Nyfiken på!

I dialogen mellan människan och maskinen  

7 december 2023 kl. 08.15–09.00, Fakulteten för ekonomi  
Michael Johansson, Konstnärlig biträdande professor i design.

Boka biljett till 7 december 2023.

Michael Johansson använder sin konstnärliga, datoriska och hantverksmässiga kompetens för att nyfiket och kritiskt undersöka vad ny teknik, dess tjänster och villkor gör med oss människor och de miljöer vi utformar. Genom åren har Michaels gestaltande praktik utvecklats till att ta fasta på hur konstnärliga strategier och metoder kan användas för att ställa relevanta frågor och ge svar. Utforskande experiment är en central del av hans arbete för att kunna undersöka hur datoriska processer och material kan kommunicera med oss människor genom olika gränssnitt, uttryck och upplevelser. Michael arbetar tillsammans med doktorand Andreas Siess i ett forskningsprojekt: ”the wandering machine” sedan 3 år tillbaka. Ett projekt med idéer som rör människans föreställningsförmåga, dagdrömmande och vad som händer när tankar får vandra fritt (theatre of the mind) och om hur dessa aktiviteter kan understödjas i en kreativ dialog mellan människa och maskin.  

Är det pinsamt att prata om skam? Hur samtalar vi om litterärt gestaltad skam utan att själva smittas av den? 

9 november 2023 kl. 8.15–09.00, Fakulteten för lärarutbildning 
Anna Smedberg Bondesson, biträdande professor i litteraturvetenskap.  

Boka biljett till 9 november 2023.
 
Föreläsningen tar upp vikten av och svårigheten i att tala om skam för att kunna bita huvudet av den, det vill säga bryta tystnaden och göra det osynliga synligt. Skammen fungerar ofta som estetisk motor i litterära skildringar, men när det kommer till att samtala om dessa skildringar, i klassrum med elever eller lärarstudenter, kan det vara svårt, eftersom skammen kan upplevas smitta av sig på samtalet om den. Med Alma-pristagaren Laurie Halse Andersons författarskap med talande titlar som Speak och Shout som exempel, ska jag ringa in denna paradox och därmed understryka vikten av att aldrig låta skammen ”vinna” utan alltid våga fortsätta ta bladet från mun för att tala också om det allra svåraste.  
 
Anna Smedberg Bondesson arbetar som lärare och forskare vid lärarutbildningen, Högskolan Kristianstad sedan 2014. Hon disputerade i litteraturvetenskap 2004 i Lund med avhandlingen Anna i världen. Om Anna Rydstedts diktkonst (Ellerströms, 2004) och var därefter verksam som svensklektor vid Köpenhamns universitet i många år, vilket resulterade i essäsamlingen Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn (Makadam, 2014). Hon har under sin tid i Kristianstad gett ut monografin Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien (Makadam, 2018) och den lyriska triptyken Anna själv (Palaver Press, 2019).  

Arkelstorpsviken – ett forskningsprojekt i samarbete med ortsborna. Vad händer sedan?  

5 oktober 2023 kl. 08.15–09.00, Fakulteten för naturvetenskap  
Henric Djerf, universitetslektor i miljövetenskap.   

Boka biljett till 5 oktober 2023.
 
Projektet ”En vik i sjöriket Skåne” var ett projekt tillsammans med Högskolan Kristianstad och Oppmanna Vånga bygderåd. Projektet syftade till att utreda varför vattenkvaliteten i Arkelstorpsviken är så dålig och ta fram förslag på åtgärder. Samhället Arkelstorp ligger på den norra stranden till Arkelstorpsviken som är en del av Oppmannasjön. Området inte är det mest exploaterade eller jordbruksintensivaste, men Arkelstorpsviken är märkligt nog ändå Kristianstads mest övergödda vattendrag.   
 
Under 1 års tid togs det mängder med vattenprover. Tack vare de engagerade byborna kunde dagliga data samlas in vilket gav stora möjligheter till analyser och sammanställning av data. Resultatet blev inte alls som förväntat. men utifrån resultaten togs det fram ett åtgärdsförslag, som förhoppningsvis kommer leda till en förbättrad vattenkvalitet. 

Henric Djerfs forskningsverksamhet handlar om vatten och vattenrening och han har ett stort intresse i att studera våtmarker och dess funktioner med avseende på vattenkvalitet. Han har även jobbat med mer tekniskt avancerad vattenrening som ozonering av förorenat vatten eller olika typer av filtermaterial. Ett annat intresseområde är återföring av ämnen till kretsloppet. Särskilt hur man kan återföra näringsämnen så som kväve och fosfor till jordbruket.  

Munhälsans betydelse för ett friskt åldrande 

7 september 2023 kl. 08.15–09.00, Fakulteten för hälsovetenskap  
Sara Henricsson och Sladjana Critén, doktorander i Oral hälsa.  

Boka biljett till 7 september 2023.
 
Föreläsningen tar upp munhälsans betydelse för ett friskt åldrande. Vad händer med den orala hälsan när personer blir äldre? Allt fler äldre behåller egna tänder högt upp i ålder och ofta i kombination med olika protetiska konstruktioner. Vilken betydelse har utseendet av ansikte, mun och tänder i mötet med andra människor?  
 
Sara Henricsson och Sladjana Critén arbetar som adjunkter på Tandhygienistprogrammet, Högskolan Kristianstad med mångårig erfarenhet. Sedan våren 2020 är de doktorander på deltid vid odontologiska fakulteten, Malmö Universitet. Forskningen utgår delvis från forskningsprojektet Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) med fokus på äldre och äldres orala hälsa.  

När kunden inte vill ge sig: Hur medarbetare vid kundtjänsten hanterar kunder med negativa känslor som inte vill ge sig  

4 maj 2023 kl. 08.15–09.00, Fakulteten för ekonomi  
Vesa Leppänen är professor i personal- och arbetslivsvetenskap med inriktning sociologi.

I alla människobehandlande yrken inom t.ex. handel, undervisning, vård och omsorg möter anställda människor som är besvikna, upprörda, arga och som kanske skriker och hotar.   

Ofta uttrycker organisationerna starka normer om hur medarbetarna bör vara i sådana situationer, t.ex. att medarbetare ska vara ”trevliga” och ”serviceminded”, men ofta är normerna allmänt formulerade och ofta lär organisationerna inte medarbetarna hur de rent konkret ska hantera sådana samtal. Hur hanterar medarbetarna de kunder som uttrycker starka negativa känslor och som inte ger sig? Hur lär de sig hur de kan hanteras?   

I detta föredrag presenteras resultat från ett pågående forskningsprojekt om svåra telefonsamtal till kundtjänstavdelningarna vid tre handelsföretag som säljer varor genom internet. Kunderna ringer till kundtjänstmedarbetarna när något gått fel: när en leverans uteblivit, när en vara saknas, när de vill returnera eller reklamera en vara. Inom forskningsprojektet har 30 medarbetare intervjuats och 215 telefonsamtal spelats in. I projektet fokuseras vilka samtal som upplevs som svåra, hur medarbetarna hanterar dem och hur de lär sig olika metoder för att hantera dem. I föredraget fokuseras de särskilt svåra samtalen, i vilka kunderna uttrycker starka negativa känslor och inte vill ge sig. Hur hanterar medarbetarna sådana samtal? Varför används just de aktuella metoderna? Hur lär sig medarbetarna metoderna?  

Även om föredraget fokuserar kundtjänstens medarbetare kan resultaten bidra till att hjälpa medarbetare även inom andra yrken att förstå samtal med människor som yppar starka negativa känslor och som inte vill ge sig. Föredraget vänder sig därför till alla som möter kunder, patienter, elever, vårdtagare, med flera i sitt arbete.  

Projektet finansieras av Handelsrådet. 

Hur kan lärare skapa bättre relationer med elever som har ADHD?

13 april 2023 kl 08.15-09.00, Fakulteten för lärarutbildning.
Linda Plantin Ewe, universitetslektor i specialpedagogik. 

Forskning visar att goda relationer mellan lärare och elev är en förutsättning för att elever ska utvecklas både socialt och akademiskt. Samtidigt är relationer och relationsskapande det område som många lärare upplever som den svårast delen av läraruppdraget. Det är även det område där lärarna ofta känner sig lämnade som allra mest ensamma. Särskilt problematiskt kan det vara med relationer till elever med utagerande och hyperaktiva beteenden, vilket är vanliga symtom vid en ADHD diagnos.  

Även elever tenderar att uppfatta relationen mellan lärare och elev som problematisk, då känslor av att bli avvisad och inte lyssnad på av sin lärare är vanligare hos denna elevgrupp än hos elever i allmänhet. Denna elevgrupp är också överrepresenterad bland elever med psykisk ohälsa och problematisk skolnärvaro. Att öka lärares förståelse och relationskompetens till dessa elever är ett viktigt steg för att möjliggöra goda och välfungerande relationer och, i förlängningen, en fungerande skolvardag.  

I den här föreläsningen beskrivs ett avhandlingsprojekt som syftat till att undersöka om lärares förståelse för relationskompetens kan ökas med hjälp av interventionsstudier och om detta i sin tur kan bidra till förändringar i mötet med eleverna i praktiken.  

Linda Plantin Ewe är lektor i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Hon disputerade den 3 juni 2022 med avhandlingen "Lärares relationskompetens i relation till elever med ADHD". 

Kan artificiell intelligens (AI) förutse framtidens vattennivåer?  

2 mars 08.15-09.00 2023, Fakulteten för naturvetenskap.
Fredrik Frisk, universitetslektor i datateknik.

Kraftigt regn skapar många gånger översvämningar på både gator och torg. Detta är ett potentiellt problem för Kristianstad då Sveriges lägsta markpunkt ligger just här. Kristianstad kommun har därför placerat ut runt 700 sensorer som mäter regnmängder och vattenflöden i vattenledningar. En fråga som vi studerar är om mätdata från dessa sensorer, tillsammans med artificiell intelligens (AI), kan hjälpa kommunen att dimensionera dagvattensystemet, hitta trasiga ledningar och därmed kunna förhindra översvämningar.

När ett AI-system lärs upp är att vanligt att systemet tränas på den data man vill att den skall förutse; till exempel att känna igen ansikten från bilder. Systemet blir då väldigt bra på att känna igen just ansikten, men kan till exempel inte känna igen olika frukter. I detta fall vill vi kunna förutse vad som händer i vattenledningarna vid ett mycket kraftigt regn – vad är det som gör att det blir översvämningar? Svårigheten är vi inte har några sensordata att träna systemet med, eftersom det än så länge är sällsynt med så kraftigt regn. Föreläsningen kommer till stora delar att handla hur vi har tänkt lösa denna problemställning.

Fredrik Frisk är doktor i matematisk fysik och undervisar på högskoleingenjörsprogrammet inom datavetenskap med inriktning mot Internet of Things (IoT). Han är intresserad av olika tillämpning av AI, som till exempel prediktion av ölkvalité från bryggprocessen, prediktion av hur fåglar förflyttar sig, förebyggande hälsovård samt ovan nämnda projekt.

Äldre har aldrig varit yngre  

9 februari 2023, kl. 08.15-09.00, Fakulteten för hälsovetenskap 
Elisabet Rothenberg, biträdande professor i näringslära. 

Elisabet Rothenberg kommer att beskriva hur åldrandet har förändrats på olika sätt. Utgångspunkten är från en stor befolkningsundersökning i Göteborg som undersökt 70-åringar vid olika tidpunkter under de senaste 50 åren. 

Elisabet Rothenberg är legitimerad dietist, docent och biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. Hon har lång erfarenhet av kost och näring för äldre (geriatrisk nutrition), såväl från kliniskt arbete, som från forskning. I sin forskning är hon delvis knuten till Göteborgs universitet. Elisabet är också en flitigt anlitad föreläsare inom området kost och hälsa. Elisabet är ordförande i den svenska grenen av en europisk nutritionsorganisation. Hon sitter i Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa, samt är vetenskapligt råd till Socialstyrelsen med avseende på klinisk nutrition, undernäring och äldre. Hon leder nu forskningsprojektet Senior alert – ett medel för bättre vård i samverkan. 

Fingermat för ökat välbefinnande bland äldre

1 december 2022, kl. 08.15-09.00, Fakulteten för naturvetenskap
Sarah Forsberg, postdoktor och universitetsadjunkt i mat- måltidsvetenskap.

Motoriska nedsättningar som stelhet, skakningar, svagheter och smärta i armar, händer och fingrar är ofta en konsekvens av sjukdomar som till exempel Parkinson, stroke och demens, och medför svårigheter som att hantera bestick, lägga upp och dela mat på tallriken samt föra maten till munnen. För personer med motoriska ätsvårigheter kan måltiden bli tidskrävande och matintaget ofta otillräckligt vilket i sin tur kan leda till undernäring. Personer med motoriska ätsvårigheter väljer också ofta att avvika från sociala sammanhang då de gemensamma måltiderna förstärker sociala normer kring ätandet och har en negativ påverkan på både värdigheten och välbefinnandet. Fingermat som är enkla att lyfta från tallriken till munnen kan bidra till ökad matglädje, självständighet och välmående bland personer med motoriska ätsvårigheter. Med utgångspunkt i sin avhandling om fingermat kommer Sarah att beskriva vad som är viktigt att tänka på när man ska tillaga och servera fingermat till äldre personer med motoriska ätsvårigheter.

Sarah Forsberg är utbildad kock, gastronom och nybliven doktor i sensorisk vetenskap vid Köpenhamns Universitet. Sarah undervisar på gastronomiprogrammet samt inom Hem- och konsumentkunskap på högskolan Kristianstad. Hon är speciellt intresserad av livsmedelsproduktion, produktutveckling och sensorik samt mat och näring till äldre personer.

Bättre resultat i friskolor? 

14 december 2022 08.15-09.00, Fakulteten för Ekonomi
Lovisa Persson, universitetslektor i Nationalekonomi

Föreläsningen kommer handla om individuella effekter på elever i fristående gymnasieskola jämfört med kommunal gymnasieskola.

Cirka 30 procent av gymnasieeleverna och 16 procent av grundskoleeleverna går i en friskola under läsåret 21/22. Detta är en följd av friskolereformen som sjösattes 1992. Syftet med reformen var att införa valfrihet bland en mångfald av skolor med olika pedagogiska inriktningar och att introducera konkurrens mellan skolor med syfte att stärka kvaliteten och resursanvändningen i skolsektorn. I denna föreläsning talar jag om kontexten som friskolereformen kom till i och dess teoretiska motiv. Jag presenterar även forskning som studerat effekterna av reformen på elevers skolresultat. Särskilt fokus läggs på en nyligen publicerad studie som jag själv varit med och författat tillsammans med Karin Edmark (SOFI, Stockholms universitet) där vi finner att gymnasiefriskoleelever får högre betyg och bättre resultat på nationella prov i svenska och engelska samtidigt som de också i högre utsträckning för höga betyg i förhållande till deras resultat på nationella prov. Det sistnämnda tyder på mer generös betygsättning i friskolor.

Lovisa är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Högskolan Kristianstad. Disputerade i nationalekonomi 2015 vid Uppsala Universitet och forskar om kommunal verksamhet och ekonomi.

Idrottsmiljöer för unga – individens eller idrottens bästa?

10 november 2022 08.15-09.00, Fakulteten för hälsovetenskap
Johanna Bergman, doktorand i vårdvetenskap

Fler ungdomar rapporterar sämre fysisk- och psykisk hälsa och samtidigt slutar fler unga med sin idrott tidigt. Hur kan vi skapa nytänkande idrottsmiljöer som utgår från kunskap om människan och med hälsa i fokus?

Johanna Bergman är nyinskriven doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Kristianstad och är del i projektet ”Personcentrering som innovativ strategi vid idrottsprofilerad utbildning”. Har en kandidatexamen i idrottsmedicin och magister i idrottsvetenskap. 2010-2016 arbetade hon som del i fys- och rehabteamet för FC Rosengård och där startade tankar om belastning i tonåren hos unga spelare. Praktiskt arbete med idrottare vid Ekbackeskolan (gymnasiet) i Osby varades därefter med undervisning inom idrottsvetenskap vid Malmö Universitet och Folkhälsovetenskapliga programmet vid HKR. Mötet mellan praktik och teori är det som fascinerar Johanna, framför allt när kunskap om människan ska tillämpas i vardagliga miljöer. Gör vi det som är möjligt eller det som anses nödvändigt?

Vem är skolans NO-undervisning relevant för?

15 september 2022 08.15-09.00 Fakulteten för lärarutbildning
Lena Hansson, professor i naturvetenskapernas didaktik
Lotta Leden, lektor i naturvetenskapernas didaktik

Många elever har svårigheter att föreställa sig hur det de lär sig i skolans NO-undervisningen kan vara relevant för livet utanför skolan. Det är vanligt att NO-undervisningen främst ses som relevant för de som kommer att ha ett framtida yrke där naturvetenskap är centralt. För att komma till rätta med den upplevda irrelevansen bedrivs forskning om vad som kännetecknar en NO-undervisning som riktar sig till alla elever till exempel genom att undervisningen bidrar till agens i vardag och i livet som medborgare. En sådan undervisning behöver vidga sitt traditionella fokus på begrepp och modeller och även fokusera på hur naturvetenskapen fungerar, vad som kännetecknar kunskapen och hur den kan användas. Med utgångspunkt i forskningsprojekt bedrivna i samverkan med förskollärare och lärare ger vi exempel från undervisning.  
Lena och Lotta har under många år bedrivit gemensam forskning kring skolans NO-undervisning. I samverkan med förskollärare och lärare har de utforskat och utmanat det traditionella fokuset på naturvetenskapliga begrepp och fakta genom att prova att fokusera på frågor som Hur kan man veta? och Hur kan vi ta reda på? Båda undervisar inom lärarutbildning och har en bakgrund som lärare i grund- respektive gymnasieskola.

Connectedness to nature: The importance of nature experience in early childhood

2 juni 2022, 08.00-08.45 (hålls på engelska), Fakulteten för lärarutbildning
Thomas Beery, Biträdande professor och docent i miljödidaktik 

There is a wealth of research supporting children’s experience in nature. Research identifies the physical, cognitive, and affective benefits of regular nature experiences for young children. This talk will examine the science of early childhood nature experience and present both international research and Dr. Beery’s work. Further, Thomas will introduce the idea of connectedness to nature to better understand this value in nature experience. 

Thomas Beery är en amerikan som bor i Sverige, till stor del baserad på sin kärlek till svenska landskap. Toms yrkesbakgrund är utomhus- och miljöutbildning - från grundklassrum till den kanadensiska vildmarken. Toms yrke, vilket tillsammans med hans starka personliga intresse för friluftsliv förde honom till Sverige för att delta i Naturvårdsverkets forskningsprojekt, Friluftsliv i förändring. När han inte arbetar kan du hitta Tom med trädgårdsarbete, vandring eller paddling.

Existentiell ensamhet hos ungdomar 

5 maj 2022, 08.00-08.45, Fakulteten för hälsovetenskap
Tide Garnow Doktorand i vårdvetenskap och universitetsadjunkt  

Ungdomstiden betraktas som den friskaste delen av livet, men samtidigt ökar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Det kan vara utmanande att gå från barndom till vuxenliv, och många ungdomar berättar att de känner sig både ensamma och ledsna. Tide Garnows forskning fokuserar på just ledsenhet och ensamhet bland ungdomar. Hon är särskilt intresserad av en djup form av ensamhet, det som ibland kallas existentiell ensamhet. Denna föreläsning är baserad på intervjuer med ungdomar och deras upplevelser av existentiell ensamhet. Genom att skapa förståelse för ungdomars existentiella hälsa ökar möjligheterna att ge stöd som faktiskt hjälper.  

Tide Garnow är doktorand i vårdvetenskap och universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad. Hon forskar om ungdomars existentiella hälsa, samt undervisar i sjuksköterskeprogrammen och i normkritisk pedagogik. Hon har tidigare arbetat nästan 20 år som sjuksköterska i psykiatri och hemsjukvård, och har sin specialisering inom psykiatrisk omvårdnad. 

Vad händer i verksamheter när vi inte pratar ledarskap?

7 april 2022 08.00-08.45, Fakulteten för Ekonomi
Ulf Ericsson, professor i personal- och arbetslivsvetenskap och Pär Pettersson, biträdande professor i personal- och arbetslivsvetenskap.

Kan vi ta oss an verksamhetsutveckling utan att överhuvudtaget nämna eller prata om ledarskap? På vilket sätt kringskär vi individens och verksamhetens potential genom att peka ut människor som antingen följare eller ledare? När vi möter utmaningar i våra verksamheter drar vi ofta förhastade slutsatser kring vad som gått snett och pekar fort ut ledarskapet som en mirakelkur.

Med stöd i forskning och med utgångspunkt i det faktiska uppdraget, vill vi lyfta fram ett gemensamhetsarbete för verksamhetsutveckling.  Vår ambition är att tona ned ett traditionellt fokus på ledarskap till förmån för ett verksamhetsskap: vad händer i verksamheter när vi inte pratar ledarskap?

Ulf och Pär har under flera år bedrivet gemensam forskning och utveckling inom områdena organisering och ledning, arbete och hälsa. Ett centralt och återkommande begrepp i deras arbete är verksamhetsskap. Ulf och Pär driver också tillsammans podden ”På väg till jobbet”, där de reflekterar över olika infallsvinklar på arbetets organisering och diskuterar dagens och framtidens arbetsliv. 

Ett litet ord med stor kraft. Hur pronomenet hen blev en del av svenskans vokabulär 

3 mars 2022, 08.00-08.45, Fakulteten för lärarutbildning
Emma Renström, docent i psykologi 

Föreläsningen tar upp införandet av det könsneutrala pronomenet hen i svenskan och liknar detta till andra språkreformer i syfte att öka jämlikhet och jämställdhet. Emma beskriver hur en sådan process ser ut, hur åsikter till hen har förändrats sedan införandet och hur det används idag. Hon tar även upp hur språk påverkar tanken och hur pronomenet hen påverkar våra föreställningar om andra människor. Slutligen tar Emma även upp liknande initiativ i andra språk.  

Emma Renström har forskat bland annat om språk, genus och kognition i över 10 år och följt implementeringen av pronomenet hen. Hon har också forskat mycket inom politisk psykologi, framförallt med fokus på radikaliseringsprocessen och politisk polarisering. Emma undervisar inom psykologi, både på fristående kurser och på beteendevetenskapliga programmet.  

Nyfiken på? Smittspridning, nya sjukdomar och antibiotikaresistens

9 september 2021 08.00–08.45, Fakulteten för Naturvetenskap 
Ann-Sofi Rehnstam Holm, Professor i mikrobiologi, excellent lärare. 

Om smittspridning, mer specifikt om Covid-19 och om den mer ”tysta” farsoten antibiotikaresistenta bakterier.

Ann-Sofi Rehnstam Holm forskar inom mikrobiologiområdet, på senare år mest om antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Hon har en bakgrund som både biomedicinsk analytiker och cellbiolog, men har disputerat inom akvatisk mikrobiologi. Ann-Sofi har forskat om giftalger, marina bakterier förekomst och ekologi, samt humana bakterier i vattenmiljön. Hon undervisar främst på Biomedicinska analytikerprogrammet, men har också en hel del andra typer av uppdrag, även inom högskolepedagogiska området.

Nyfiken på? Hur nybörjare lyckas på aktiemarknaden

7 oktober 2021 08.00–08.45, Fakulteten för Ekonomi  
Martin Abrahamson, Ekonomie doktor i Företagsekonomi, inriktning finansiering. 

"I min avhandling studerar jag nybörjare på börsen i Sverige, både nya företag och nya aktieägare. I Sverige äger nära nog var femte svensk aktier, det gör oss till ett av de länder i världen med allra högst aktieägande. Efter IT-kraschen avtog antalet svenska aktieägare, men det har hela tiden tillkommit nya aktieägare och nya företag. Jag har kartlagt nybörjarna och drar några generella slutsatser kring nybörjare på börsen. Jag började min forskarbana för att jag var nyfiken på nybörjare på börsen, om du också är det (eller inte alls är det men undrar varför alla snackar så mycket om börsen hela tiden) så är du välkommen att ta del av vad min nyfikenhet lett till så här långt."

Martin Abrahamson arbetar som lärare på Ekonomprogrammet med inriktning Bank och Finans. För två år sedan flyttade han med familj till Öllsjö, där de trivs förträffligt och utforskar ännu nya delar av vår vackra kommun. Martin disputerade i september 2020 vid Uppsala universitet där han även arbetar som lärare och forskare i finansiell ekonomi. Hans avhandling, precis som föreläsningen, handlar om aktieägande i Sverige.

Nyfiken på? Sömn och hälsa hos barn och ungdomar

11 november 2021 08.00–08.45, Fakulteten för Hälsovetenskap 
Gita Hedin, Doktorand Folkhälsovetenskap/Adjunkt Folkhälsovetenskap, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet.
Pernilla Garmy, Docent, Biträdande Professor, Barnsjuksköterska, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet. Fakulteten för Hälsovetenskap.

Presentation av studier kring ungdomars strategier av en god natts sömn samt vilka hälsofaktorer som påverkar ungdomarna vid otillräcklig sömn.

Gita Hedin är folkhälsopedagog och brinner för förebyggande och hälsofrämjande arbete kring barn och ungdomar, främst i frågor kopplade till sömnvanor, insomni och fysisk aktivitet. Pernilla Garmy har en bakgrund som skolsköterska och forskar om skolbarns sömn och psykiska hälsa.

Nyfiken på? Svårigheten att sätta likvärdiga betyg

2 december 2021 08.00–08.45, Fakulteten för Lärarutbildning 
Anders Jönsson, Professor i didaktik. 

I Sverige är betygen särskilt viktiga. När man lämnar grundskolan och söker till gymnasieskolan är betyg den enda urvalsgrunden. När man söker till högre utbildning tilldelas minst en tredjedel av platserna (ofta fler) utifrån betyg. Samtidigt är likvärdigheten i lärarnas betygsättning mycket låg. Detta innebär att betygen inte enbart speglar vilka kunskaper eleverna har tillägnat sig, utan även vilka lärare som satt betygen. I den här föreläsningen diskuteras vad betyg är, varför det är så svårt att sätta likvärdiga betyg och vilka alternativ som finns för att komma till rätta med likvärdigheten i dagens betygssystem.

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad. Han är vetenskaplig ledare för forskningsplattformen ’Lärande i samverkan’, vars syfte är att utifrån praktiknära och verksamhetsrelevant forskning bidra till att utveckla undervisningen i skola och förskola. Anders forskning handlar främst om bedömning och betygsättning.