynd kommit in som är ännu äldre. Klicka för förstoring!

Stenmården vågar sig närmare bebyggelse

I det andra examensarbetet gjordes en enkätstudie bland jägare och markägare vad de tycker om stenmårdens förekomst i nordöstra Skåne. Svaren var relativt jämnt fördelade mellan väldigt negativ, negativ, varken eller samt behöver mer information. Efter att de sedan hade fått läsa en kort text med bakgrundsfakta om stenmården ställdes samma fråga igen.

”Resultatet visar hur viktigt det är med information och kunskap.”

– Majoriteten var då negativt inställda till stenmården, men andelen som var väldigt negativ minskade något, samt att fler kunde ta ställning till stenmårdens förekomst i nordöstra Skåne. Resultatet visar hur viktigt det är med information och kunskap, säger Madelene Nilsson, som nu går ut Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad.

En analys av miljön där stenmård och skogsmård återfanns visade att stenmård i högre grad söker sig närmare bebyggelse, vilket skulle kunna få konsekvenser för exempelvis sommarstugor som står tomma under vintern.

Sammanlagt har 11 fynd (6 kadaver och 5 foton) av stenmård gjorts i nordöstra Skåne under perioden 2014–2021. Två nya har alltså tillkommit sedan i våras och dessa ingår därför inte i DNA-analyserna. Fler studier inom området krävs för att undersöka hur stenmården kommer påverka samhälle och viktiga ekosystem. Då får vi veta om arten även kan klassas som invasiv.

Kontakt

Madelene Nilsson
Examensstudent, Landskapsvetarprogrammet
madelene.nilsson95@hotmail.com
0709-28 13 91

Karin Wetterberg
Student, Biologprogrammet med inriktning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle
0705-20 71 07
karin.wetterberg.94@gmail.com

Elin Svensson
Examensstudent, Biologprogrammet med inriktning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle
0733-90 97 55
elin.svensson94@live.se

Studenterna Madelene Nilsson, Elin Svensson och Karin Wetterberg. Foto: Privat