Nytt doktorandprojekt om ungas matvanor och matkompetens
Unga vuxna är en av de grupper som i lägst grad följer de nationella kostråden. Samtidigt möts de dagligen av reklam, budskap och trender kring mat. Cassandra Comey, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, undersöker hur vi kan stärka ungas möjligheter att göra hälsosamma val i en komplex matmiljö.
Cassandra Comey, doktorand i vårdvetenskap, undersöker ungas möjligheter att göra hälsosamma matval.
– Det här är en period i livet då mycket förändras. Man kanske flyttar hemifrån, börjar studera eller jobba och får större ansvar för sin egen vardag. Alla de här förändringarna påverkar hur och vad man äter, säger Cassandra Comey.
Hon har en bakgrund inom folkhälsovetenskap från Göteborgs universitet och har tidigare arbetat med forskning inom global folkhälsa. Intresset för levnadsvanor och särskilt matens betydelse för hälsa har följt med hela vägen.
– Jag har länge varit intresserad av vem som faktiskt har möjlighet att äta hälsosamt och hur det påverkar hälsan på sikt.
Fokus på unga vuxna
I projektet definieras unga vuxna som personer mellan 16 och 25 år. I folkhälsoenkäter syns tydliga mönster: unga vuxna äter mindre frukt, grönsaker och fullkorn än rekommenderat och dricker mer sötade drycker.
– Det kan få konsekvenser för hälsan längre fram i livet. Därför är det viktigt att förstå vad som påverkar matvanorna just i den här åldern.
Projektet undersöker både individuella och strukturella faktorer. Det kan handla om ekonomi, smakpreferenser och tid, men också om hur livsmedel marknadsförs och vilken information från hälso- och sjukvården som når fram.
– Vi lever i ett informationsöverflöd. Det finns mängder av råd om hur man ska äta, och det är inte alltid lätt att veta vad man ska ta till sig.
Matkompetens i centrum
Kärnan i forskningen är begreppet food literacy, som kan beskrivas som matkompetens, det vill säga de kunskaper, färdigheter och den förståelse som behövs för att kunna ha en hälsosam och hållbar relation till mat.
– Det handlar inte bara om att veta vad som är nyttigt, utan också om att kunna navigera i den matmiljö man befinner sig i.
I en första studie kommer unga vuxna att intervjuas om vad de själva upplever som hinder och möjligheter till hälsosamma matvanor. Därefter översätts och testas ett internationellt frågeinstrument för att kunna mäta matkompetens i en svensk kontext.
Senare i projektet får unga vuxna dokumentera den marknadsföring av mat de möter i sin vardag: i sociala medier, i butiker och i det offentliga rummet, och diskutera hur den påverkar dem.
Samverkan med handel och hälso- och sjukvård
Projektet genomförs i samverkan med både dagligvaruhandeln och hälso- och sjukvården. I den avslutande delen av forskningen samlas representanter från båda områdena för att tillsammans ta fram konkreta och genomförbara kommunikationsstrategier.
– Tanken är att utgå från de ungas erfarenheter och sedan arbeta fram strategier som faktiskt fungerar i praktiken.
Hon hoppas att forskningen på sikt kan bidra till strukturella förändringar i matmiljön, till exempel hur hälsosam mat lyfts fram och kommuniceras.
– Det är klart att individens roll är viktig, men vi behöver också se på de strukturer som påverkar våra val. Kan vi göra det hälsosammare valet mer tillgängligt, kan det göra stor skillnad för folkhälsan, avslutar Cassandra Comey