Bilderböcker, relationskompetens och fysisk aktivet diskuterades på forskningsmöte

Elin Kjellqvist och Emilia Pettersson, förskollärare på Diamanten.

Elefanter dricker 200 liter om dagen och Tyrannosaurus rex åt kött. Dessa är påståenden som hittas i barns bilderböcker. Men vartifrån kommer faktan och finns det sätt att bredda det naturvetenskapliga perspektivet för förskolebarn? Det ville Lotta Leden och hennes kollegor Lena Hansson och Susanne Thulin ta reda på.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att redan i tidig ålder få syn på vad och vem som ligger bakom forskning och att det finns välgrundad information som man kan lita på, säger Lotta Leden, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktisk på Högskolan Kristianstad.

Projektet gav upphov till att barnen fick nytt lekinnehåll, att de kom med förslag på egna undersökningar samt ett expansivt språkbruk – som när ett av barnen ”tappat sin paleontolog på marken”.

Projektet har finansierats av forskningsplattformen ”Lärande i samverkan”. Forskningscirklarna inspireras av ursprungsprojekten, men i forskningscirklarna utforskar lärare och förskollärare själva sin egen praktik med en forskare som bollplank.

Vad finns ovanför himlen?

Lotta Leden, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik.

I forskningscirkeln som leddes av Lotta Leden utforskade personal från Diamantens förskola i Tollarp böcker och forskning med koppling till rymden.

– Vi började med att ställa frågan till barnen om vad som finns ovanför himlen. De svarade till exempel att det finns en solmagnet och planeter, månen och hus. Nu har de fått förståelse för att forskare tagit reda på saker och att de själva kan söka information på vår iPad, säger Elin Kjellqvist, förskollärare på Diamanten.

Ett av rummen på Diamanten förvandlades till rymdrummet Safirius. I Safirius finns nu målade kodlås med barnens handavtryck, ett svart hål, stjärnslingor och rymdhunden Laika.

– När vi efteråt har ställt frågan om vad en forskare är så svarade barnen att det är någon som är nyfiken, modig och vill veta mer. Sen frågade vi vem som kan bli forskare. Då sa barnen ”Jag” och pekade på sig själva, säger Emilia Pettersson, också hon förskollärare på Diamanten.

Högre puls på förskolor

Ann-Christin Sollerhed är universitetslektor i idrott och hälsa på Högskolan Kristianstad. Under träffen tar hon upp siffror från WHO som berättar att vuxna bör ha 30 minuter högpulsaktivitet om dagen. För barn och unga mellan 6-17 år är siffran 60 minuter. För de yngre barnen, de mellan 1-5 år, handlar det om 180 minuter.

– 60 av dessa minuter ska dessutom vara ”lila” minuter. Alltså att de blir lila om kinderna av aktivitet. I Sverige når ungefär två barn av tio upp till det. I gymnasieåldern är det en av tio, säger hon.

Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa.

Enligt en undersökning är Sverige sämst av de nordiska länderna på att inkludera barns rörelseutveckling i läroplanen. Där har Danmark lyckats bättre.

– Jag tror det handlar om vår mentalitet i Sverige. Vi är så försiktiga. Ingen får kränkas. I Danmark står det i läroplanen att om barnen inte får riskfylld lek så utvecklas de inte. De ska ha ”farlig lek”, som det heter, säger Ann-Christin Sollerhed med danskt uttal.

Argare föräldrar

Hon menar att en stor anledning till att förskolebarn rör sig mindre nuförtiden är att förskollärare är rädda. Framför allt har de förskollärare hon pratat med varit rädda för att hängas ut i media av arga föräldrar.

– Jag känner att vi har blivit mer försiktiga inom förskolan för att föräldrar blir arga om barn slår sig, säger Erika Olsson, förskollärare på Österängs förskola.

De senaste månaderna har Österängs förskola arbetat med att öka barnens fysiska aktivitet. Detta har skett genom bland annat skogspromenader, klättring, backlöpning och hinderbanor. Det främsta målet har varit att höja barnens koncentrationsförmåga, menar Erika Olsson.

– Vi har sett att vissa barn kan hålla lite mer fokus nu. Sen ser vi sett andra resultat, som att barnen visar större intresse för rörelse överlag och de är mer kreativa. Nu bygger de egna hinderbanor både utomhus och inomhus. Så projektet har gett ringar på vattnet, säger hon.

Text och foto: Fredrik Palmqvist