Skolan har dörren öppen för samverkan

Frida Wrede och Ulrika Åkerberg på Centralskolan upplever att kontakterna med Högskolan Kristianstad varit goda och givande.

Skoldagen är slut och det glesnar mellan eleverna på Centralskolans gård i Kristianstad. Skolan, som har 120 år på nacken, tar emot elever från F-klass upp till och med sexan. För drygt tre år sedan kom frågan från Högskolan Kristianstad, om Centralskolan kunde tänkas bli en samverkansskola. Rektor Ulrika Åkerberg var inte sen att tacka ja.

– Vi hade ju tagit emot VFU-studenter tidigare, men jag måste medge att det hamnat långt ner på prioriteringslista för min egen del. Det var oftast en sak mellan handledarna och studenterna. Men att vara samverkansskola kändes som ett nytt grepp.

"Vi har andra rutiner och pratar mer om hur studenterna ska få ut så mycket som möjligt av sin tid här."

Frida Wrede håller med. Hon är förstelärare i fritidshem och en av de pedagoger som handlett studenterna från högskolan.

– VFU-studenterna har liknande uppgifter och lärandemål som tidigare, men inramningen blir lite annorlunda sedan vi blev samverkansskola. Vi har andra rutiner och pratar mer om hur studenterna ska få ut så mycket som möjligt av sin tid här.

Hon har märkt ett positivt gensvar bland de studenter hon har varit handledare för.

– De lägger märke till skillnaden. Mottagandet blir mer grundligt och systematiskt och återkopplingarna blir tätare. Att allt går rätt till är ju som en kvalitetssäkring.

"Vi ökar kompetensen bland våra pedagoger vilket sprider sig och ger effekter på hela skolan."

Frida Wrede och Ulrika Åkerberg uppskattar också att pedagogerna på skolan får tillgång till böcker och material som studenterna använder i sin utbildning på Högskolan Kristianstad. Pedagogerna får också möjlighet att delta på seminarier på högskolans lärarutbildningar.

– Det gör att vi får en djupare inblick i vad studenterna gör, och det ger oss som skola en annan vetenskaplig förankring. Vi ökar kompetensen bland våra pedagoger vilket sprider sig och ger effekter på hela skolan. Vi blir helt enkelt mer professionella i utvecklingen av vår verksamhet, säger Ulrika Åkerberg.

Hon sticker inte under stol med att hon ständigt står inför nya utmaningar som skolledare.  Att få tiden att räcka till utifrån den fastlagda budgeten är en ständig källa till bryderi.

– I sådana lägen kan det förstås vara svårt att få ihop ett schema där också samverkan ingår. Men jag upplever att vi haft en bra dialog med Högskolan, och att de varit flexibla. Och när det väl fungerar skulle jag säga att detta öppnar upp för fler möjligheter och högre kvalitet för oss som skola.

Själv hoppas hon att Högskolan inleder en ännu tätare dialog med kommunen så att utbildningar kan synkroniseras bättre med skolornas tid för utveckling, exempelvis gemensam tid för kompetensutveckling eller studiedagar.

– Med en sådan framförhållning kan vi frigöra personal på ett annat sätt som kan delta i högskolans utbud.

"... arbetsgivarperspektivet är definitivt ännu ett argument för att bli samverkansskola."

När de ser tillbaka på de tre åren som samverkansskola se de dock bara fördelar. De är förvissade om att de gångna årens samverkan kommer att ge gynnsamma effekter i framtiden.

– Vi har fått många tillfällen att visa upp oss och förmedla en positiv bild till blivande lärare som är på väg ut i arbetslivet, och presentera skolan som potentiell framtida arbetsplats. Så arbetsgivarperspektivet är definitivt ännu ett argument för att bli samverkansskola, säger Ulrika Åkerberg.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Cecilia Johnfors