Makt, gemenskap och gränser: hur barns tillhörighet formas i fritidshemmet

Anette Emilson, professor i utbildningsvetenskap och Jonas Söderholm, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap inriktning pedagogik, är två av forskarna som deltagit i projektet. 

– Tillhörighet är någonting väldigt djupt mänskligt som vi alla har behov av, säger Anette Emilson, professor i utbildningsvetenskap på Högskolan Kristianstad.

Anette Emilson har tillsammans med Sara Lenninger och Jonas Söderholm initierat ett forskningsprojekt med fokus på hur lärare beskriver att de arbetar för att stödja barns känsla av tillhörighet i fritidshemmet. Projektet finansieras av Forskningsplattformen Lärare i Samverkan (FPLiS).

– Tillhörighet är något som görs ihop med andra. Det handlar om att olika grupper alltid både producerar och reproducerar gränser för vem som får höra till gruppen och vem som inte får det. Och detta är alltid bundet till makt och ojämlikheter 

Samarbete med lärare

I projektet har hon och hennes kollegor samarbetat med drygt tjugo lärare från två olika fritidshem. Forskarna har bland annat genom gruppsamtal fått ta del av lärarnas beskrivningar av sitt pedagogiska arbete för att stödja barns tillhörighetsprocesser. 

Praktikerna är experter på praktiken och forskarna är experter på andra saker

Därefter har forskarna och lärarna träffats kontinuerligt under ett års tid på olika seminarier för att diskutera hur det pedagogiska arbetet för att stödja tillhörighetsprocesser kan utvecklas.

– Praktikerna är experter på praktiken och forskarna är experter på andra saker, som kunskapsläge, metod, teorier. Det är i mötet mellan de här två som kunskapsutveckling sker.

För att få syn på tillhörighetsprocesser har forskarna tittat efter kategoriseringar, identifikationer och värderingar i lärarnas berättelser. Det betyder att de har varit uppmärksamma på hur barn grupperas utifrån kategorier som exempelvis klass, kön, etnicitet, och ålder.

– Vidare har vi försökt närma oss vad det kan innebära för barnens identifikation att bli kategoriserad på ett visst sätt sig och slutligen har vi letat efter vilka etiska och politiska värdesystem som är i omlopp i lärarnas beskrivningar av sitt arbete.

Tre olika arbetssätt

I analysen av lärarnas berättelser har forskarna identifierat tre olika arbetssätt för att stödja barns tillhörighetsprocesser: aktivitetsbaserat, grupporienterat och cirkulerande arbetssätt.

I det aktivitetsbaserade arbetssättet erbjuds barnen olika aktiviteter som ett sätt att stödja gemenskaper med andra.

– Det görs mycket för att skapa trygghet och rutiner. Man pratar också mycket om det här arbetssättet utifrån att vara en närvarande vuxen.

Det kan handla om vilka barn som ska sitta bredvid varandra vid mellanmålet.

Det grupporienterade arbetssättet går ut på att skapa fungerande grupper och vara uppmärksam på olika gruppkonstellationer.

– Det kan handla om vilka barn som ska sitta bredvid varandra vid mellanmålet. Detta kan man göra för att öppna upp ögonen för nya relationer, men det kan också vara för att stärka gamla relationer.

Det kanske mest intressanta arbetssättet, menar Anette Emilson, är dock det cirkulerande. Det innebär, som det låter, att lärarna ”cirkulerar” runt inom fritidshemmet.

– Dels handlar det om att ha koll på det som sker i barngruppen Men det handlar också om att göra sig själv synlig för barnen. Inte bara att kontrollera, utan att visa att jag finns här om ni behöver mig.

Det kanske inte handlar om att i alla lägen alltid inkludera alla

Ska alla få vara med?

Ett dilemma som framträder i lärarnas berättelser och som de ställs inför i sitt dagliga arbete är den om det är rätt att alla barn alltid ska få vara med eller om barn också har rätt att utesluta andra för att skydda sin gemenskap.

– Det kanske inte handlar om att i alla lägen alltid inkludera alla. För det kan också vara en rättighet att få skydda den gemenskap som redan finns på plats. Så det är ju väldigt komplext.

Forskarna kommer nu att gå vidare med att studera kritiska incidenter och innovativa processer i fritidslärarnas planeringar, genomförande och utvärderingar av sitt pedagogiska arbete med barns tillhörighet.

– Likaså kommer vi analysera vilka spänningsfält som kan identifieras mellan fritidslärarnas konkreta pedagogiska arbete och nationella krav och förutsättningar uttryckta i policydokument, säger Anette Emilson.

Texk: Fredrik Palmqvist